v
i människor talar ofta om att vi känner oss hemma på en plats. Hemma kan vara i Sverige, i Göteborg, kanske till och med i en viss stadsdel eller ett kvar-ter. Somliga känner sig hemma på flera platser, barndomshemmet där man växte upp är kanske lika mycket hemma som staden i vilken man senare fick jobb och bildade familj. Att känna sig hemma innebär, i en teoretisk mening, att ur flera olika aspekter höra samman med en plats, med människor, natur, fauna, flora eller andra specifika företeelser (Mee & Wright 2009). En aspekt som definierar anknytningen till en plats kan sägas vara rent funktionell, dvs. kopplad till viktiga funktioner i livet så som boende, inkomst, konsumtionsmöjligheter och social samvaro (Westin 2009:82). Även mer vardagliga funktioner får, i en välfärdsstat som Sverige, stor betydelse avseende anknytningen till en plats. Här är kommunen central, främst i den bemärkelse att det är på den kommunala nivån som formen och utbudet för den dagliga servicen, så som skola, kommunikationer, vård och omsorg, beslutas.Ur ett internationellt perspektiv utmärks den svenska välfärdspolitiken av dess höga grad av generalitet. Service och andra ekonomiska förmåner är med andra ord avsedda att omfatta i princip hela befolkningen i livets alla skeden (Rothstein 2002:26). Följaktligen är välfärdens institutioner allmänt kända för samhällets individer vilket medför ett engagemang och inte minst åsikter kring hur välfärden bör finansieras, organiseras, produceras och distribueras (Svallfors 1991:612).
Åsikter om samhällsservice varierar i hög grad, bl.a. mellan olika verksamhets-områden där erfarenheter av servicen i fråga är central. Tidigare forskning har t.ex. också visat att boende i mindre tätorter är nöjdare med centrala serviceområden såsom sjukvård och skola medan storstadsbor här är mer kritiska. däremot är storstadsbor desto mer positiva till verksamheter där motsvarande utbud saknas på den mindre orten (nilsson 2010:31). Men finns det andra faktorer som påverkar en mer allmän inställning till den lokala samhällsservicen? Att känna sig hemma till exempel. Eller med andra ord, påverkas bedömningen den lokala servicen av hur länge du bott i en kommun?
i det här kapitlet undersöker vi huruvida boendetid i ett område också påverkar uppfattningen av dess lokala service. Till hjälp att besvara denna frågeställning hämtas inspiration i första hand från teorier som betonar nyttan av att stanna och nyttan av att flytta. nyttan av att stanna definieras främst av en anknytning till platsen vilken sedermera renderar diverse s.k. lokala insider-fördelar medan nyttan av att flytta vilar på antagandet att individen bosätter sig där dennes subjektiva nytta maximeras.
Platsanknytning
Begreppet platsanknytning, dvs. bandet som uppstår mellan människa och menings-fulla platser, har på senare år kommit att ägnas allt större vetenskaplig uppmärksam-het. delvis anses detta ökade intresse bero på medvetenheten om att bandet, plats och människa emellan, i och med globalisering, ökad rörlighet och miljöproblem, blivit allt skörare (Sanders m.fl. 2003:25). vidare har platsanknytning etablerats som en viktig process inom ramen för ett flertal vetenskapliga discipliner. Studiet av platsanknytning som ett känslomässigt band har t.ex. kastat ljus på den sorg och det lidande som uppstår då människor tvingas lämna sina hem (Fullilove 1996:1517). Anknytningen till en plats har också visat sig relevant i studiet av miljöuppfattningar. individer med starka band till en plats upplever t.ex. en ökad känsla av säkerhet, även då platsen är belägen i en krigszon (Billig 2006:261). i en något mindre skala är en stark anknytning till närområdet förenat med färre upplevda problem rörande trafik och kriminalitet (Brown m.fl. 2003:269). det nära förhållandet mellan platsan-knytning och beskyddande attityder samt uppfattningar om klimathot har också bidragit till en ökad förståelse för bl.a. vad som förklarar ett miljövänligt beteende (nordenstam 1994:22; Kyle m.fl. 2004:230).
En vedertagen definition av begreppet platsanknytning beskriver platsen som en helhet vars värde ofta är större än det summerade värdet av de delar som förknippas med platsen. Människors identitet är inte sällan starkt knutna till sådana viktiga platser och de positiva värden som förknippas med platsen är därför svåra att ersätta med positiva värden på en annan plats (Relph 1976). Människans band till viktiga platser inbegriper följaktligen en rad olika företeelser varav några exemplifieras ovan och det är mot denna bakgrund som vi, i det här kapitlet, undersöker huruvida anknytningen till en plats också påverkar inställningen till den lokala servicen. Givet att anknytningen definieras av tiden en människa bott på platsen ska vi titta närmare på hur detta påverkar dels en samlad bedömning av den lokala servicen, dels bedömningen av tre centrala välfärdsområden.
funktionell anknytning
välfärden och samhällsservicens roll i förhållande till platsanknytning har ägnats tämligen sparsam uppmärksamhet i forskningslitteraturen. vad vi däremot vet är att välfärd och service är viktiga frågor för svenska folket. i SoM-institutets under-sökningar hamnar exempelvis skolan, sjukvården och äldrevården årligen i topp när det gäller viktiga samhällsfrågor (Weibull m.fl. 2013).
Som tidigare nämnt är anknytningen till en plats delvis funktionell. Funktionell i den bemärkelsen att viktiga funktioner i livet för det stora flertalet är knutna till en viss plats. det kan t.ex. gälla boende, inkomst, social samvaro, konsumtionsmöjligheter och nöjen. Andra viktiga funktioner som också i stor utsträckning är knutna till en viss plats är den offentliga servicen. Här är kommunen och landstinget/regionen, där utbudet för skola, vård, omsorg etc. beslutas, centrala.
Funktionell platsanknytning i Sverige har bl.a. studerats av kulturgeograferna Gunnar Malmberg, Linda Sandberg och Kerstin Westin (2005:64) vid Umeå uni-versitet. i undersökningen studeras ett antal platsspecifika funktioner som påverkar platsbundenhet, främst bland unga vuxna. den faktor som här visar sig ha klart störst betydelse för hur nöjd man är med platsen är boendet. Boendet är i sin tur kopplat till funktioner som är relativt svåra att ersätta så som läget, platsen och sociala kontakter. Beträffande servicen är det däremot svårare att dra några säkra slutsatser. Medan vissa studier pekar på att serviceutbudet och dess kvalitet endast har en marginell betydelse för vad människor anser vara viktigt i förhållande till platsen pekar andra, t.ex. niedomysl (2006:19), på att tillgången till en god sjuk-vård är den enskilt viktigaste faktorn när det kommer till platsers egenskaper. En slutsats som däremot går att dra avseende den funktionella anknytningen är att ju längre människor bott på en plats desto viktigare anser man serviceutbudet och dess kvalitet vara. jämförs individer som är uppvuxna på platsen med nyinflyttade individer visar det sig följaktligen att de förra i högre utsträckning är nöjda med servicen. dessutom är servicen av större betydelse för individer som har en stark anknytning till platsen (Malmberg m.fl. 2005).
lokala insider-fördelar
Som nämndes ovan är individer som levt under lång tid på en plats också nöjdare när det kommer till platsens egenskaper. Tidigare studier har också visat att formerna för platsanknytning har stor betydelse för individer i valet mellan att flytta och att stanna (Fischer & Malmberg 2001:357). Människors benägenhet att flytta påverkas följaktligen av hur länge man bott på platsen. närmare bestämt, ju längre du bott på en plats desto mindre är sannolikheten att du flyttar därifrån. Benägenheten att bo kvar ökar således med längre boendetid, även under kontroll för t.ex. ålder, utbildning och familjesituation. Migrationsforskarna Peter A. Fischer och Gunnar Malmberg menar här att individer som levt under lång tid på en och samma plats skaffat sig s.k. lokala insider-fördelar. Lokala insider-fördelar är helt och hållet knutna till en viss plats och går således förlorade om man flyttar från platsen. Fördelarna erhålls genom en platsspecifik lärandeprocess som kräver tid, information och inte minst orörlighet. Rörlighet å andra sidan gör att dessa platsspecifika investeringar går förlorade och blir s.k. sunk costs, dvs. kostnader som är knutna till ett visst projekt, eller i detta fall, en viss plats (Fischer m.fl. 2000:10). Att stanna på en plats är därför, för det stora flertalet, en nyttomaximerande strategi då förlusten av platsspecifika tillgångar och förmågor blir allt för stor vid rörlighet. Fördelarna med att vara en insider är följaktligen många och rymmer allt från sociala nätverk till kännedom om den bästa förskolan eller var det bästa svampstället finns.
Service och migration
Baserat på tidigare forskning kring bedömning av service såväl som teorin om lokala insider-fördelar borde det, med utgångspunkt i vår ursprungliga frågeställning, vara ett rimligt antagande att individer som levt länge på en plats också gör en mer positiv bedömning av den lokala servicen. dels är erfarenhet av service central när det gäller bedömningen av densamma – individer som bott länge på en plats torde rimligen ha mer omfattande serviceerfarenheter. dessutom bidrar en ökad platsanknytning till fler lokala insider-fördelar vilket kan antas resultera i en allmänt positivare syn på platsen och dess egenskaper. Allt annat lika borde alltså en längre boendetid även bidra till en mer positiv bedömning av den lokala servicen.
innan vi undersöker huruvida detta antagande stämmer kan det emellertid vara intressant att vända blicken från nyttan av att stanna på en plats till vad det är som får människor att flytta därifrån. Som tidigare nämnts förefaller det som att de som bott länge på en plats vunnit lokala insider-fördelar, vilka i sin tur definierar nyttan av att stanna. På motsvarande sätt finns det därför, för de som redan flyttat, incitament för fortsatt rörlighet. Förmågan att röra sig mellan platser och förflytta sitt humankapital, dvs. utbildning, färdigheter och kompetenser, från en plats till en annan blir då en viktig resurs, eller ett s.k. mobilitetskapital, som bara vissa har (jonsson 2003:3).
Rational choice, eller ekonomisk nyttomaximeringsteori, erbjuder i regel ett sam-manfattande och extremt generellt perspektiv på mänskligt beteende. detta gäller inte minst när det kommer till migration och individers flyttningsbeslut (se t.ex. Greenwood 1985). Enligt modellen förväntas individen, under givna förutsättningar, helt enkelt bosätta sig där dennes subjektiva nytta maximeras. de givna förutsätt-ningarna kan syfta på begränsad information eller andra restriktioner som av olika anledningar gör det omöjligt att bosätta sig på vissa platser. vidare anses nyttan vara bestämd av materiella såväl som immateriella faktorer. nyttan av att bosätta sig i en region bestäms således av kombinationer av regionala förhållanden så som arbetsmarknaden, samhällsservice, bostadspriser och närhet till släkt och vänner.
Avgränsar vi migrationsperspektivet till välfärd och service anses en regions att-raktionskraft bestämmas av möjligheterna att konsumera diverse regionspecifika nyttigheter. Eller som det benämns i litteraturen, regionala faciliteter (se t.ex. Clark & Hunter 1992). Regionala faciliteter syftar alltså främst på kollektiva varor och externaliteter i samband med offentlig och privat konsumtion där en kollektiv vara kännetecknas av att en individs konsumtion inte påverkar andra individers möjligheter att konsumera varan. det går heller inte att exkludera individer som inte betalar från konsumtion. definitionen av regionala faciliteter är således bred och i litteraturen betonas såväl naturvärden som specifika välfärdstjänster. Modellerna har emellertid gemensamt antagandet om att individers migrationsbeslut drivs av en önskan att konsumera platsspecifika, materiella eller icke-materiella nyttigheter. Tiebout menar t.ex. att lokala skattesatser och offentliga utgifter är av stor betydelse för individers lokaliseringsbeslut (Tiebout 1956:417). Höga skatter, i synnerhet fastighetsskatter
har t.ex. en negativ effekt på migration (Fox m.fl. 1989:534) medan höga offentliga utgifter på utbildning attraherar migranter (Liu 1977:1381). vidare bidrar generösa välfärdssystem till att attrahera låginkomstgrupper medan det motsatta gäller för grupper med höga inkomster (Cebula 1979a:73). En regions sammansättning av grupper och individer påverkas således av de offentliga utgifternas storlek samt hur de fördelas över olika serviceområden (Shields & Shields 1989:291).
det är dock viktigt att påpeka att de ovan presenterade teorierna huvudsakligen härstammar ur en amerikansk kontext där såväl flyttningsmönster som välfärdens omfattning på många sätt skiljer sig från svenska förhållanden. däremot visar studier från våra grannländer att välfärd och offentlig service alltjämt är viktiga faktorer när det kommer till flyttningsbeslut även i norden. Carlsen (2005) som analyserat flyttningsströmmar i norge visar t.ex. att skattade effekter av arbetslöshet på migra-tion minskar kraftigt när variabler som mäter regionala faciliteter förs in i modellen (Carlsen 2005:175). den kommunala servicen utgör således en betydande faktor för individers lokaliseringsbeslut. Liknande resultat konstateras i danmark där Munch (2003) finner att en god kommunal service har klart positiva effekter på de danska hushållens val av bostadskommun.
Antar vi att flyttningsbeslut även i Sverige till viss del baseras på den lokala servi-cens kvalitet kompliceras således det tidigare antagandet – att en längre boendetid borde leda till en mer positiv bedömning av den lokala servicen. individer som bott kortare tid på en plats har uppenbarligen också gjort ett aktivt val att bosätta sig på just den platsen. varför de valde just en specifik plats kan ha många orsaker men rent teoretiskt beror det alltså på individens önskan att maximera sin subjektiva nytta. Frågan är i vilken utsträckning nyttan definieras av tillgången till en god lokal service? i följande avsnitt undersöker vi om bedömningen av den lokala servicen faktiskt påverkas av hur lång tid man bott på platsen.
Påverkar boendetid bedömningen av den lokala servicen?
innan vi undersöker om, och i så fall hur, boendetid påverkar bedömningen av den lokala servicen måste premisserna för analysen klargöras. datamaterialet som följande analyser bygger på är den nationella SoM-undersökningen 2012. det viktigaste att poängtera här är att variabeln boendetid inte mäter boendetid i antal år utan är klassificerad till tre kategorier: uppvuxen (uppvuxen och bor fortfarande kvar på uppväxtorten), inflyttad (sedan minst tre år) och nyinflyttad (inflyttad sedan högst tre år). dels finns boendetid i antal år inte tillgängligt i datamaterialet och dessutom förebygger denna klassificering effekter som istället för boendetid kan härledas till ålder. Med andra ord, en respondent som är inflyttad sedan 30 år hamnar i kategorin inflyttad medan en 16-åring som bor kvar på uppväxtorten klassificeras som uppvuxen. ”Hemhörigheten” är alltså överordnad den faktiska boendetiden.
vidare ska sambandet mellan boendetid och bedömningen av den lokala servicen testas i två separata analyser där vi först undersöker boendetidens effekt på den
samlade bedömningen av den lokala servicen. Här används en statistisk analys som tar hänsyn till flera faktorer samtidigt och den samlade bedömningen av den lokala servicen utgörs av ett index1 baserat på fyra frågor rörande servicen och demokratin i kommunen och landstinget/regionen. indexet går från 0 (missnöjd i alla avseenden) till 14 (mycket nöjd i alla avseenden). Generellt sett visar SoM-institutets under-sökningar att svenskarna är relativt nöjda när det gäller den allmänna bedömningen av service i kommunen såväl som i landstinget/regionen. det är med andra ord en betydligt större andel av svenskarna som nöjda med den lokala servicen jämfört med andelen missnöjda. Bedömningen av service är i allmänhet mer positiv på den kommunala nivån (nilsson 2010:30). dessutom finns det ett klart samband mellan bedömningen av det politiska systemets output (service) och hur man upplever att kommunen/landstinget/regionen fungerar som politiskt system. de som är nöjda med den lokala servicen som helhet är också nöjda med den lokala demokratin. det index som används för att mäta bedömningen av den lokala servicen utgörs följaktligen av den summerade bedömningen av den lokala servicen och demokratin. indexets medelvärde är ca 8 på skalan från 0 till 14.
För att säkerställa att ett eventuellt samband mellan boendetid och bedömningen av service är giltigt och inte beror på något helt annat kommer ett antal kontroll-variabler succesivt föras in i modellen. En första och teoretiskt betydelsefull kon-trollvariabel är boendeområde. Tidigare forskning har t.ex. visat att bedömningen av service varierar såväl geografiskt som med ortsstorlek (nilsson 2010:31). Genom att kontrollera för boendeområde kan vi därmed undersöka huruvida bedömningen skiljer sig demografiskt samt huruvida ett eventuellt samband mellan boendetid och bedömning egentligen beror på var man bor. vidare inkluderas variabler rörande personegenskaper såsom kön, ålder, utbildning, arbetsmarknadsstatus och inkomst. dessa faktorer har enligt tidigare forskning ingen större betydelse för bedömningen av service i sig. däremot kan de vara intressanta att studera i förhållande till huvud-sambandet.
Ytterligare en dimension av platsanknytning tillförs modellen då vi kontrollerar för förtroendet till människor i närområdet. dessutom får förtroendet för kommun-styrelsen representera förväntningarna på och förtroendet för den lokala politiska dimensionen. Slutligen inkluderar vi serviceerfarenhet, vilket tidigare forskning visat vara mest centralt avseende bedömningen av service. Här kontrollerar vi för både direkt och indirekt erfarenhet av tre centrala välfärdsområden, grundskola, vårdcentral och äldreomsorg. direkt erfarenhet syftar på huruvida man själv nyttjat servicen medan indirekt erfarenhet syftar på huruvida nära anhöriga har nyttjat servicen.
i en andra analys kommer vi dessutom titta närmare på huruvida boendetid påverkar bedömningen av tre specifika serviceområden - grundskolan, sjukvården och äldreomsorgen. Här används samma kontrollvariabler som i den första analysen med undantaget att vi endast kontrollerar för serviceerfarenhet av serviceområdet i fråga. Likt den sammantagna bedömningen av lokal service är det betydligt fler som är nöjda än missnöjda när det gäller bedömningen av den lokala grundskolan
och i synnerhet sjukvården. Äldreomsorgen däremot är ett av få serviceområden där andelen missnöjda generellt sett är lika stor som andelen nöjda (nilsson 2010:29).
Tabell 1 nedan visar hur boendetid påverkar en samlad bedömning av den lokala servicen.
Tabell 1 Effekt av boendetid på den sammanvägda bedömningen av lokal service (OLS-regression, ostandardiserade betakoefficienter)
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5
Boendetid Inflyttad 0,52*** 0,47*** 0,45** 0,5** 0,5** Nyinflyttad 0,88*** 0,79*** 1,06*** 1,22*** 1,22*** Boendeområde Tätort -0,35** -0,22 -0,32 -0,32 Landsbygd -0,58** -0,28 -0,31 -0,34 Personegenskaper Kön 0,08 -0,1 -0,03 Ålder -0,1 -0,08* -0,08 Medelutbildad -0,2 -0,29 -0,26 Högutbildad 0,08 -0,15 -0,04 Förvärvsarbetande 0 -0,1 -0,03* Inkomst 0,05 0,02 0,22 Förtroende Förtroende kommunstyrelsen 1,83*** 1,75*** Förtroende människor 0,25*** 0,24** Serviceerfarenhet Nyttjat skola 0,5
Anhörig nyttjat skola 0,18
Nyttjat vårdcentral -0,19
Anhörig nyttjat vårdcentral -0,09
Nyttjat äldrevård 1,34*
Anhörig nyttjat äldrevård -0,49**
Konstant 7,7*** 8*** 7,94*** 6,4*** 6,61***
R2adj 0,013 0,017 0,021 0,2 0,202
N 2319 2299 1067 1034 989
Kommentar: * p<0,05 ** p<0,01 *** p<0,001. Tabellen visar effekten av boendetid på den
sam-manvägda bedömningen av den lokala servicen. Den beroende variabeln ”sammanvägd
bedöm-ning av lokal service” utgörs av ett index från 0 till 14 (α:0,81) och bygger på fyra frågor rörande
lokal demokrati och service i den nationella SOM-undersökningen 2012. Se slutkommentar 1 för en utförligare presentation av de frågor och svarsalternativ på vilka indexet bygger.
Sambandet vi i huvudsak är intresserade av finner vi i tabellens två översta rader. Här mäts effekten av att vara inflyttad respektive nyinflyttad i förhållande till referenskategorin uppvuxen när det gäller den sammanvägda bedömningen av den lokala servicen. vad vi till en början kan konstatera är att det faktisk existerar ett samband mellan boendetid och bedömningen av den lokala servicen. Sambandet är signifikant negativt vilket betyder att en längre boendetid leder till en mer negativ bedömning av den lokala servicen. Att vara inflyttad såväl som nyinflyttad bidrar alltså till en mer positiv bedömning av den lokala servicen och detta gäller även då vi tar hänsyn till modellens övriga variabler.
i linje med tidigare forskning har faktorer som kön, ålder, utbildning etc. ingen direkt betydelse för hur man bedömer servicen och detsamma gäller för boende-område. däremot leder förtroende för andra människor i området och i synnerhet förtroende för kommunstyrelsen till en positivare bedömning av servicen. vad gäller serviceerfarenhet finner vi något överraskande att äldrevården är det enda område där nyttjande bidrar till en mer positiv bedömning av den lokala servicen i stort. Att ha en nära anhörig som nyttjat äldrevården har emellertid, tvärtom, en negativ effekt.
Slutsatserna vi kan dra utifrån tabellen är alltså att boendetid, när det gäller en sammanvägd bedömning av den lokala servicen, har en viss betydelse. För att få perspektiv på sambandets styrka kan det sägas att effekten att vara nyinflyttad är ungefär lika stark som effekten av att ha förtroende för kommunstyrelsen. Boen-detiden i sig förklarar dock endast ca en procent av variationen i bedömningen av den lokala servicen.
Lämnar vi den sammanvägda bedömningen och istället tittar närmare på bedöm-ningen av den lokala grundskolan, sjukvården och äldreomsorgen kan vi emellertid konstatera att boendetid inte påverkar i samma utsträckning, se tabell 2. Av de tre