Effekt

“Jag har ju varit en person som varit stressad över Instagram och undrade över om jag verkligen skulle fortsätta. I dagsläget postar jag det jag känner för och har full kontroll över det. Jag har valt att prioritera mitt privatliv och min mentala hälsa. Jag väljer ibland att lägga ifrån mig telefonen helt då det annars kan skapa stress.” – Samantha Jerring.

Det Samantha berättar visar en sida av Instagram där många följare kan leda till annat än enbart arbetsmöjligheter. Bakom den fina Instagrambilden kan det, som Samantha säger, finnas bakomliggande stress och påfrestningar på hälsan. Den här stressen upplever inte enbart de större profilerna på Instagram, utan även följarna kan påverkas utav det som

publiceras. Även Hampus menar att Instagram kan vara ytligt vilket är något som Anna instämmer med och berättar om hur det kan bidra till psykisk ohälsa. Detta kan följaktligen vara framställningen av bilder som gör att det skapas en stress på Instagram. Genom att influencers många gånger har redigerade och välplanerade bilder kan det vara svårt för följarna att imitera och efterlikna. Även fast de intervjuade presenterar dessa negativa åsikter om Instagram och influencers, tycker övervägande av de intervjuade att Instagram hjälper dem i sina karriärer.

”Instagram är både bra och dålig. Det är en superbra marknadsföringskanal och en grym plattform för att uttrycka sig på. Här kan man verkligen nå ut. Däremot kan den ha negativ effekt på människor på grund av sättet den används på. Det är väldigt lätt att genom bildredigering vanställa verkligheten. Bilderna på Instagram blir bara mer och mer verklighetsfrånvända, vilket skapar mycket press och utseendekomplex hos många” – Axel Schylström

Det som kan påverka följarna är att de många gånger vill vara som dessa profiler och börjar således att efterlikna dem (Banet-Weiser i Abidin 2016:86). En efterliknelse kan leda till både för och nackdelar. En influencer kan exempelvis hjälpa sina följare i svåra stunder genom att erbjuda motivation eller digitalt sällskap, vilket kan ses som ett positivt sätt att utnyttja sin påverkan. Det kan å andra sidan vara att följarna blir negativt påverkade av influencern såsom i en jämförande situation där följaren inte känner att den lever upp till influencers standard. Det är framförallt unga människor på sociala medier som blir mest påverkade av det som publiceras och eftersom det är influencers som har övertaget över dessa konsumenter har de även ett indirekt ansvar för denna påverkan. (Djafarova &

Rushworth, 2017:25) Vi anser att det är en tuff del av influencers yrke att balansera sin påverkan för att motverka så många negativa effekter som möjligt.

Att influencers har en påverkan på andra råder det inget tvivel om. Denna påverkan kan som presenterat vara såväl positiv som negativ. Bandura och Walters föreslår att beteenden lärs från miljön genom en observerande inlärningsprocess (Bandura & Walters i Miller,

1966:128–129). Därmed är det av ytterst vikt att influencers själva betraktar vad de publicerar och hur den image de skapar kan komma att uppfattas av andra. De behöver även reflektera över hur de vill uppfattas och vilka negativa konsekvenser som kan uppkomma om de inte tar sitt ansvar över det de publicerar. Utifrån detta kan en förståelse ges om att influencern påverkar den sociala verkligheten.

4.3.2 Entreprenören

“För min del handlar entreprenörskap om att man har ett företag eller arbetar med ett företag där man kan tjäna pengar på ett sätt som inte är traditionellt. Man tjänar pengar via ett arbete som är flexibelt och erbjuder företag tjänster. Jag erbjuder företag en chans att expandera till nya kunder och kundkretsar via min Instagram, vilket är entreprenöriellt.” – Samantha Jerring.

Likt vad Samantha berättar för oss, tycker även Hampus att entreprenörskap handlar om att finna ett system att tjäna pengar på som inte alltid faller inom samhällets normer. Bland de individer vi valde att intervjua var det ingen som uttalade sig om att en entreprenör måste ha startat ett eget företag för att klassas som en entreprenör. Några forskare som håller med om denna tanke är Stevensson och Jarillo (1990) som konstaterar att en entreprenör inte behöver ha startat ett eget företag utan kan vara en person som utför entreprenöriella handlingar. Individernas bakgrund, personlighet, miljö och kunskap har även en påverkan för entreprenörskapet. (Stevenson & Jarillo, 1990:21–22) De flesta av respondenterna påpekade istället att en entreprenör är någon som agerar på sina idéer och har ett sådant driv att de satsar helhjärtat på sin dröm tills den har blivit verklighet. Delvis berättade Anna att hennes idé om att starta Gymmet Sverige bygger på hennes passion för träning.

Å andra sidan var det flera som kopplade entreprenören till specifika personlighetsdrag och menade att detta kommer att påverka ifall personen i fråga förblir en drömmare eller en entreprenör. I våra intervjuer benämnde respondenterna inte entreprenörers effekt på andra, trots att vi med följdfrågor belyste ämnet. Respondenterna tenderade att belysa hur

entreprenören definieras och fungerar, snarare än vilken påverkan de har på samhället. Då vi valt en semistrukturerad intervjumetod ville vi inte styra resultaten allt för mycket.

Således anser vi att eftersom ingen av respondenterna valde att diskutera effekten hos entreprenören antar vi att det inte är ett ämne de anser vara av större vikt. Från inhämtad teori har vi däremot kunnat finna att en entreprenör bör känna till sin marknad och veta huruvida sin idé passar i den miljön som planen är tänkt för. Beroende på hur matchningen mellan dessa ter sig kommer resultatet att differera. Effekten av entreprenörskapet beror således på en rad olika faktorer som samtliga fungerar i samspel med varandra.

Vi anser att effekten av en entreprenör uppstår vid de nytänkande, kreativa idéerna som är unika och slagkraftiga. Med dessa kan entreprenören sedan påverka genom att exempelvis finna sätt att skapa ett behov hos kunderna som de sedan tidigare inte visste att de hade.

På så vis antar vi även att entreprenören påverkar konsumenternas beteenden och köpintentioner. Entreprenören påverkar med andra ord både beteenden och köpintentioner och sitter med en makt att i skapandet och utformningen av nya idéer även påverka omgivningen, individen, miljön och samhället i stort. Detta kan även påvisas i modellen från Davidsson som presenterats tidigare. Vi har fått en förståelse om att det även i empirin finns en koppling mellan individen, idéen och miljön och antar, precis som Davidsson, att dessa lever i ett ständigt samspel med varandra. (Davidsson, 2005:13)