Infrastruktur
Under intervjuerna identifierades totalt 33 infrastrukturella åtgärder. Merparten av dessa berör utbyggnad och underhåll/upprustning, och då framförallt relaterat infrastrukturen för järnväg.
Relativt många av de föreslagna åtgärderna berör terminal- och nodstruktur avseende väg- och kombiterminaler samt hamnar. Enbart två föreslagna åtgärder berör nysträckning – en avseende järnväg (Sydostlänken) och en avseende väg (Förbifart Stockholm). I övrigt påtalades behov av elektrifiering och farledsfördjupning.
Figur 14: Fördelning av angivna åtgärder avseende infrastruktur per Nyckelord 2 och trafikslag
0 2 4 6 8 10 12 14
Väg
Trafikslagsövergripande Sjöfart
Järnväg Intermodalt
Tabell 2: Effektbedömning – Infrastruktur
Nyckelord 2 Åtgärd Id
Påverkans-område Trafikslag Effektbedömning
Elektrifiering
Elektrifiera järnvägsanslutningar
till hamnar. [Å1] Nationellt Järnväg
Nationell effekt då diesellok kan ersättas och/eller lokbyte undvikas vilket ger både miljö- och effektivitetsvinster. Hög potential i de fall systemeffekter skapas.
Elektrifiera sträckan
Skärblacka-Kimstad. [Å2] Nationellt Järnväg
Farledsfördjupning Farledsfördjupning i Göteborgs
Hamn. [Å3] Regionalt Sjöfart
Möjliggör anlöp med större fartyg vilket ger en ökad effektivitet per fartyg samt möjliggör anlöp med framtida
fartygsdimensioner. Enligt tidigare kan de största containerfartygen redan idag tas emot i Göteborgs Hamn. Dock tillåter inte farledsdjupet att dessa är fullastade.
Nysträckning
Förbifart Stockholm. [Å4] Lokalt Väg
Enskilda samhällsekonomiska analyser måste göras för respektive objekt.
Effekterna beror gods- och trafikvolymer på väg- eller järnvägsstråken.
Nysträckning
Älmhult-Olofström-Karlshamn (Sydostlänken). [Å5] Regionalt Järnväg
Terminal-/nodstruktur
Identifiera (besluta) de viktigaste noderna i Sverige och arbeta för att utveckla dem (avseende järnväg-, väg- och sjötransporter).
[Å6] Nationellt Trafikslagsövergripa
nde Frågan kräver underlag och instrument för att bedöma behov samt prioritering av noder i transportsystemet. Modeller för bedömning håller på att tas fram. Dessa är tillämpliga för såväl nyetablering som eventuell avveckling.
Minska antalet hamnar [Å7] Nationellt Sjöfart Minska antalet kombiterminaler. [Å8] Nationellt Intermodalt Etablering av ytterligare
kombiterminal(er) i norra Sverige.
[Å9] Nationellt Intermodalt
Underhåll/upprust-ning
Upprustning av
rangerbangårdar. [Å10] Nationellt Järnväg
Åtgärderna ger större möjligheter för en robust infrastruktur för såväl järnväg som väg vilket är viktigt för godstransporter och näringslivets konkurrenskraft. Åtgärderna som framkommit via intervjuerna måste bedömas enskilt och generellt gäller att åtgärder med nationell påverkan har större potential till hög effekt/samhällsnytta.
Lokala åtgärder kan ha stor effekt för enskilda aktörer men bidrar mindre tydligt till systemeffekter.
Mer ekonomiska resurser borde
läggas på upprustning av E20. [Å11] Nationellt Väg Upprustning av vägar kring
Östersund. Framförallt E14 och E45.38
[Å12] Lokalt Väg Åtgärda väginfrastrukturen kring
Eskilstuna Logistikpark. [Å13] Regionalt Väg Underhåll och reinvesteringar på
järnvägsinfrastrukturen. [Å14] Regionalt Järnväg Satsa på att ha kvar järnväg som
nätverk för gods. Investera i bansträckor där det vanligtvis inte går så mycket tåg. Attrahera fler mindre kunder.
[Å15] Nationellt Järnväg
Underhåll och reinvesteringar på järnvägsinfrastrukturen.
Avseende skogstransporter är detta framförallt viktigt på tvärbanorna i Norrland.
[Å16] Nationellt Järnväg
Upprustning av Norge/Vänerbanan och Bergslagsbanan väster om Vänern för ökad bärighet och kapacitet.
[Å17] Nationellt Järnväg
Upprustning av Godsstråket
genom Bergslagen. [Å18] Nationellt Järnväg Upprustning av stambanan i
övre Norrland (framförallt sträckan Boden-Bastuträsk).
[Å19] Nationellt Järnväg Upprustning av Ådalsbanan ut
från Dynäs. [Å20] Nationellt Järnväg
Upprustning av järnvägsspåret
genom Kvicksund. [Å21] Lokalt Järnväg
Skapa förutsättningar för inlandssjöfart. – Upprustning av slussarna i Trollhätte kanal.
[Å22] Regionalt Sjöfart
Utbyggnad
Förläng spåren på
rangerbangårdar till 740 meter [Å23] Nationellt Järnväg
Åtgärderna syftar till att skapa en högre kapacitet på järnvägs- och vägnätet genom att möjliggöra mer trafik per tidsenhet och/eller hantera längre ekipage per hanteringstillfälle. Generellt hög potential både för effektivitet och miljö. Åtgärderna på järnväg avseende fyrspår bör dock bedömas utifrån tillkomst av en höghastighetsjärnväg.
Förläng spåren på RoRo-terminalen i Göteborg så att heltåg (24 vagnar) kan hanteras.
[Å24] Nationellt Järnväg Bygg bort större flaskhalsar i
storstäderna direkt, vänta inte. [Å25] Nationellt Väg Bygg ut till dubbelspår och
anlägg nya mötesspår där det krävs/efterfrågas.
[Å26] Regionalt Järnväg Utbyggnad till fyrspårssystem på
Västra Stambanan. [Å27] Regionalt Järnväg Utbyggnad till fyrspårssystem på
Södra stambanan, Malmö-Hässleholm/Lund.
[Å28] Nationellt Järnväg Dubbelspår söderut från
Sundsvall. [Å29] Regionalt Järnväg
Utbyggnad till dubbelspår på
Hamnbanan i Göteborg. [Å30] Nationellt Järnväg Utbyggnad till dubbelspår på
hela sträckan mellan Mjölby och Hallsberg.
[Å31] Nationellt Järnväg Upprustning/utbyggnad till
dubbelspår på hela sträckan Eskilstuna-Rekarne.
[Å32] Nationellt Järnväg Utveckla järnvägsinfrastrukturen
vid Nässjö kombiterminal för att kunna köra och hantera fullängdståg på ett effektivt sätt.
Exempelvis anpassa sido-/förbigångsspår för 750 meter långa tåg, se till att anslutningar fungerar effektivt, etc.
[Å33] Regionalt Järnväg
Politik och myndigheter
Totalt 36 av de påtalade åtgärderna har kategoriserats som ”Politik och myndigheter”. Flertalet av dessa berör en önskan om ökad dialog och samverkan mellan myndigheter, kommuner och näringsliv. Vidare handlar många om systemtänk och önskan om eller försök att överföra godsvolymer till ett bättre miljöanpassat trafikslag. Hur åtgärderna fördelas (avseende Nyckelord 2 och trafikslag) illustreras i figuren nedan.
Figur 15: Fördelning av åtgärder avseende politik och myndigheter per Nyckelord 2 och trafikslag
01
Tabell 3: Effektbedömning – Politik och myndigheter
Nyckelord 2 Åtgärd Id
Påverkans-område Trafikslag Effektbedömning
Finansiering
Ta fram en lösning där kapacitet på de stora stråken kan abonneras mot att man är med och betalar.
[Å34] Nationellt Järnväg
Åtgärderna har en påverkan och effekt på systemnivå och avser att genom nya finansieringsmöjligheter tidigarelägga investeringar av infrastruktur samt betalningsmodell för prioriterat nyttjande av infrastruktur. Effektbedömning av dessa åtgärder är beroende av vilka
investeringsobjekt som prioriteras samt hur betalningsmodellen utformas avseende nyttjande.
Ökad flexibilitet och/eller en pott dedikerad för
infrastrukturinvesteringar på kort sikt.
[Å35] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Ökade anslag för
infrastrukturinvesteringar behövs nu. Låt det inte vänta 10 år.
[Å36] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Godsstrategi
Regionstrategier för gods bör tas
fram. [Å37] Regionalt Trafikslagsövergripa
nde Skapar en tydlighet och transparens avseende politisk vilja och prioritering.
Potentiellt hög effekt i förhållande till insatta medel då möjligheterna att skapa konsensus kring prioriteringar skapas.
Tydligare riktlinjer från politiker avseende vilka lägen som ska satsas på.
[Å38] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Ta fram en tydlig nationell
strategi för de stora godsstråken. [Å39] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Utbildning
Ta fram hårdare krav på utbildning av transportörer (för att skapa säkerhet)
[Å40] Nationellt Trafikslagsövergripa
nde Ökad kunskap bidrar till bättre förutsättningar för att godstransporterna beaktas i planeringen samt utförs på ett effektivt och säkert sätt
Utbildning av
kommunalanställda för att höja kunskapsnivån avseende godstransporter.
[Å41] Lokalt Trafikslagsövergripa nde
Mål/Visioner
Ta fram visioner för godstransporter och fokusera inte för mycket på bedömd samhällsekonomisk nytta
[Å42] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Skapar en tydlighet och transparens avseende politisk vilja och ambition.
Ta fram tydliga, långsiktiga mål
och visioner för godstransporter [Å43] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Politiska beslut
Ge prioritet åt logistiklägen som pekats ut så att
handläggningstider för dessa kan förkortas
[Å44] Nationellt Trafikslagsövergripa
nde Skapar en tydlighet och planerbarhet för marknadens aktörer. Mindre utredningar friställer medel för investeringar i infrastruktur.
Mindre utredningar och
snabbare politiska beslut [Å45] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
[Å46] Nationellt Trafikslagsövergripa
nde Skapar möjligheter att prioritera infrastrukturinsatser med ett mot verkligheten mer överensstämmande underlag. Kan ge stora effekter för godstransporter och näringslivets konkurrenskraft
Revidera processen för att ta fram prognoser för
godstransporter. Mer fokus bör läggas på potential och behov, snarare än att utgå från tillgänglig kapacitet.
[Å47] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Samordnad varudistribution
Samordnad varudistribution av
kommunalt gods [Å48] Lokalt Väg Kan skapa positiva effekter avseende miljö
och trängsel lokalt
Samverkan/dialog
Ökad dialog mellan näringsliv och Trafikverket och, exempelvis genom samarbetsforum.
[Å49] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Skapar ökad ömsesidig förståelse och möjliggör ökad samsyn. Potential att skapa förutsättningar för breda, genomarbetade och väl förankrade inspel till strategi- och planarbete.
Ökad dialog mellan näringsliv och kommun, exempelvis genom samarbetsforum.
[Å50] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Ökad dialog och samverkan mellan myndigheter avseende godstransporter.
[Å51] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Förbättrad dialog och samverkan
inom specifika branscher. [Å52] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Ökat samarbete mellan olika trafikslag. Anpassning av turlistor.
[Å53] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Etablerande av "godsnätverk", ett forum för dialog mellan kommun, transportörer, varuägare och Trafikverket.
[Å54] Lokalt Trafikslagsövergripa nde
Samarbete måste stärkas på konkret basis utifrån ScanMed-korridoren.
[Å55] EU Trafikslagsövergripa nde
Samordning med EU-kommissionen, Transportstyrelsen och Swedavia för att lyfta DHLs frågor39
[Å56] Nationellt Flyg
Samarbete mellan Tullen och fraktföretagen. (Avseende
Få till ett systemtänk och konkurrera inte mellan trafikslagen.
[Å58] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Generella åtgärder av karaktären viljeyttringar som syftar till ett bredare och trafikslagsövergripande förhållningssätt avseende planering för att åstadkomma ett effektivt nyttjande av transportsystemet.
Åtgärderna är av en för generell karaktär för att kunna bedömas avseende effekt.
Fokusera på överflytt av godsvolymer till mer miljövänligt transportslag, snarare än miljöåtgärder inom respektive transportslag.
[Å59] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Arbeta för att överföra godsvolymer till järnväg för att avhjälpa trängselsituationerna (avseende vägtrafik) i framförallt Stockholm och Malmö.
[Å60] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Satsa på överföring av godsvolymer till sjöfarten snarare än att bygga mer infrastruktur för väg- och järnvägstransporter. Det finns en stor outnyttjad potential i inlands- och kustsjöfarten.
Fokusera mer på varuslag än transportslag. Syna varje bransch för sig avseende service, kvalitet och effektivitet.
[Å63] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Kustsjöfart bör has i åtanke när infrastrukturen diskuteras [Å64]
Trafikverket
Tydligare ansvarsfördelning inom Trafikverket för att korta handläggningstider.
[Å65] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Åtgärderna kan skapa en tydligare ansvarsfördelning och ett effektivare myndighetsutövande till gagn för övriga aktörer och infrastrukturnyttjandet inom transportsystemet.
Ökad tydlighet från Trafikverket.
Det är viktigt att de som företräder Trafikverket inom olika projekt är väl förankrade uppåt i organisationen.
[Å66] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Tydliggör myndigheternas roller i
godstransportfrågor. [Å67] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
Tydliggör kontaktvägar på Trafikverket avseende specifika frågor
[Å68] Nationellt Trafikslagsövergripa nde
39 Åtgärden avser DHLs flygfrakt via Arlanda. Enligt tidigare upplever intervjuobjektet att deras frågor ibland blir nedprioriterade.
Upphandling
Mer omfattande
konsekvensanalys avseende ställda krav i upphandlingar (för att undvika suboptimering)
[Å69] Lokalt Väg Potentiellt god effekt avseende miljö genom ständiga förbättringar
Regler och förordningar
Total 21 av de föreslagna åtgärderna berör regler och förordningar. Här avhandlas framförallt vägrelaterade åtgärder med fokus på lokala trafikföreskrifter, HCT och kontrollfunktioner för att gällande regelverk följs.
Figur 16: Fördelning av angivna åtgärder avseende regler och förordningar per Nyckelord 2 och trafikslag Tabell 4: Effektbedömning – Regler och förordningar
Nyckelord 2 Åtgärd Id Påverkans
-område Trafikslag Effektbedömning
Gränsöverskridande transporter
EU-satsning för samarbete mellan länder för att minska gränsproblemen på järnväg.
[Å70] EU Järnväg
Skapar och bidrar till effekt framförallt kopplat till gränsöverskridande transporter via Öresundsbron och vidare mot/från kontinenten samt norgetrafiken. Kan bidra till minskade ledtider för
Hjälp de mindre företagen (relaterat att HCT främst gynnar större företag)
[Å72] Nationellt Väg Tyngre och längre
fordonsekipage kan bidra till en ökad effektivitet och minskad miljöbelastning under
förutsättning att HCT på väg inte bidrar till överföring av gods från järnväg till väg.
Tillåt bara HCT-transporter för
timmertransporter. [Å73] Nationellt Väg
Förverkliga HCT. [Å74] Nationellt Väg
0
Kontroll av att regelverk följs
Bättre kontrollfunktion som säkerställer att EU-reglerna efterföljs. Ta fram metoder för att mäta hur regelverk efterföljs.
[Å75] EU Trafikslagsövergripande
Bidrar till ökad regelefterlevnad och konkurrensneutralitet.
Endast lokala effekter kopplat framförallt till minskad trängsel och ökad framkomlighet.
Mer utförliga
konsekvensanalyser vid införande av lokala trafikföreskrifter.
[Å78] Lokalt Väg
Bättre skyltning och/eller kontroll
avseende lastzoner. [Å79] Lokalt Väg
Zon med längdrestriktion om 12 meter för distributionsfordon i innerstaden
[Å80] Lokalt Väg Zon med lastning/lossning
förbjuden mellan vissa klockslag i innerstaden
[Å81] Lokalt Väg Tillåt lastbilar att köra i
kollektivtrafikfält där det erfordras
[Å82] Nationellt Väg
Miljökrav
Mer konkreta kravställningar från EU vad gäller miljö. Hårdare reduktionskrav samt krav på standardisering av bränslesorter.
[Å83] EU Trafikslagsövergripande Positiva miljöeffekter
Spårbarhet
Ta fram rutiner/lagar för
registrering av godstransporter [Å84] Nationellt Trafikslagsövergripande Bidrar till ökad spårbarhet och kontroll vilket bidrar till en ökad planerbarhet, förutsägbarhet och effektivitet i
transportkedjorna. Kan potentiellt bidra till ökade förutsättningar för intermodala transportkedjor
Fortsätt arbetet med
RFID-märkning av järnvägsvagnar. [Å85] EU Järnväg Utveckla track and trace-funktion
för järnvägstransporter. [Å86] EU Järnväg
Standardisering
Förenklingar av regelverk skulle ge bra effekt på standarderna i Europa.
[Å87] EU Trafikslagsövergripande Skapar förutsägbarhet via tydliga och gemensamma krav på funktionalitet i
transportsystemet. Ökar effektiviteten genom större tillgängligt utbud och en ökad tydlighet avseende funktioner.
Ökar även möjligheten till konkurrens på lika villkor för transportutförare samt för transportköparna att bedöma och besluta om tillgängliga alternativ
Harmonisering av regelverket på EU-nivå (avseende vilka dokument som krävs för att angöra en europeisk hamn).
[Å88] EU Sjöfart
Ta fram standardiserade krav avseende funktion på kombiterminaler.
[Å89] Nationellt Intermodalt Ta beslut för att styra
utvecklingen av IT-system för godstransporter.
[Å90] Nationellt Trafikslagsövergripande
Skatter och avgifter
12 av de föreslagna åtgärderna handlar om skatter och avgifter för de olika trafikslagen. Här berörs exempelvis banavgifter, men framförallt efterfrågas åtgärder på en övergripande nivå gällande hur avgifter kan användas för alternativt orsaka överföring av godsvolymer från ett trafikslag till ett annat.
Figur 17: Fördelning av angivna åtgärder avseende skatter och avgifter per Nyckelord 2 och trafikslag Tabell 5: Effektbedömning – Skatter och avgifter
Nyckelord 2 Åtgärd Id
Påverkans-område Trafikslag Effektbedömning
Avgiftsstruktur
Politiker måste styra miljömål så att dessa kan uppnås. T.ex.
styra skatter och avgifter så att varje transportslag betalar för sitt slitage. T.ex.
vägslitageavgifter/avgift för DoU av järnväg för att öka överflyttning till sjötransporter.
[Å91] Nationellt Trafikslagsövergripande
Skapar förutsättningar och incitament för ett effektivt nyttjande av infrastrukturen baserat på val av transportsätt.
Bidrar till minskad
miljöbelastning samt skapar en effektiv konkurrens mellan kostnadstäckning måste man ha och var ska det tas från? Om man skapar en tydlighet finns nog en ökad acceptans.
[Å92] Nationellt Trafikslagsövergripande
Skattesubventioner för mer miljövänliga alternativ, exempelvis relaterat drivmedel.
[Å93] Nationellt Trafikslagsövergripande
Ta fram någon form av paket.
Exempelvis tillåt längre och tyngre fordon som kompensation mot ökade
avgifter/kilometerskatt.
[Å94] Nationellt Väg
Inför enhetlig avgiftsstruktur i
hela Europa. [Å95] EU Sjöfart
Banavgifter
Avskaffning (alternativt kraftig
sänkning) av banavgifterna. [Å97] Nationellt Järnväg
Effekterna av dessa åtgärder är marginella då banavgifterna endast utgör en mindre del av den totala kostnaden för en transport. Intäkterna täcker i dagsläget endast en del av den totala underhålls- och investeringsbudgeten Ökad transparens avseende
banavgifter och vad dessa ska användas till.
[Å98] Nationellt Järnväg
Banavgifter borde gå till infrastrukturinvesteringar på
kilometerskatt/vägslitageavgift. [Å100] Nationellt Väg
Ökad internalisering av kostnaderna för vägtransporter vilket potentiellt kan bidra till en överflyttning av gods från väg till sjö och järnväg
Svaveldirektivet
Det hade varit bättre om samma avgiftsnivåer gällde i hela EU. I nuläget är det högre
avgiftsnivåer i Östersjöregionen.
[Å101] SECA Sjöfart
Positiv inverkan på miljö under förutsättning att SECAs geografiska område utökas alternativt en harmonisering sker utifrån avgiftsnivåerna i Östersjön. Bidrar även till en ökad konkurrensneutralitet
Trängselskatt Utöka trängselskattesystemen till
att även inkludera utrikesåkare. [Å102] Nationellt Väg
Bidrar till konkurrensneutralitet och därmed en ökad
konkurrensförmåga för svenska aktörer på transportmarknaden
Tillgänglighet
Av de totalt 11 åtgärder som kategoriserats under nyckelordet ”Tillgänglighet” berör merparten trafikledning och då främst avseende järnvägstransporter. Åtgärder avseende processen för ansökan och tilldelning av tåglägen har också påtalats, vilka är närbesläktade med åtgärder avseende trafikledning. I övrigt har intressenterna påtalat åtgärder gällande redundans vid järnvägstransporter samt järnvägstransporternas konkurrensförmåga jämfört andra trafikslag.
Figur 18: Fördelning av angivna åtgärder avseende tillgänglighet per Nyckelord 2 och trafikslag
0
Tabell 6: Effektbedömning – Tillgänglighet
Nyckelord 2 Åtgärd Id
Påverkans-område Trafikslag Effektbedömning
Konkurrensförmåga för
järnvägstransporter
Förenkla processen för att köpa
järnvägstransporter. [Å103] Nationellt Järnväg
Ökar järnvägens konkurrenskraft och bidrar därmed till en ökad potential för överflyttning av gods från väg till järnväg. Skapar därmed förutsättningar för minskad miljöbelastning per godsenhet Skapa trygghet hos kunden för
att få de som använder järnvägstransporter att stanna kvar. Skapa tåglägen, attrahera ytterligare kunder, bygg bort små flaskhalsar, etc. Mer
handlingskraft hos Trafikverket efterfrågas.
[Å104] Nationellt Järnväg
Redundans
Ta fram en strategi för omledning vid stopp/avbrott.
Utpekat omledningsnät vid stopp/störningar.
[Å105] Nationellt Järnväg
Skapar redundans och bidrar till ökad tillförlitlighet via en större beredskap
Trafikledning
Trafikledningstjänst för sjöfart, motsvarande sådan som finns för flyg
[Å106] Nationellt Sjöfart
Avser att med bättre trafikledning få till ett bättre utnyttjande av infrastrukturen och ett högre
kapacitetsutnyttjande. Har potential att bidra till en ökad framkomlighet för
godstransporter ITS-lösningar för att styra bort
godstrafik vid rusningstider (E6, Skåne)
[Å107] Regionalt Väg
Ta fram en oberoende datakälla om järnvägstrafikering som bättre speglar verkligheten
[Å108] Nationellt Järnväg
Utred behovet avseende trafikledning och fundera på/besluta hur situationen kan förbättras.
[Å109] Nationellt Järnväg
Bättre
kapacitetstilldelning/trafikledning.
Kortare ledtider avseende ansökan av tåglägen. Tilldelning en gång per månad snarare än en gång per år som idag.
[Å110] Nationellt Järnväg
Översyn av prioritering gällande godstågs- kontra
persontågstrafik. Prioritera godstågstrafik högre.
[Å111] Nationellt Järnväg
Tågläge
Släpp tåglägen direkt för banor med lågt kapacitetsutnyttjande.
Man bör inte behöva vänta.
[Å112] Nationellt Järnväg
Ökad effektivitet och kapacitetsutnyttjande vilket främjar en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Åtgärderna skapar en ökad flexibilitet för att tillgodose näringslivets (över tid) varierande transportbehov Flexibiliteten måste utvecklas -
Möjlighet att ansöka om och tilldelas tåglägen oftare.
[Å113] Nationellt Järnväg