Effekter på årsbasis

Beräknade data ovan i tabellerna 12–14 gäller per mätdag i varje mätomgång och det framräknade medelvärdet kan sägas svara mot ett genomsnittligt vardagsdygn för ett år. Men för år 2001–2002 representerar medelvärdet en tänkt situation där vägarbeten med stängda körfält pågår under ca sex månader och under resterande månader har Essingeleden den utformning som nu råder.

Man kan uppskatta att det blir ca 215 dagar under ett år med trafikträngsel, vilket motsvarar 5 vardagsdygn under 43 veckor. Erfarenhetsmässigt och med kännedom om trafikens årsvariationen antages att trafiken under 9 veckor är så begränsad att ingen eller obetydlig trängsel uppstår dessa veckor, vilka främst ligger på sommaren.

44 VTI notat 31–2003

För att erhålla de totala effekterna i form av restidsförlängning och merför- brukning under ett helt år bör därför medelvärdena i tabell 12–14 multipliceras med 215.

Tabell 16 nedan redovisar dessa totala värden för ett helt år, per delsträcka och totalt för hela Essingeleden, i form av uppräknade medelvärden med ovan angivna antal dagar. Data för både 2002 och 2002 redovisas.

Tabell 16 Totala trafikeffekter per år i form av merförbrukning vid trafikträngsel,

uppdelat på delsträckor och totalt för hela Essingeleden.

Del- sträcka Rikt- ning Restid kilotimmar Bränsle m3 CO2 ton NOx ton 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 1 1 288 276 508 529 1 229 1 278 2,10 1,00 2 30 31 21 59 51 141 – – 1+2 318 308 530 588 1 280 1 419 2,10 1,00 2 1 100 204 197 468 479 1 137 0,27 0,10 2 44 52 109 124 263 297 0,01 0,18 1+2 145 256 306 592 742 1 434 0,28 0,28 3 1 23 88 38 209 92 507 – 0,13 2 164 124 311 232 756 562 1,66 0,33 1+2 187 212 350 442 849 1 069 1,66 0,46 1+2+3 1 412 569 744 1 207 1 799 2 922 2,37 1,23 2 238 207 442 415 1 071 1 000 1,67 0,52 1+2 649 776 1 186 1 622 2 870 3 922 4,04 1,74

De största restidsförlängningarna erhålles på delsträcka 1 med 310–320 tusen timmar för båda åren. Totalt på hela Essingeleden i båda riktningarna uppgår res- tidsförlängningen år 2002 till ca 775 tusen timmar på ett år, vilket är en liten ökning med ca 125 tusen timmar eller ca 20 % från 2001. Denna ökning åter- finnes nästan i sin helhet på delsträcka 2 och 3 i nordlig riktning, ungefär 100 tusen timmar på delsträcka 2 och 65 tusen på delsträcka 3 (men en minskning med 40 tusen timmar söderut på delsträcka 3). Denna ökning finns i både juni- och decembermätningen, se tabell 13 och 14. Det skall tilläggas att för delsträcka 1 finns en förbättring i junimätningen men en försämring i december som tillsammans ger oförändrad restidsförlängning, se tabell 12.

För merförbrukning av bränsle och koldioxidutsläpp finns en ökning för samtliga delsträckor, även för delsträcka 1 men av liten storlek. Totalt för alla delsträckor har merförbrukning av bränsle ökat med 440 m3 och utsläppen av koldioxid med 1 050 ton, vilket i båda fallen är en ökning med ca 34 %. Utsläppen av kväveoxider har däremot minskat. Det är enbart på delsträcka 3 söderut som det finns en klar reduktion av restidsförlängning, bränsle och avgasemissioner. Förbättringen ligger till absolut största delen på eftermiddagen.

Siffrorna i tabellen får sägas vara något i underkant. Av vad som framgått ovan kan man räkna med en viss underskattning på delsträcka 1 på grund av för låga trafikflöden. Om dessutom fordon som kommer på Årstalänken och skall köra upp på Essingeleden vid början av delsträcka 2 inräknas, ökar restidsförlängningen

VTI notat 31–2003 45

med ytterligare knappt 70 000 timmar per år på delsträcka 2 i riktning 1. Motsvar- ande merförbrukning av bränsle blir ca 85 m3.

Data för restidsförlängningen (båda riktningarna) i tabell 16 är illustrerad i figur 4 nedan för varje delsträcka och totalt över Essingeleden för de fem år mät- ningar genomförts, år 1998 till och med 2002.

Restidsförl. kilotimmar, båda riktningarna, delsträckor och totalt per år

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200

Delsträcka 1 Delsträcka 2 Delsträcka 3 Totalt

Restid kilotimmar

1998 1999 2000 2001 2002

Figur 4 Restidsförlängning i tusentals timmar per år vid trafikträngsel på tre

delsträckor och totalt för hela Essingeleden år 1998–2002.

Av figuren framgår tydligt den påtagliga ökningen i restid på delsträcka 2 och 3 under år 2002 efter en markant minskning år 2001 (på alla delsträckor). Observera att enligt ovan ligger all försämring i riktning norrut. Vidare framgår att delsträcka 1 under alla år har störst trafikträngsel medan delsträckorna 2 och 3 är ungefär lik- värdiga men att delsträcka 2 har en markant reduktion markant under 2001 och då hade lägre värde än delsträcka 3. För alla delsträckor totalt, kolumnen längst till höger, framgår en stor minskning 2001 (med 40 %) följt av en ökning med 20 % år 2002. Värdena för år 2002 är således klart bättre än för 2000 och på ungefär samma nivå som för år 1998–99.

På samma sätt som figur 4 ovan är merförbrukningen av bränsle illustrerad nedan i figur 5 för åren 1998–2002.

46 VTI notat 31–2003

Merförbr. bränsle i kubikmeter, båda riktningarna, delsträckor och totalt per år

0 500 1000 1500 2000 2500

Delsträcka 1 Delsträcka 2 Delsträcka 3 Totalt

Bränsle kubikmeter

1998 1999 2000 2001 2002

Figur 5 Merförbrukning av bränsle i m3 per år vid trafikträngsel på olika del- sträckor och totalt för hela Essingeleden år 1998–2002.

Figuren visar att bränsleförbrukningen ökat på alla delsträckor, minst på del- sträcka 1. Ökningen under 2002 är procentuellt större än för restiden och ligger helt och hållet i riktning norrut precis som för restidsförlängningen. Söderut finns en minskning på delsträcka 3. Om man bortser från år 1999–2000 ligger merför- brukningen för alla tre delsträckor ungefär på nivån 500 m3. Totalt för hela Essingeleden är merförbrukningen av bränsle 1 620 m3 under 2002, vilket i sin tur medför ett utsläpp av 3 920 ton extra koldioxid. Detta innebär som nämnts ovan en ökning med ca 35 % från 2001, men nivån för 2002 är ungefär samma som för 1998–99, precis samma tendens som för restiden.

För att ställa uppmätta trängseleffekter i relation till normala färdtiden kan följ- ande generella diskussion göras. I icke högtrafiktid tar det ca 10 minuter att färdas sträckan Bredäng–Eugenia. Restidsförlängningen under år 2001 på 650 kilo- timmar motsvarar då tiden för ca 3,9 miljoner fordonsresor vid ostörda förhåll- anden. Genomsnittligt trafikeras Essingeleden av ca 90 000 fordon per dygn. Således motsvarar restidsförlängningen år 2001 den totala restiden för 43 dygns eller drygt 6 veckors trafik vid ostörda förhållanden. Under år 2002 har restidsför- längningen ökat till 775 kilotimmar vilket motsvarar total restid för 52 dygn eller ca 7,5 veckor. För år 2000 var motsvarande värde 10 veckor.

Görs samma beräkning för merförbrukning av bränsle på 1 185 m3 under år 2001 motsvarar denna 1,48 miljoner personbilsresor vid ostörda förhållanden. Detta i sin tur motsvarar normal förbrukning av bränsle och utsläpp av koldioxid vid ostörda trafikförhållanden för 16,5 dygns trafik. För år 2002 har merförbruk- ningen ökat till 1 620 m3, vilket motsvarar förbrukningen för 22,5 dygn. För år 2000 var motsvarande värde 29 dygn.

VTI notat 31–2003 47