Effekter på årsbasis

Beräknade data ovan i tabellerna 12–14 gäller per mätdag i varje mätomgång och det framräknade medelvärdet kan sägas svara mot ett genomsnittligt vardagsdygn för ett år. Men för år 2001 representerar medelvärdet en tänkt situation där vägarbeten med stängda körfält pågår under ca sex månader och under resterande månader har Essingeleden den utformning som nu råder.

Man kan uppskatta att det blir ca 215 dagar under ett år med trafikträngsel, vilket motsvarar 5 vardagsdygn under 43 veckor. Erfarenhetsmässigt och med kännedom om trafikens årsvariationen antages att trafiken under 9 veckor är så begränsad att ingen eller obetydlig trängsel uppstår dessa veckor, vilka främst ligger på sommaren.

För att erhålla de totala effekterna i form av restidsförlängning och merför- brukning under ett helt år bör därför medelvärdena i tabell 12–14 multipliceras med 215. Observerade effekter i juni 2000 i riktning 1 på eftermiddagen för delsträcka 2 beror helt och hållet på vägarbeten. Dessa pågick som mest intensivt från mitten av april till midsommar under ca 10 veckor. Därför användes 50 dagar för uppräkning av dessa effekter till årsbasis, vilket är en försiktig skattning.

Tabell 16 nedan redovisar dessa totala värden för ett helt år, per delsträcka och totalt för hela Essingeleden, i form av uppräknade medelvärden med ovan angivna antal dagar. Data för både 2001 och 2000 redovisas.

Tabell 16 Totala trafikeffekter per år i form av merförbrukning vid trafikträngsel,

uppdelat på delsträckor och totalt för hela Essingeleden. Del- sträcka Rikt- ning Restid kilotimmar Bränsle m3 CO2 ton NOx ton 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 1 1 288 461 508 772 1 229 1 869 2,10 3,11 2 30 8 21 – 51 – – – 1+2 318 469 530 772 1 280 1 869 2,10 3,11 2 1 100 283 197 637 479 1 544 0,27 1,21 2 44 48 109 102 263 245 0,01 0,05 1+2 145 331 306 738 742 1 789 0,28 1,26 3 1 23 67 38 217 92 525 – 0,81 2 164 182 311 383 756 928 1,66 0,99 1+2 187 249 350 600 849 1 453 1,66 1,80 1+2+3 1 412 811 744 1 625 1 799 3 938 2,37 5,12 2 238 238 442 485 1 071 1 173 1,67 1,04 1+2 649 1 049 1 186 2 110 2 870 5 111 4,04 6,16

De största restidsförlängningarna erhålles på delsträcka 1 med 470 tusen timmar för år 2000, vilket dock reducerats till 320 tusen timmar år 2001. Totalt på hela Essingeleden i båda riktningarna uppgår restidsförlängningen år 2001 till ca 650 tusen timmar på ett år, vilket är en markant minskning med 400 tusen

timmar eller ca 40 % från 2000. Denna minskning återfinnes nästan i sin helhet

på delsträcka 1 och 2 i nordlig riktning, ungefär samma minskning för båda del- sträckorna. Detta är ett resultat av det extra körfältet på avsnittet Nyboda– Fredhäll. Dessutom finns en mindre reduktion av restiden i båda riktningarna på delsträcka 3, vilket är en följd av ett tredje genomgående körfält på Kungsholmen. Av tabell 16 framgår att för alla delsträckor (och totalt) är skillnaden mellan 2001 och 2000 i riktning norrut markant för samtliga effekter, både för restid, bränsle och avgaser. Men i riktning söderut finns ingen eller enbart marginell skillnad mellan år 2001 och 2000. För denna riktning noteras en viss försämring på delsträcka 1 år 2001. Detta vägs dock upp av att för delsträcka 3 i sydlig rikt- ning noteras ungefär motsvarande minskning för alla mereffekter. Det är helt klart att denna belastade flaskhals har fått minskad trängsel och bättre servicenivå under 2001 på grund av vidtagna åtgärder i form av extra körfält och förbättring av avfarten ner till Klarastrandsleden. Av tabell 14 och 15 framgår att denna för- bättring helt och hållet finns under decembermätningen.

48 VTI notat 11–2002 med ytterligare ca 50 000 timmar per år på delsträcka 2 i riktning 1. Motsvarande merförbrukning av bränsle blir ca 64 m3.

Data för restidsförlängningen (båda riktningarna) i tabell 16 är illustrerad i figur 4 nedan för varje delsträcka och totalt över Essingeleden för de fyra år mät- ningar genomförts, år 1998 till och med 2001.

Restidsförl. kilotimmar, båda riktningarna, delsträckor och totalt per år

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200

Delsträcka 1 Delsträcka 2 Delsträcka 3 Totalt

Restid kilotimmar

1998 1999 2000 2001

Figur 4 Restidsförlängning i tusentals timmar per år vid trafikträngsel på tre del-

sträckor och totalt för hela Essingeleden år 1998–2001.

Av figuren framgår tydligt den stora minskningen i restid på delsträcka 1 och 2 under år 2001 och en mindre minskning på delsträcka 3. Observera att enligt ovan ligger all förbättring i riktning norrut. Vidare framgår att delsträcka 1 har störst trafikträngsel medan delsträckorna 2 och 3 är ungefär likvärdiga till och med år 2000 men att delsträcka 2 förbättrats markant under 2001 och nu ligger lägre än delsträcka 3. För alla delsträckor totalt framgår minskningen med 40 % i kolum- nen längst till höger.

Vad beträffar merförbrukning av bränsle är minskningen under 2001 pro- centuellt något större än för restiden. Alla tre delsträckor hade under 2000 en mer- förbrukning i intervallet 600 till 770 m3, med delsträcka 1 som högst med 772 m3. Under 2001 är minskningen ca 250 m3 för delsträcka 1 och 3 men hela 430 m3 för delsträcka 2. Totalt för hela Essingeleden är merförbrukningen av bränsle 1 190 m3 under 2001, vilket i sin tur medför ett utsläpp av 2 870 ton extra kol- dioxid. Detta innebär en minskning med ca 45 % från 2000. Merutsläpp av kväveoxider har också minskat mellan de båda åren men bara med 35 %. Denna lägre reduktion förklaras av att körförloppen genomsnittligt sett har högre medel- hastighet vilket påverkar utsläppen av kväveoxider mer än för bränslet, som dessutom minskar på grund av ”mindre ryckig” och jämnare körning.

Merförbr. bränsle i kubikmeter, båda riktningarna, delsträckor och totalt per år 0 500 1000 1500 2000 2500

Delsträcka 1 Delsträcka 2 Delsträcka 3 Totalt

Bränsle kubikmeter

1998 1999 2000 2001

Figur 5 Merförbrukning av bränsle i m3 per år vid trafikträngsel på olika del-

sträckor och totalt för hela Essingeleden år 1998–2001.

Figuren illustrerar den minskade förbrukningen på alla delsträckor men mest på delsträcka 2. Nästan all förbättring ligger i riktning norrut precis som för restids- förlängningen. Den totala minskningen med 45 % framgår av kolumnen längst till höger.

För att ställa uppmätta trängseleffekter i relation till normala färdtiden kan följ- ande generella diskussion göras. I icke högtrafiktid tar det ca 10 minuter att färdas sträckan Bredäng–Eugenia. Restidsförlängningen under år 2000 på 1 050 kilo- timmar motsvarar då tiden för ca 6,3 miljoner fordonsresor vid ostörda förhåll- anden. Genomsnittligt trafikeras Essingeleden av ca 90 000 fordon per dygn. Således motsvarar restidsförlängningen år 2000 den totala restiden för 70 dygns eller 10 veckors trafik vid ostörda förhållanden. Under år 2001 har restidsför- längningen sjunkit till 650 kilotimmar vilket motsvarar total restid för 43 dygn eller drygt 6 veckor.

Görs samma beräkning för merförbrukning av bränsle på 2 100 m3 under år 2000 motsvarar denna 2,62 miljoner personbilsresor vid ostörda förhållanden. Detta i sin tur motsvarar normal förbrukning av bränsle och utsläpp av koldioxid vid ostörda trafikförhållanden för 29 dygns trafik. För år 2001 har merförbruk- ningen reducerats till 1 190 m3, vilket motsvarar förbrukningen för 16,5 dygn.