ECT är en behandling som inducerar generaliserande krampanfall för att bland annat lindra symtom hos individer med djup depression (terapisvikt) (5, 6). Utvärdering av ECTs effekter på minnesfunktionen utförs oftast genom subjektiva och objektiva bedömningar i studier. Patientens subjektiva bedömning kan ibland vara missledande eftersom ECT oftast leder till symtomförbättring samt ökad sinnesstämning (43).
I studie ”MacQueen et al., 2007” (27) undersöktes långtidseffekter efter ECT på minnesfunktion. Den subjektiva bedömningen som gjordes via CFQ visade
signifikant försämring i ECT gruppen men även i bipolära sjukdomsgruppen (utan ECT) i jämförelse med kontrollgruppen. Det kan möjligen tyda på att
sjukdomsbilden med bland annat nedsatt sinnesstämning och nedstämdhet även påverkar subjektiv bedömning på minnesfunktionen vid bipolär sjukdom (utan ECT).
Vid de objektiva testerna på minnet, CVMT, CVLT och datoriserad
minnesuppgift, visade CVMT ingen signifikant förändring mellan grupper. Det kan bero på att alla deltagarna inte utförde testet så grupperna blev för små för att ge statistisk signifikans eftersom en beräkning på 20 deltagare skulle ge minst 90 % ”power” (27, 33). Det verbala inlärning och minnestestet, CVLT, visade signifikant skillnad i båda bipolärsjukdomsgrupperna i stort sett på alla variabler i jämförelse med kontrollgruppen. Framförallt var minnesfunktionen försämrad i ECT gruppen i jämförelse med gruppen utan ECT.
Resultat från objektiva tester kan, som tidigare nämnts, påverkas av att jämförande grupper inte är jämt fördelade i ålder, utbildningsnivå och kön.
Grupperna i denna studie verkar vara jämt fördelade i alla dessa avgörande faktorer vilket gör resultatet mer trovärdigt. Enligt de som utvecklat testet CVLT påverkas resultatet vid en skillnad på 5,1 % i könsfördelningen mellan grupperna. I
utbildningsnivån samt ålder påverkas utfallet vid en skillnad på 4,5 % respektive 25,9 % mellan jämförande grupper (19).
I en metaanalys, som undersökte ECTs kortsiktiga effekter på minnesfunktionen, fanns en signifikant försämring i 7 av 8 variabler på verbalt och visuellt minnestest beräknat från baslinje (innan ECT) till 3 dagar efter behandling (44). Effekter av ECT kan även bero på elektroders placering vilket skulle kunna ge en mindre
påverkan på minnesfunktioner om minnescentrum inte var involverat. I gengäld leder det till att behandlingen kanske inte blir lika effektiv på att dämpa
depressionssymtom (45).
Med hjälp av djurförsök kan studier utföras för att få en uppfattning om neurofysiologiska effekter av anfall genom extrapolering även om gnagare är mer
40 I studie ”Cardoso et al., 2011” (29) undersöktes hur inducering av korta och långa anfall på råttor påverkade neurofysiologiska funktioner. Både korta och långa anfall ledde till signifikant försämrad spatial inlärning och minne (Morris vattenlabyrint) i jämförelse med kontrollgruppen. Markant skillnad var det mellan status epilepticus och kontrollgrupp (p < 0,0001) vilket tyder på att ihållande anfall har en stor påverkan på minnesfunktionen.
Det var också en signifikant minskning av neuron i hippocampusområdet i båda anfallsgrupper i jämförelse med kontrollgruppen. Effekten av status epilepticus visade en förlust av neuron i hippocampusområdet mellan 34-50 % medan korta anfall hade en neuronförlust mellan 14-26 %. Lång duration på anfall har visat sig ha en reducerande volympåverkan på hippocampus som även denna studie ger
indikationer om (11). Hippocampus är en struktur i temporalloben som verkar ha en central roll för spatialminnet vilket denna studie verkar stödja (16).
Andra studier med Morris vattenlabyrint verkar stå bakom att aktivering av LTP och NMDA-receptorn i hippocampus verkar ha en central roll för spatialt minne men även för långtidsminne. I dessa undersökningar har NMDA-receptorn blockerats eller ”knockout” möss (eliminerat gener som kodar för proteinkinas) använts vilket har haft negativ påverkan på gnagarnas förmåga att hitta plattformen (15). Det visade även studie ”Cardoso et al., 2011” (29) att de råttor som fick långa anfall (status epilepticus) simmade betydligt längre sträcka (cm) innan de fann plattformen i jämförelse med de råttor som fick korta anfall och kontrollgruppen. Anfall med lång duration verkar i större utsträckning påverka minnesfunktionen i jämförelse med kort.
Det tyder på att epileptiska anfall och framförallt status epilepticus skulle kunna leda till bland annat neurodegenerering i hippocampus som sedan kan påverka både långtidsminne och spatialt minne.
SLUTSATS
En del djurstudier ger indikationer på att CBZ och epileptiska anfall har en negativ effekt på LTP samt spatialt minne, som båda verkar vara beroende av NMDA-receptoraktivering i hippocampusområdet. Att extrapolera till humana effekter med terapeutiska doser kan vara svårt då gnagare är mer outvecklade men det kan ändå ge värdefull information. De humana studierna på CBZs effekter på minnesfunktionen gav ingen tydlig information för att kunna dra någon slutsats om vare sig negativ eller positiv påverkan. Randomiserade och blindade studier med tillräckligt stor population, med jämförbara grupper, utförda på anfallsfria epilepsipatienter med noggrant utvalda, standardiserade objektiva tester skulle möjligen kunna ge svar med klinisk relevans.
41
REFERENSER
1. Fagius J, Nyholm D, editors. Neurologi. 5., [rev.] uppl. Stockholm: Liber; 2013.
2. Rang HP. Rang and Dale's pharmacology. 7. ed. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2011[2012].
3. Koda-Kimble MA, Alldredge BK, editors. Applied therapeutics: the clinical use of drugs. 10th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2013.
4. Lindström E, Norlén P, editors. Farmakologi. 3. uppl. Stockholm: Liber; 2014. 5. Leiknes KA, Jarosh-von Schweder L, Hoie B. Contemporary use and practice
of electroconvulsive therapy worldwide. Brain Behav. 2012 May;2(3):283-344.
6. Eitan R, Lerer B. Nonpharmacological, somatic treatments of depression: electroconvulsive therapy and novel brain stimulation modalities. Dialogues Clin Neurosci. 2006;8(2):241-58.
7. Staba RJ, Bragin A. High-frequency oscillations and other
electrophysiological biomarkers of epilepsy: underlying mechanisms. Biomark Med. 2011 Oct;5(5):545-56.
8. Kwan P, Sills GJ, Brodie MJ. The mechanisms of action of commonly used antiepileptic drugs. Pharmacol Ther. 2001 Apr;90(1):21-34.
9. Schmidt D. Efficacy of new antiepileptic drugs. Epilepsy Curr. 2011 Jan;11(1):9-11.
10. Park SP, Kwon SH. Cognitive effects of antiepileptic drugs. J Clin Neurol. 2008 Sep;4(3):99-106.
11. Hamed SA. The aspects and mechanisms of cognitive alterations in epilepsy: the role of antiepileptic medications. CNS Neurosci Ther. 2009
Summer;15(2):134-56.
12. Carpay JA, Aldenkamp AP, van Donselaar CA. Complaints associated with the use of antiepileptic drugs: results from a community-based study. Seizure. 2005 Apr;14(3):198-206.
13. Nyberg L. Kognitiv neurovetenskap: studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och mentala processer. 2., [utökade] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2009.
14. Widmaier EP, Raff H, Strang KT. Vander's human physiology: the
mechanisms of body function. 12. ed., International student ed. New York: McGraw-Hill; 2010[2011].
15. Kandel ER, Schwartz JH, Jessell TM, editors. Essentials of neural science and behavior. Norwalk, CT: Appleton & Lange; 1995.
16. Spatial memory [wiki on the internet]. Wikipedia, the free encyclopedia. 26 juli 2004. [cited 2015 4 februari]. Available from:
http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Spatial_memory&oldid=631731154
17. Vorhees CV, Williams MT. Morris water maze: procedures for assessing spatial and related forms of learning and memory. Nat Protoc. 2006;1(2):848-58.
42 18. Lezak MD. Neuropsychological assessment. 5. ed. New York: Oxford
University Press; 2012.
19. Strauss E, Sherman EMS, Spreen O, Spreen O, editors. A compendium of neuropsychological tests: administration, norms, and commentary. 3. ed. Oxford: Oxford University Press; 2006.
20. Motamedi G, Meador K. Epilepsy and cognition. Epilepsy Behav. 2003 Oct;4 Suppl 2:S25-38.
21. Bernardi RB, Barros HM. Carbamazepine enhances discriminative memory in a rat model of epilepsy. Epilepsia. 2004 Nov;45(11):1443-7.
22. Salinsky MC, Binder LM, Oken BS, Storzbach D, Aron CR, Dodrill CB. Effects of gabapentin and carbamazepine on the EEG and cognition in healthy volunteers. Epilepsia. 2002 May;43(5):482-90.
23. Shannon HE, Love PL. Effects of antiepileptic drugs on working memory as assessed by spatial alternation performance in rats. Epilepsy Behav. 2004 Dec;5(6):857-65.
24. Nowakowska E, Kus K, Czubak A, Glowacka D, Matschay A. Some
behavioural effects of carbamazepine - comparison with haloperidol. J Physiol Pharmacol. 2007 Jun;58(2):253-64.
25. Donati F, Gobbi G, Campistol J, Rapatz G, Daehler M, Sturm Y, et al. The cognitive effects of oxcarbazepine versus carbamazepine or valproate in newly diagnosed children with partial seizures. Seizure. 2007 Dec;16(8):670-9.
26. West PJ, Saunders GW, Remigio GJ, Wilcox KS, White HS. Antiseizure drugs differentially modulate theta-burst induced long-term potentiation in C57BL/6 mice. Epilepsia. 2014 Feb;55(2):214-23.
27. MacQueen G, Parkin C, Marriott M, Begin H, Hasey G. The long-term impact of treatment with electroconvulsive therapy on discrete memory systems in patients with bipolar disorder. J Psychiatry Neurosci. 2007 Jul;32(4):241-9. 28. Hessen E, Lossius MI, Gjerstad L. Improvement in verbal memory after
withdrawal of carbamazepine and valproate in patients with well-controlled epilepsy: a randomized, double-blind study. Acta Neurol Scand. 2011 Jun;123(6):385-9.
29. Cardoso A, Lukoyanova EA, Madeira MD, Lukoyanov NV. Seizure-induced structural and functional changes in the rat hippocampal formation:
comparison between brief seizures and status epilepticus. Behav Brain Res. 2011 Dec 1;225(2):538-46.
30. Lossius MI, Hessen E, Mowinckel P, Stavem K, Erikssen J, Gulbrandsen P, et al. Consequences of antiepileptic drug withdrawal: a randomized, double-blind study (Akershus Study). Epilepsia. 2008 Mar;49(3):455-63.
31. Ortinski P, Meador KJ. Cognitive side effects of antiepileptic drugs. Epilepsy Behav. 2004 Feb;5 Suppl 1:S60-5.
32. Motamedi GK, Meador KJ. Antiepileptic drugs and memory. Epilepsy Behav. 2004 Aug;5(4):435-9.
33. Kwan P, Brodie MJ. Neuropsychological effects of epilepsy and antiepileptic drugs. Lancet. 2001 Jan 20;357(9251):216-22.
43 34. Lagae L. Cognitive side effects of anti-epileptic drugs. The relevance in
childhood epilepsy. Seizure. 2006 Jun;15(4):235-41.
35. Region Östergötland [internet]. Linköping. [cited 2015 23 februari]. Available from: http://lioappl1.lio.se/lmcsortiment/Analysis.aspx?service=151278
36. Bourgeois BF. Antiepileptic drugs, learning, and behavior in childhood epilepsy. Epilepsia. 1998 Sep;39(9):913-21.
37. Region Östergötland [internet]. Linköping. [cited 2015 23 februari]. Available from: http://lioappl1.lio.se/lmcsortiment/Analysis.aspx?service=204202
38. Region Östergötland [internet]. Linköping. [cited 2015 23 februari]. Available from: http://lioappl1.lio.se/lmcsortiment/Analysis.aspx?service=204267
39. FASS [internet]. Stockholm. Tegretol [cited 2015 23 februari]. Available from: http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19650902000011
40. FASS [internet]. Stockholm. Gabapentin Teva [cited 2015 23 februari]. Available from:
http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20050126000044
41. Vermeulen J, Aldenkamp AP. Cognitive side-effects of chronic antiepileptic drug treatment: a review of 25 years of research. Epilepsy Res. 1995
Oct;22(2):65-95.
42. Baker GA, Marson AG. Cognitive and behavioural assessments in clinical trials: what type of measure? Epilepsy Res. 2001 May;45(1-3):163-7; discussion 9-70.
43. Berman RM, Prudic J, Brakemeier EL, Olfson M, Sackeim HA. Subjective evaluation of the therapeutic and cognitive effects of electroconvulsive therapy. Brain Stimul. 2008 Jan;1(1):16-26.
44. Semkovska M, McLoughlin DM. Objective cognitive performance associated with electroconvulsive therapy for depression: a systematic review and meta-analysis. Biol Psychiatry. 2010 Sep 15;68(6):568-77.
45. Fink M. Convulsive therapy: a review of the first 55 years. J Affect Disord. 2001;63(1-3):1-15. Epub 2001/03/14.
391 82 Kalmar Tel 0480-446200 info@lnu.se Lnu.se