• No results found

I detta kapitel beskrivs effekter och konsekvenser av de föreslagna åtgärderna.

Åtgärderna har samlats och tydliggjorts som paket, enligt följande:

 Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/tim

 Ny vägstandard för 100 km/tim

 Gång- och cykelåtgärder

8.1 Nollalternativet

Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs, mer än löpande drift- och underhållsåtgärder. Det innebär att dagens tillgänglighetsproblem med låg vägstandard växer och att problem med dålig bärighet kvarstår. Även den otrygga miljön för oskyddade trafikanter i Svenstavik och i anslutning till byarna Hoverberg, Vigge, Månsåsen m.fl. samt tätorten Myrviken kvarstår. Trafiksäkerheten anta bli sämre i takt med att vägens skick fortsätter att förvärras.

I övrigt bedöms inga ytterligare miljökonsekvenser uppstå till följd av nollalternativet, förutom de som uppstår av fortsatt trafikering och vägunderhåll.

8.2 Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/h

De föreslagna åtgärderna för bärighetsåtgärder och bibehållen standard leder till att tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik.

Transportkvaliteten blir bättre när vägytan blir jämn. Det medför att trafiken får en jämnare rytm och konsekvensen blir mindre utsläpp till luft. Bärighetsåtgärder och viss siktröjning längs vägen gör det möjligt att köra 80 km/tim på ett säkert sätt.

Trafiksäkerheten längs vägen ökar även när sidoområdena förbättras. Oskyddade trafikanter får en säkrare trafikmiljö där vägen åtgärdas med bredare vägrenar.

Åtgärderna innebär att mer mark tas i anspråk, vilket innebär intrång i tomt- och jordbruksmark. Effekterna blir att brukbar markyta minskas för berörda markägare samt att landskapsbilden förändras. Konsekvensen av detta innebär något minskad produktionsvolym för den/de som brukar marken samt ett förändrat synintryck av landskapet. Kurvrätningen i Hoverberg innebär troligen att en bostadsfastighet behöver lösas in.

För att förbättra avrinningen kommer diken längs vägen åtgärdas. Detta kan leda till tillfällig grumling av vatten som kan ge negativa effekter på den biologiska mångfalden.

Åtgärder som förändrar vägens sidoområde kan ge negativa effekter på landskapsbilden.

Konsekvensen blir att upplevelsen av vägen med dess omgivning försämras. Vägens sidoområde bör harmoniera med omgivningen. Ytjord kan läggas tillbaka och eventuell sprängsten bör få full jordtäckning. Vägområdet bör vara beväxt för att minska de negativa effekterna och konsekvenserna på landskapsbild och upplevelse.

Vid åtgärder på eller byte av trummor som vägen passerar ska dessa läggas på rätt nivå för att undvika att vandringshinder för fisk och andra vattendjur uppstår. Tillgodoses detta kan negativa effekter på den biologiska mångfalden och konsekvenser som minskad artrikedom i sjöar och vattendrag undvikas eller minimeras.

I kommande arbetsplan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram där projektets miljöpåverkan och skyddsåtgärder beskrivs.

40

8.3 Ny vägstandard för 100 km/h

De föreslagna åtgärderna leder till att tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik. Transportkvaliteten blir bättre när vägytan blir jämn.

Det medför att trafiken får en jämnare rytm och konsekvensen blir mindre utsläpp till luft.

Bättre sikt genom kurvrätningar och profiljusteringar längs vägen gör det möjligt att köra 100 km/h på ett säkert sätt. En räfflad mittlinje minskar risken för mötesolyckor då trafikanten uppmärksammas av att vara påväg över i motstående körfält.

Trafiksäkerheten längs vägen ökar även när sidoområdena förbättras. Oskyddade trafikanter får en säkrare trafikmiljö där vägen åtgärdas med bredare vägrenar.

Åtgärderna innebär att mer mark tas i anspråk, vilket innebär intrång i tomt- och jordbruksmark. Effekterna blir att brukbar markyta minskas för berörda markägare samt att landskapsbilden förändras. Konsekvensen av detta innebär något minskad produktionsvolym för den/de som brukar marken samt ett förändrat synintryck av landskapet. Kurvrätningen i Hoverberg innebär troligen att en bostadsfastighet behöver lösas in.

För att förbättra avrinningen kommer diken längs vägen åtgärdas. Detta kan leda till tillfällig grumling av vatten som kan ge negativa effekter på den biologiska mångfalden.

Åtgärder som förändrar vägens sidoområde kan ge negativa effekter på landskapsbilden.

Konsekvensen blir att upplevelsen av vägen med dess omgivning försämras. Vägens sidoområde bör harmoniera med omgivningen. Ytjord kan läggas tillbaka och eventuell sprängsten bör få full jordtäckning. Vägområdet bör vara beväxt för att minska de negativa effekterna och konsekvenserna på landskapsbild och upplevelse.

Vid åtgärder på eller byte av trummor som vägen passerar ska dessa läggas på rätt nivå för att undvika att vandringshinder för fisk och andra vattendjur uppstår. Tillgodoses detta kan negativa effekter på den biologiska mångfalden och konsekvenser som minskad artrikedom i sjöar och vattendrag undvikas eller minimeras.

Åtgärderna, som innebär en standardhöjning, kommer att ge höjda hastigheter på sträckan. Fler bostadshus kommer att utsättas för högre bullernivå än dagens

förhållanden. Det kan dock bedömas först när en bullerberäkning är utförd för de nya förhållandena. Detta utförs i nästa skede av planeringsprocessen.

Med tanke på bebyggelse är det dock inte lämpligt att höja den tillåtna hastigheten till 100 km/h på hela sträckan inom förstudieområdet. De sträckor där det efter åtgärder kan vara möjligt att höja hastigheten till 100 km/h är delen mellan Vigge och Myrviken med undantag av sträckan genom Hovermo. Således två sträckor på vardera 2,8 km samt 12,9 km av den totala sträckan 37 km. Se karta 2 och 3.

Vägområdet utökas vilket kan innebära att fornlämningar och förorenade områden kan komma att beröras.

8.4 Gång- och cykelåtgärder på sträckan Svenstavik-Hoverberg

Effekter och konsekvenser av gång- och cykelåtgärderna som föreslås i kapitel 7 bedöms vara positiva för tillgängligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter, och därmed för de dimensionerande grupperna barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

En separering av gång- och cykeltrafik från övrig trafik ger positiva effekter för

motorfordonstrafiken också, då de oskyddade trafikanterna skiljs från befintlig väg och därmed höjs trafiksäkerheten och tillgängligheten för alla trafikanter.

41

Med gång- och cykelåtgärder blir det attraktivt för fler trafikanter att byta färdsätt till gång och cykel, vilket är positivt för den egna hälsan liksom för klimatet.

Utrymmet längs väg 321 är över lag bättre på vägens västra sida. Detta innebär att mindre andel tomtmark behöver lösas in. Däremot skulle en gång- och cykelåtgärd på den östra sidan innebära att två passager av väg 321 skulle undvikas, vilket är bättre ur trafiksäkerhetsaspekt. Gång- och cykelåtgärden kommer att anpassas till omgivningens förutsättningar, vilket innebär att den löper som separerad gång- och cykelväg där det är gott om utrymme, medan den kan utformas som intilliggande gång- och cykelbana separerad med kantsten vid trånga passager eller partier i tätbebyggd miljö. Detta ger god tillgänglighet och säkerhet.

Del A av gång- och cykelåtgärden föreslås börja vid Centrumvägen och fortsätta intill väg 321 mot Galhammarsudden, med upphöjda passager vid korsande av bilvägarna, för att markera prioritet av gång- och cykeltrafik, eftersom den befintliga friliggande gång- och cykelvägen förbi villakvarteren vid Fiskalsvägen inte utnyttjas av barnen på grund av upplevd otrygghet och att den inte upplevs gen för målpunkter utöver skolgården och Fiskalsvägen.

Norr om Fiskalsvägen ansluts till befintlig gång- och cykelväg. Om gång- och cykelvägen förläggs på östra sidan av väg 321 norr om Galhammarudden bedöms det medföra påtagligt intrång på tomtmark, samt kostsamma anläggningsarbeten. På västra sidan blir det betydligt mindre intrång på tomtmark och troligtvis betydligt lägre

anläggningskostnader, men det innebär troligen två nya passager av gång- och

cykelbanan över väg 321, vilket ger en sämre trafiksäkerhet och ökad olycksrisk. Gång- och cykelåtgärden avsluts vid korsningen i Hoverberg.

På sträckan norr om kurvan i Hoverberg vore en alternativ utformning att väg 321 breddas så att vägrenen kan användas av de oskyddade trafikanterna fram till avfarten mot Balviken. Om den kraftiga kurvan i Hoverberg rätas ut kan den gamla vägen användas som gång- och cykelbana på del av sträckan.

En ny friliggande gång- och cykelbana på västra sidan av väg 321 innebär framför allt ett intrång på jordbruksmark. Effekterna blir att brukbar markyta minskas för berörda markägare samt att landskapsbilden förändras. Konsekvensen av detta innebär något minskad produktionsvolym för den/de som brukar marken samt ett förändrat

synintryck av landskapet, som kan upplevas mer tätortslik. Utbyggnad av en gång- och cykelbana kommer också att påverka vattendrag och diken. Detta kan eventuellt ge tillfälliga negativa effekter i vattenmiljön under byggtiden.

Del B börjar vid korsningen med väg E 45 och kan förläggas på båda sidor om vägen, men vid några fastigheter är det trångt om utrymme på båda sidor om vägen. Från brandstationen och vidare norrut är utrymmet bättre och miljön övergår till

tätortskaraktär. Sträckningen slutar vid korsningen med Centrumvägen, för att koppla till befintliga åtgärder i tätorten.

En säker passage av väg E 45 genom planskildhet innebär stora kostnader. Om en säker passage istället anläggs i plan krävs en sänkning av hastigheten på sträckan, vilket leder till en begränsning av framkomligheten på vägen. Om gång- och cykelåtgärder utförs längs väg 321 utan en säker passage av väg E45 innebär det en ökad säkerhet för de trafikanter som redan färdas längs sträckan idag, t ex de boende som ska in till Svenstavik. Det ger dock också förutsättningar för ökad gång- och cykeltrafik som vill passera väg E 45, med DollarStore som målpunkt, och därmed leder till fler oskyddade passager.

När det gäller effekter och konsekvenser så är de desamma som för breddning av vägen.

42

8.5 Påverkan på riksintressen

Hela området, undantaget söder om Galhammar, är skyddat som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård. Åtgärderna bedöms inte ge några stora effekter och konsekvenser för dessa områden. Det finns dock ett antal fornlämningar längs vägen som utreds vidare i nästa skede av planeringsprocessen.

Rennäringen i Tåssåsens sameby är inte klassat som riksintresse, men åtgärder ska ändå prövas mot Miljöbalkens 3 och 4 kapitel, enligt 3§ Förordningen (1998:896) om

hushållning med mark- och vattenområden m.m. Åtgärderna bedöms inte påverka rennäringen, men utreds vidare i nästa skede av planeringsprocessen.

Related documents