• och stärka den enskildes rättsäkerhet.
Under de år som högkostnadsskyddet varit verksamt har kommunerna anpassat sina taxesystem. Därmed har skillnaderna mellan kommunernas avgiftsuttag också minskat.
Enligt Socialstyrelsen är det dock lika många personer nu som innan lagförändringen som säger sig avstå från helt eller delvis från hemtjänst på grund av avgiften.6 Enligt
Socialstyrelsen beror detta troligen på att personer som är i behov av hemtjänst är relativt prisokänsliga, medan de som uppger att de avstår från hemtjänst på grund av kostnaden har ett mindre behov. Den del av reformen som skyddar mot för låga minimibelopp har inneburit att andelen som är helt befriade från hemtjänstavgift har fördubblats från var sjätte till var tredje.
För kommunernas ekonomi har effekterna varit begränsade. Avgifter täcker endast ungefär fyra procent av de totala kostnaderna för äldreomsorgen i kommunerna. Det huvudsakliga syftet med avgifterna är inte heller att täcka kostnader utan snarare att verka dämpande på efterfrågan.
4 Effekter av maxtaxan i Eslövs kommun
4.1 Kommunens tillämpning av maxtaxan
Innan maxt axans införande hade Eslövs kommun ett avgiftssystem med relativt låga avgifter. De genomförde även på eget initiativ en höjning av minimibeloppet år 2000. I kommunens tillämpningsregler för avgiftssystem fastställs att utgångspunkten för avgiftssystemet ska vara att de samlade avgifterna ”inte får uppgå till så stort belopp att servicemottagaren inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader.”7 De avgifter som ska räknas in i brukarens avgiftsutrymme (och alltså kan sättas ned beroende på inkomst) är avgifter för:
• personlig omvårdnad, hemtjänstavgift (se tabell nedan)
• trygghetstelefon (100 kr/mån)
• omvårdnad i dagverksamhet (ingen avgift uttages)
• hemsjukvård (1 besök/mån = 100 kr, 2 besök eller mer = 200 kr)
6 Östman, Katrin. Socialstyrelsen, Avgifter inom äldre- och handikappomsorg – Lägesbeskrivning 2005. sid 48.
7 Eslövs kommun, 2006. Tillämpningsregler för avgiftssystem inom äldre- och handikappomsorgen.
• omvårdnad i korttidsboende (119 kr/dygn)
• omvårdnad m.fl. insatser i särskilt boende (heldygnsomsorg)
• Kostnadsersättning för förbrukningsartiklar och vissa möbler och husgeråd (165 kr/mån)
Avgifter (kostnadsersättningar) som ligger utanför avgiftsutrymmet och inte sätts ned beroende på inkomst är:
• Måltidsersättning i särskilt boende inkl. korttidsvistelse (66 kr/dag, 1 980 kr/mån)
• Måltidsersättning i dagverksamhet (40 kr/dag)
• Måltidsersättning för matdistribution av färdiglagad mat i ordinärt boende (1 020 kr/mån)
• Reseavgifter till dagverksamhet
• Avgift för färdtjänstresor och arbetsresor
Kommunen tillämpar jämkning8 av måltidsersättning i särskilt boende enligt de bestämmelser som råder. Bostadstillägg för pensionärer (BTP) räknas in i
avgiftsunderlaget om brukaren har detta, men kommunen räknar inte med ”fiktivt” BTP.
Högkostnadsskyddet fastställs ”automatiskt” varje år eftersom nämnden i beslutet om maxtaxan knutit högkostnadsskyddet till prisbasbeloppet. Inköp av mat (som ingår i hemtjänstavgiften) sköts via Internet. Brukaren lämnar en lista på inköp som behöver göras till hemtjänstpersonalen som sedan gör beställningar. Om en brukare vill få hjälp med att gå till butiken är detta en biståndsbedömd insats.
Vid jämförelser med andra kommuner i närområdet har det enligt de intervjuade visat sig att Eslöv har ett relativt förmånligt system när det gäller exempelvis avgiftsuttag och ersättning för matdistribution.
4.2 Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter
Effekterna på verksamheten har enligt de intervjuade inte varit särskilt stora. En del extra personal har behövts sedan införandet av maxtaxan i och med att inkomstberäkningen blev mer tidskrävande än tidigare.
8 Jämkning innebär att avgiften för måltidsersättning sätts ned med upp till 502 kr för matdistribution i ordinärt boende och upp till 1 980 kr för matavgift i särskilt boende.
Intäkter (tkr) från avgifter inom hemtjänst och särskilda boenden.
Källa: Eslövs kommun
Eftersom avgiftssystemet innan införandet var baserat på relativt låga avgifter blev resultatet av förändringen i och med maxtaxan inte särskilt stora i Eslövs kommun. De totala intäkterna har faktiskt ökat mellan åren 2002 och 2003. En viss omfördelning av intäkterna har också skett såtillvida att hemtjänstavgifterna nu står för en större del av intäkterna än innan reformens införande. Enligt intervjuade är antalet brukare i huvudsak oförändrat mellan dessa år och har därmed inte i någon större omfattning påverkat de totala intäkterna. De beräkningar gällande resurser som gjordes i och med införandet har enligt de intervjuade visat sig stämma relativt väl.
Ingen utvärdering har gjorts angående effekterna av reformen eftersom dessa enligt intervjuade inte varit särskilt omfattande, däremot genomfördes ett antal extra
rapporteringar till Vård- och omsorgsnämnden. Enligt de intervjuade har det inte heller skett någon nämnvärd förändring av antalet överklaganden i och med maxtaxans införande.
4.3 Välfärdseffekter
Enligt de intervjuade är det i första hand de brukare som bor på särskilda boenden som fått det bättre i och med maxtaxan. I särskilda boenden betalar samtliga boende nu en
omvårdnadsavgift för personlig omvårdnad under samtliga veckodagar (nivå 3 i tabell nedan). Inom hemtjänsten debiteras service enligt nedanstående tabell.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005
Hemtjänst Särskilt boende
Hemtjänst- och omvårdnadsavgift, debiteras med en fast avgift beroende på biståndsbedömd vårdnivå.
Vårdnivå Avgift/månad Beskrivning av insatser 1 529 kr Service, inköp, tvätt, städn, uppvärmning av mat 2 1 059 kr Nivå 1 + personlig omvårdnad vardagar
3 1 588 kr Nivå 2 + personlig omvårdnad kvällar och helger
Avgifterna regleras sedan enligt gällande minimibelopp. Om en person exempelvis har ett vårdbehov enligt nivå 2 och 500 kr kvar efter att övriga utgifter betalats och
minimibeloppet dragits av debiteras endast 500 kr.
I Eslövs kommun fanns det innan maxtaxereformen ett avgiftssystem inom
hemtjänstensom var baserat på brukarens inkomst och även innehöll ett minimibelopp.
Minimibeloppet låg på ungefär samma nivå som det som beslutades av Riksdagen i och med reformen. Kommunen har alltså gått från ett inkomst- och insatsrelaterat
avgiftssystem till ett enbart insatsrelaterat. Det är denna förändring som gör att vissa personer nu betalar mer i avgift än tidigare, inte reformen om maxtaxa i sig.
Avgiftsexempel för brukare med hemtjänst före och efter införandet av maxtaxa.
inkomst
* Avgiftsutrymme = summa - boendekostnad - minimibelopp (minimibeloppet var 4 087 kr vid maxtaxans införande)
I exemplet ovan redovisas hur förändringarna i avgiftssystemet påverkat brukare i olika inkomstklasser och med olika höga boendekostnader (baserat på Vård- och
omsorgsförvaltningens avgiftssimulering gjord vid införandet av maxtaxan). Samtliga
”exempelbrukare” har i exemplet ovan fått en avgiftsökning. Samtliga betalar också enligt nuvarande avgiftsnivå (nivå 2) en avgift som begränsas av minimibeloppet. Trots relativt olika inkomster har samtliga exempelbrukare lika mycket kvar efter att hyra och avgifter är betalda.
Bostadstillägget för pensionärer (BTP) jämnar ut mycket av inkomstskillnaderna. Det är också BTP som gör att brukare med relativt låga inkomster får en ökning av avgifterna mellan de två systemen (utan BTP skulle de inte nå upp till förbehållsbeloppet och därmed inte heller behöva betala några avgifter). I praktiken innebär detta att pensionärer som tidigare inte haft BTP och som ansöker om detta kan få en avgiftshöjning som ”äter upp”
hela BTP. Det innebär också en omfördelning av resurser från staten till kommuner.
I inkomstexemplen ovan redovisas brukare med relativt höga boendekostnader ur ett nationellt perspektiv. Enligt Socialstyrelsen är den genomsnittliga boendekostnaden i landet för äldre med hemtjänst 3 640 kr9. Eftersom BTP påverkar avgiftsutrymmet så mycket har det emellertid vara svårt att göra uträkningar på andra boendekostnader.
Generellt kan dock påpekas att personer med lägre boendekostnader är de som har fått de största avgiftshöjningarna i och med det nya systemet i Eslövs kommun.
Avgiftsexempel för brukare i särskilt boende före och efter införandet av maxtaxa.
inkomst
*Avgiftsutrymme = summa – minimibelopp (4 572 kr) - hyra (3 500/3 700 kr). I särskilt boende görs emellertid en del avdrag som gör att summan att disponera (minimibeloppet) för den enskilde kan reduceras till 2 427 kr (bland annat matkostnader, el- och TV-avgift)
För brukare i särskilda boenden har det ändrade avgiftssystemet inneburit relativt stora förbättringar för de brukare med lägst inkomster, som har fått lägre avgifter generellt sett.
För brukare med högre inkomster har avgifterna istället ökat. En brukare med 5 137 kr kvar efter skatt och 1 850 kr i BTP har fått en avgiftsminskning på 691 kr medan en brukare utan BTP med 9 952 kr i inkomst har fått en avgiftsökning på 1 858 kr. Även när det gäller brukare i särskilda boenden utgör BTP en väsentlig del av de avgifter som tas ut.
9 De 25 procent med lägst boendekostnader betalade 2 350 kr eller mindre och de 25 procent med högst boendekostnad betalade 4 382 kr eller mer. Socialstyrelsen, 2005, Avgifter inom äldre- och handikappomsorg.