Ett sätt att uppskatta LONAs mer långsiktiga effekter handlar om hur naturvård respektive friluftsliv integreras i kommunernas översiktsplanering. Vi ställde ett påstående om detta i enkäten och finner att så faktiskt verkar ha skett i relativt stor utsträckning även om länsstyrelserna ofta svarar ”vet ej”:
Figur 34. I vilken utsträckning stämmer följande påståenden för LONA i ditt län/din kommun, enligt dig? Andel respektive svar enligt enkäterna Kommunerna integrerar (naturvård/friluftsliv) bättre i sin översiktsplanering: Helt och hållet I stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls Vet ej Länsstyrelser: naturvård 0% 35% 25% 0% 40% Kommuner: naturvård 5% 33% 39% 9% 15% Länsstyrelser: friluftsliv 0% 30% 20% 0% 50% Kommuner: friluftsliv 4% 26% 38% 11% 21%
Ett annat sätt att mäta mer långsiktiga effekter är att studera om det skett ett ökat lärande. En tidigare utvärdering som fokuserade på lärande i lokala naturvårdsprojekt visade att LONA skapat ökade förutsättningar för lärande om natur och miljö inom både skolors och förskolors pedagogiska verksamheter12. Kopplat till detta har vi inom
frågan om kommunerna satsar mer än tidigare på att förskolor och skolor ska nyttja naturområden: 40% anger att så skett i liten utsträckning och 40% anger att det skett i stor utsträckning (20% vet ej).
Men lärande kan även ske inom kommunen. Så här svarade kommuner och länsstyrelser på påståendet om lärandet har ökat kopplat till LONA:
Figur 35. I vilken utsträckning stämmer följande påståenden för LONA i ditt län/din kommun, enligt dig? Andel respektive svar enligt enkäterna Lärande inom kommunen om naturvårdsfrågor/friluftslivsfrågor har ökat: Helt och hållet I stor utsträckning I liten
utsträckning Inte alls Vet ej Länsstyrelser: naturvård 0% 35% 25% 0% 40%
Kommuner: naturvård 2% 38% 38% 7% 15%
Länsstyrelser :friluftsliv 0% 20% 25% 0% 55%
Kommuner: friluftsliv 2% 16% 37% 2% 33%
En majoritet av både kommuner och länsstyrelser menar att lärandet särskilt i naturvårdsfrågor har ökat. Lärande inom kommunerna i friluftsfrågor har också ökat enligt länsstyrelserna men inte fullt lika mycket och här ser vi betydligt fler ”vet ej” svar. Sammantaget är bilden mycket positiv av hur LONA skapat utrymme för ny kunskap och diskussioner inom kommunen i dessa frågor.
Relation till markägare
Vi ville också se om LONA-arbetet lett till förbättrade kontakter med de markägare som äger tätortsnära områden av intresse för kommunen. Här är det svårt att dra några tydliga slutsatser. På frågan om relationen med markägare förbättrats anger 38% av kommunerna att så skett ”i liten utsträckning”, 19% ”inte alls” och 27% ”vet ej”. Länsstyrelsernas svar på motsvarande fråga är att hela 85% inte vet. Dessa svar kan antyda flera olika saker: antingen att kommunerna främst arbetar med de markägare man redan tidigare haft kontakt med, eller möjligen att det inte finns så stora behov att kontakta markägare eftersom kommunen mest arbetar med LONA-projekt på sin egen mark. Det kan även vara så att kommuners relativt begränsade resurser gör att just nya markägarkontakter inte prioriteras eftersom det kan vara resurskrävande att skapa förtroende och intresse hos privata markägare för lokalt naturvårds- och friluftsarbete.
Integrationsarbete inom LONA
Det finns en möjlighet att använda LONA inom ramen för integration av nyanlända, och mot bakgrund av senare års flyktingströmmar är det intressant att se om och hur LONA använts för att fler olika nationaliteter och kulturer ska komma till tals inom lokal naturvård och friluftsliv. En kommun berättar:
”…sen så tror jag man stirrar sig blind på att det ska vara åtgärder mot vatten och sjöar, men det finns ju så mycket mer som till exempel lärandet, skolan, nyinflyttade asylsökande som kommer… inför den här sommaren var tanken att vi skulle söka LONA-bidrag så att vi kunde boka buss, guide och lunchpaket för att ta med oss våra
nyanlända till Hällingsåfallet till exempel… Det var så liten kostnad, så vi sa att vi genomför det ändå, utan LONA. Men nästa sommar kanske 20 bussar kan gå och då kan det vara läge att dra igång ett LONA. Och där tycker jag att häruppe är man dålig, man är bättre i södra Sverige på det, att använda LONA-pengar”.
En storstadskommun i södra Sverige bekräftar att de haft sådana LONA-projekt: ”…här sen vi började har det ju varit projekt som andra drivit, till exempel de här som miljöförvaltningen hade om naturvandringar för invandrare, och … som har varit mer information och liknande, även föreningar då som har drivit… och då har det ju inte varit ren naturvård då utan det är någon mix, kunskapshöjande och så.”
Vår enkät visar emellertid att detta är ett område som 56% av kommunerna inte alls arbetat med, och det är även en majoritet av kommunerna (46%) som anger att naturområden inte gjorts tillgängliga på fler språk än tidigare. Länsstyrelserna verifierar denna bild, då hela 70% anger att LONA endast i liten utsträckning använts i integrationsarbetet med nyanlända. Samtidigt finns det dock en liten grupp kommuner, runt 10% enligt vår enkät, som anger att de arbetar aktivt med detta. Det finns ett antal pågående LONA-projekt, tex Natur för alla i Dorotea, Nya Leksingar i Leksands kommun, Naturupplevelser för ensamkommande flyktingbarn i Örebro och Ut i spenaten: Allemansrätt för alla i Lund som antyder att det i framtiden kan bli fler kommuner/projekt som beaktar integrationsarbete på olika sätt. Att naturområden gjorts tillgängliga på fler språk än tidigare anger 45% i liten utsträckning och 15% i stor utsträckning. Det finns därmed anledning att satsa ytterligare på att öka den språkliga och kulturella tillgängligheten.