7. Bibehållen eller sänkt förskottsränta i inkomstpensionen?
7.1. Effekter på inkomstpensionssystemets finansiella ställning
En sänkt förskottsränta i inkomstpensionen påverkar utbetalningsprofilen genom att pensionsutbetalningarna blir lägre de första åren och högre i slutet av pensionstiden jämfört med utbetalningsprofilen vid den högre
förskottsräntan. En ändrad utbetalningsprofil påverkar därmed pensionsutgifterna, buffertfonden och pensionsskulden76 samt även
omsättningstiden i inkomstpensionssystemet. Den tid som förflyter från det att pensionen i förväntan tjänas in tills den betalas ut blir längre. En
förändrad förskottsränta påverkar därmed inkomstpensionssystemets finansiella ställning.77 Faktarutan nedan visar dels hur den finansiella ställningen beräknas, det vill säga hur balanstalet beräknas, dels de centrala begrepp som används i den fortsatta beskrivningen i kapitlet.
76 Långsammare utbetalning leder till högre pensionsskuld. Sänkt/slopad förskottsränta ökar de ekonomiska delningstalen vilket bidrar till ökad skuld, jämför Pensionsmyndigheten (2020b) bilaga B.
77 En lägre förskottsränta i premiepensionssystemet skulle påverka den finansiella ställningen genom att leder till en långsamt ökande skuld och till en i samma takt stigande tillgångar. Till skillnad från inkomstpensionssystemet påverkas inte förhållandet mellan skulder och tillgångar.
Bibehållen eller sänkt förskottsränta i inkomstpensionen? 59
Oavsett om förskottsräntan slopas, alltså sätts till noll, eller om den halveras till 0,8 procent så behöver lagstiftaren ta ställning till om den nya nivån enbart ska beröra kommande generationer pensionärer eller om även befintliga pensionärer ska påverkas. Vi antar här att det, likt
premiepensionen när dess förskottsränta ändras, innebär en omräkning av Avgiftsinkomst
Summan av de pensionsavgifter som betalas till fördelningssystemet under ett år.
Omsättningstid
Speglar den förväntade tiden från det att pensionsrätt tjänas in till det att den betalas ut som inkomstpension. Omsättningstiden beräknas som skillnaden mellan förväntad utbetalningsålder och intjänandeålder.
Avgiftstillgång
Värdet av avgiftsflödet till inkomstpensionen. Beräknas genom att multiplicera avgiftsinkomsten med omsättningstiden.
Pensionsskuld
Pensionsåtagandet vid utgången av varje år. Pensionsskulden till förvärvsaktiva avseende inkomstpension beräknas som summan av alla individers
pensionsbehållningar. Pensionsskulden till pensionerade beräknas genom att multiplicera pensionsbeloppet för varje årskull med årskullens så kallade ekonomiska delningstal där hänsyn tas till eventuella samband mellan pensionsbeloppens storlek och hur länge de betalas ut.
Balanstal
Tal som uttrycker förhållandet mellan tillgångar och pensionsskuld i systemet för inkomstpension och tilläggspension, se formel nedan.
𝐵𝑎𝑙𝑎𝑛𝑠𝑡𝑎𝑙 (𝑡) = 𝐴𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑠𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔 (𝑡 − 2) + 𝐵𝑢𝑓𝑓𝑒𝑟𝑡𝑓𝑜𝑛𝑑 (𝑡 − 2) 𝑃𝑒𝑛𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑 (𝑡 − 2)
Balansering
Metod för att återställa den finansiella balansen i systemet för inkomst- och tilläggspension inom den allmänna pensionen. Balanseringen aktiveras om balanstalet understiger 1, det vill säga när systemets pensionsskuld är större än systemets tillgångar och avslutas när balansindex når samma nivå som
inkomstindex.
Balansindex
Ersätter inkomstindex under en balanseringsperiod. När balanseringen är aktiv indexeras pensionsbehållningar och pensioner med förändringen i balansindex i stället för inkomstindex.
Bibehållen eller sänkt förskottsränta i inkomstpensionen? 60
alla befintliga inkomst- och tilläggspensioner, med ett delningstal som är beräknat med den nya förskottsräntan.78 Nedan kommer vi av läsbarhetsskäl att referera endast till inkomstpension istället för att skriva det mer korrekta inkomst- och tilläggspension.
Som vi sett i kapitel 2 innebär en sänkt förskottsränta att
pensionsutbetalningarna här och nu sänks och att utbetalningarna av pensionskapitalet istället förskjuts framåt i tiden. Det innebär att en krona förväntas ligga kvar i systemet längre tid innan den ska betalas ut, vilket ökar den så kallade omsättningstiden.
En slopad förskottsränta minskar pensionsutbetalningarna med cirka 37 miljarder kronor det första året som regeländringen sker, en halverad förskottsränta minskar utbetalningarna med cirka 19 miljarder kronor. Det resulterar i att buffertfonden får en likviditetsförstärkning med detta belopp.
Förstärkningen kommer att vara permanent, då dessa extra pengar inte motsvarar eller behövs till någon framtida utbetalning.79
En slopad eller halverad förskottsränta innebär att omsättningstiden ökar med drygt ett år respektive drygt ett halvår. Det innebär i sin tur att
avgiftstillgången, produkten av avgiftsinkomsten och omsättningstiden, ökar med 340 miljarder kronor respektive 170 miljarder kronor. Samtidigt ökar pensionsskulden med 140 miljarder kronor respektive 70 miljarder kronor.
Att pensionsskulden ökar beror på att en långsammare utbetalningstakt leder till en högre skuld. Redovisningsmässigt fångas det genom att de så kallade ekonomiska delningstalen som används för att beräkna skulden är något högre än delningstalen som används för att beräkna pensionens storlek och därmed ökar relativt mer då förskottsräntan sänks.80
Den sammanlagda effekten av 1) minskade utbetalningar i närtid, 2) ökad omsättningstid och 3) ökad pensionsskuld blir att balanstalet ökar med cirka två procentenheter vid slopad förskottsränta och med cirka en procentenhet vid en halvering. Denna höjning av balanstalet är permanent om inga andra åtgärder vidtas. Ett högre balanstal minskar risken för en framtida
balansering, det vill säga att balanstalet sjunker under 1.
Ett högt balanstal kan väcka frågan om nyttan med en hög
betalningsförmåga, solvens, och att stora belopp samlats i buffertfonden istället för att komma pensionssparare och pensionärer till godo, antingen i form av höjd pension eller sänkt pensionsavgift. Den förstärkning av balanstalet som uppstår ifall förskottsräntan sänks skulle istället kunna komma pensionärer och pensionsspararna till del genom att pensioner och
78 Tilläggspensionen är beräknad efter andra principer än inkomstpensionen, men pensionsbeloppen kan ges ett värde som om de var framräknade med de delningstal som används i inkomstpensionen
79 En sänkt förskottsränta i premiepensionssystemet skulle också leda till permanent större premiepensionskapital.
80 Delningstalen som används för att beräkna pensionens storlek baseras på historiska livlängdstabeller från pensioneringstillfället, se avsnitt 3.5. De ekonomiska delningstalen som används för att värdera pensionsskulden baseras däremot på aktuella livslängdsdata. På grund av de livslängdsökningar som varit över tid ger aktuella ekonomiska livslängsdata högre värden än historiska livslängdstabeller.
Bibehållen eller sänkt förskottsränta i inkomstpensionen? 61
kontobehållningar ökar i motsvarande mån. Vi utvecklar detta resonemang nedan.