Effekter på livsmedelspriser

Konkurrensen om mark kan leda till att priserna på mark ökar och att det därför blir dyrare att odla grödor för livsmedel. Stigande markpriser kan således leda till att priser på livsmedel ökar. När jordbrukare odlar grödor som kan användas till både mat och till energi, till exempel vete och sockerrör, säljer jordbrukaren råvaran till den sektor som betalar bäst. Det innebär att livsmedelsektorn måste betala samma pris som

34 Jordbrukets andel av sötvattenkonsumtionen var 44 procent under perioden 2002-2004 (OECD-FAO 2009).

35 För en utförlig diskussion om jordbruksproduktion och biodiversitet se Scherr och McNeely (2008).

energisektorn för att få tillgång till råvaran. De ökade markpriserna hö-jer produktionskostnaderna för alla grödor, även de som inte efterfrågas av energisektorn. De högre produktionskostnaderna minskar utbudet av grödor som inte används till biobränslen, till exempel soja och kaffe.

Sammantaget innebär det att priserna stiger för både de grödor som an-vänds till biobränslen och för de grödor som enbart anan-vänds som livs-medel. Även animalieproduktion påverkas eftersom högre markpriser kan leda till ökade kostnader för foderspannmål. Biprodukter från pro-duktionen av biodrivmedel kan dock användas som proteinfoder vilket minskar inverkan på priserna på animalieprodukter.

Golv och tak för prisökningar

Det finns ett tak för hur högt priserna på jordbruksprodukter kan stiga när efterfrågan från energisektorn ökar. Anledningen till detta är att energisektorns betalningsvilja för jordbruksråvara begränsas av andra energipriser. Detta kan illustreras med utgångspunkt från produktionen av biodrivmedel men resonemanget kan även generaliseras till andra energislag. Produktionen av biodrivmedel är liten i relation till produk-tionen av fossila drivmedel och därför har förändringar i produkproduk-tionen av biodrivmedel i stort sett ingen effekt på de globala drivmedelspriser-na. Däremot har priset på fossila drivmedel betydelse för hur högt priset på biodrivmedel kan bli. Biodrivmedel från jordbruksråvara produceras endast så länge kostnaderna per energienhet är lägre än motsvarande kostnader för fossila drivmedel. Om kostnaden för råvaran gör att bio-bränsle blir dyrare än motsvarande energi från fossila drivmedel kom-mer producenter av biobränsle inte att efterfråga kom-mer råvara. Detta inne-bär att efterfrågan på biomassa från jordbruket till biodrivmedelspro-duktion minskar kraftigt när priset på biodrivmedel blir för högt relativt oljepriset.³⁶

Energipriserna fungerar också som ett golv för priserna på jordbruksva-ror som kan användas till bränslen. Jordbrukarna kan sälja sin Därigenom fungerar priset på olja som tak för priserna på biobränsle och begränsar hur mycket priserna på livsmedel kan stiga till följd av ökad efterfrågan på biobränslen.

36 För en utförlig diskussion om relationen mellan energipriser och priser på jordbruksprodukter se Schmidhuber (2007b).

tion till energisektorn om priserna sjunker inom livsmedelssektorn, så att det blir mer lönsamt att sälja till produktion av bränslen. Förhållandet mellan energimarknaden och priset på jordbruksprodukter kan observe-ras i Bobserve-rasilien där det finns en tydlig koppling mellan produktionen av etanol och socker, som båda produceras av sockerrör. När sockerpriser-na stiger eller bensinpriset sjunker minskar produktionen av etanol och produktionen av socker ökar. Om bensinpriset stiger eller om sockerpri-set sjunker ökar produktionen av etanol. Därigenom dämpas variatio-nerna i sockerpriserna eftersom utbudet av socker ökar när priset på socker stiger och minskar när priset på socker sjunker.

Prisökningen på livsmedel blir relativt liten jämfört med prisökningarna på jordbruksråvaror, särskilt i rika länder där råvarukostnaden endast är en liten del av priset på livsmedel i butik (Tokgoz m.fl., 2008). De nega-tiva effekterna av högre priser på jordbruksråvara begränsas också av att andelen av inkomsten som används till livsmedel är relativt liten i rika länder.³⁷

Hur mycket ökar priserna?

Prisökningar kan dock drabba konsumenter i utvecklingslän-derna hårdare eftersom de köper mindre bearbetade livsmedel och an-vänder en stor del av sin inkomst till inköp av mat.

Skattningar av hur mycket en ökad efterfrågan på biodrivmedel påver-kar priserna på jordbruksprodukter varierar kraftigt. Bauen m.fl. (2009) redovisar ett antal studier över effekten av att 10 procent av EU:s driv-medel består av biodrivdriv-medel 2020. Studierna indikerar att prisökningen på spannmål blir begränsad, mellan 4 och 6 procent, medan ökningen av priset på oljeväxter förväntas bli mellan 8 och 24 procent.³⁸

Under perioden 2007/08 samverkade en rad faktorer till att driva upp världsmarknadspriset för exempelvis vete, ris och majs. Eftersom upp-gången sammanföll med ökad produktion av biodrivmedel menade vis-sa studier, exempelvis Mitchell (2008), att ökad odling av grödor till bio-drivmedel var en huvudförklaring till prisuppgången. Andra studier, se till exempel Lazear (2008), indikerade att den ökade efterfrågan på

37 Andelen av utgifterna som används till livsmedel är i Sverige 13,4 procent jämfört med 50,5 i Kenya OECD-FAO (2009).

38 Se också Naylor m.fl. (2007) för en genomgång av olika studier av effekterna på priserna på jord-bruksprodukter av ökad efterfrågan på biodrivmedel i USA.

drivmedel hade en marginell effekt på livsmedelspriserna. Det är dock vanskligt att jämföra de exakta resultaten från olika studier eftersom de använder olika utgångspunkter för sina beräkningar.³⁹

På längre sikt kan teknikutveckling, som möjliggör effektivare använd-ning av biprodukter från jordbruket i produktionen av biobränslen, göra att produktionen av vissa livsmedel och foder blir mer lönsam eftersom biprodukterna skulle kunna säljas till energiproducenter. Det är därför möjligt att den kortsiktiga motsättningen mellan en expansion av pro-duktionen av biobränslen från jordbruket och propro-duktionen av mat kommer att minska i det längre perspektivet.

Även om meto-der och exakta siffrorna varierar i olika studier finns en samstämmighet om att den ökade efterfrågan på biodrivmedel har bidragit till högre pri-ser på jordbruksprodukter. Sedan 2008 har världsmarknadspripri-serna fal-lit, trots att produktionen av biodrivmedel fortsätter att öka, och den be-dömning som exempelvis OECD-FAO (2009) nu gör är att flera tidigare studier överskattat biodrivmedlens roll i prisbildningen.

En möjlighet är dock att det blir mer lönsamt att odla specifika energi-grödor, som till exempel Salix, i framtiden. Detta innebär att livsmedels-priserna kan komma att stiga mer. Orsaken är att jordbrukaren förlorar den flexibilitet som det innebär att odla en gröda som kan användas till både livsmedel och energi. När priset på livsmedel stiger kan inte de specifika energigrödorna användas till livsmedelsproduktion vilket gör att tillgången på livsmedel, på kort sikt, ökar mindre vid en given pris-ökning på livsmedel än vad som är fallet när råvaror som kan användas till både bränsle och mat odlas.