Statliga stöd och subventioner har förekommit inom EU sedan fördraget om Europeiska kol- och stålunionen trädde i kraft. Till en början fanns dock ingen reglering av statsstöd, kommissionens bedömning baserades istället på praxis.341 Det ursprungliga syftet var att
förbättra en ekonomisk integration mellan medlemsländerna och föreligger än idag. I takt med EU:s expansion, har en reglering av det statliga stödet på gemenskapsnivå blivit alltmer betydande.
Kommissionens befogenhet i sin kontroll av statsstödet har genom moderniseringen utökats, framförallt mot bakgrund av dess nya utredningsverktyg. Vikten av att upprätthålla en effektiv kontroll av statsstöd bör vara en anledning till att de nya utredningsverktygen infördes i procedurförordningen. Genom de nya utredningsverktygen har kommissionens efterhandskontroll utökats, den så kallade ex post kontrollen. Utökningen har skett bland annat genom kommissionens befogenhet avseende informationsinsamlingen, där tredje part kan begäras lämna information om företaget som är föremål för kommissionens granskning.342 Verktygen har införts delvis mot bakgrund av företagskoncentrations- förordningen, där verktygen redan fanns reglerade. Kommissionens utökade befogenhet kan av den anledningen påföra en administrativ börda för tredje part, som i realiteten inte är inblandad i förfarandet. Enligt procedurförordningen ska verktygen dock användas restriktivt, där hänsyn ska tas till proportionalitetsprincipen vid små och medelstora företag.343 Vidare ska verktygen endast användas i fall som är tekniskt komplicerade, vilket innebär att kommissionen inte bör vara i behov av att använda verktygen i alltför stor utsträckning. Den utökade ex post granskningen bör sannolikt delvis leda till en mer effektiv kontroll, med anledning av att kommissionen med hjälp av de nya utredningsverktygen lättare kan upptäcka en oförenlig stödåtgärd. Medlemsländerna bör även bli mer angelägna om att implementera och efterleva EU:s regler om statsstöd i och med att en oförenlig stödåtgärd lättare kan upptäckas med hjälp av kommissionens utökade befogenhet. Det vill säga när risken för att kommissionen upptäcker en oförenlig stödåtgärd ökar, bör medlemsländerna bli mer måna om att efterfölja EU:s regler om statsstöd.
341 Se avsnitt 3.1. 342 Se avsnitt 3.9. 343 Se avsnitt 3.9.2.
Som nämnt föreligger problematik kring att en stor andel begärda återkrav inte betalas tillbaka.344 För att i möjligaste mån förhindra uppkomsten av medlemsländers obetalda
återkrav, krävs det en förbättring avseende kommissionens förhandsgranskning, det vill säga kommissionens ex ante kontroll. Genom en förbättrad kontroll i ett tidigare skede, löper medlemsländerna mindre risk att bli föremål för återkrav. Likaså löper tredje part mindre risk att begäras på information från kommissionen, då en förbättrad förhandsgranskning leder till färre antal efterhandsgranskningar. På det sättet behöver följaktligen de nya utredningsverktygen inte åsamka tredje part en betungande administrativ börda, såsom de tidigare kritiserats för.345
Anmälan av stödåtgärden är av central betydelse för att kommissionen ska kunna genomföra en ex ante kontroll. Medlemsländerna ansvarar för att anmälan skickas in, således utgör deras medvetenhet om stödet ska anmälas grunden för en välfungerade ex ante kontroll. En precisering av regelverket avseende stödbegreppet bör vara nödvändig för att medlemsländerna på förhand ska få vetskapen huruvida en anmälan av stödåtgärden krävs eller inte. Genom en mer detaljerad definition av begreppet statsstöd kan medlemsländernas förståelse förbättras och följaktligen i större utsträckning kunna avgöra om stödåtgärden ska anmälas till kommissionen.
En viktig faktor som tyder på att anmälan i förväg leder till en mer ekonomiskt effektiv kontroll är skillnaden mellan andelen anmälda samt oanmälda stöd. Endast fem procent av de stödåtgärder som anmälts utgör olagligt statsstöd, medan femtio procent av de stöd som inte anmälts utgör stöd som inte är förenliga med EU:s regler om statsstöd.346 Således är det
av vikt att medlemsländerna anmäler sitt stöd och erhåller kommissionens godkännande innan stödet betalas ut. Förslaget om en expertnämnd som kan tillsättas i de organisationer som är berättigade att utge stöd, bör underlätta kommissionens kontroll genom att medlemsländernas medvetenhet om EU:s regler om statsstöd med stor sannolikhet kan förbättras. Skyldigheten att rådfråga expertnämnden innan stödåtgärden genomförs bör minska andelen återkrav avsevärt, med anledning av att skyldigheten motverkar utgivandet av en olovlig stödåtgärd som i annat fall kan upptäckas i ett senare skede.
344 Se figur i avsnitt 4.2. 345 Se avsnitt 3.10. 346 Se avsnitt 3.2.
Genom att erbjuda en förmån till anställda i de organisationer som är berättigade att utge stöd, bör kommissionen i fler fall erhålla information om en stödåtgärd som riskerar att vara oförenlig med EU:s regler om statsstöd. Uppmuntran till att arbetstagare i ett tidigt skede informerar om en oförenlig stödåtgärd, kan bidra till en förbättring avseende kommissionens ex ante kontroll.347 Med hjälp av sakkunniga inom området i form av en expertnämnd som kan tillfrågas, i kombination med möjlighet till förmån för anställda inom organisationer som är berättigade att utge stöd, bör kommissionens kontroll kunna effektiviseras betydligt ur ett ekonomiskt perspektiv.