Uppvisat resultat till trots, kvarstår frågan om vad tidigare forskning och utformade lagar och rekommendationer egentligen säger om den skrivna textens betydelse i ett åtgärdsprogram. Denna studie har bidragit med att påvisa några förekommande likheter och skillnader när det gäller proceduren kring upprättandet av själva texten i ett åtgärdsprogram. Även om respondenterna
framhäver vikten av elevers och föräldrars delaktighet vid själva upprättandet, tyder uttalandena samt de presenterade textutdragen på att elev och föräldrar varken deltar fullt ut, eller har ett övervägande inflytande över den färdigskrivna textens utformning. Specialläraren i studien har genom sina uttalanden, samt genom de textutdrag som hon har arbetat fram tillsammans med eleven i fråga, gett uttryck för betydelsen av att eleven är med på tåget – från början till slut. Hon påpekar dock att ”det tar
tid att komma in i det här med att åtgärdsprogrammet är elevens”. Om det är tiden som saknas för att
eleven ska ha rätt att äga texten i det egna åtgärdsprogrammet bör dock undersökas närmre innan några slutsatser dras. Vad denna studie ej har hunnit med att utröna, ligger delvis i händerna på framtida forskare.
Då intervjuutsagorna i denna undersökning bland annat beskriver skillnaden mellan en elevs åtgärdsprogram respektive individuella utvecklingsplan (IUP), finns det skäl att genomföra en jämförande studie mellan det skrivna språket i ett åtgärdsprogram respektive i en IUP. En utmanande titel, utifrån respondenternas egna uttalanden i föreliggande studie, skulle kunna vara: Varför äger
eleven texten i sin IUP men inte i sitt ÅP?.
Även om tidigare genomförda studier visar att både lärare och föräldrar i viss mån efterlyser ett enklare och tydligare språk i elevers åtgärdsprogram, går dessa studier inte så pass långt att de undersöker vilka konsekvenser ett sådant språk skulle kunna få för en elevs delaktighet kring själva upprättandet. Denna studie har visat att språket uppenbarligen har en uttalad betydelse för hur dokumentet utformas och formuleras. Det är således dags att alla deltagande parter diskuterar
konsekvensen av den slutgiltiga utformningen av ett åtgärdsprogram – en diskussion som mycket väl kan ta sin utgångspunkt i språkets betydelse.
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ainscow, M. (1999). Reaching Out to All Learners: Some Opportunities and Challenges. I H. Daniels (Ed.), Special Education Re-formed: Beyond Rhetoric? (101-122). London: Falmer.
Ainscow, M. (2000). The Next Step for Special Education: Supporting the Development of Inclusive Practices. British Journal of Special Education, 27, 76-80.
Andreasson, I. (2007) Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans
elevdokumentation. (Göteborg studies in Educational Sciences 259). Göteborg: Acta Universitas,
Gothenburgensis.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. (Göteborg studies in Educational Sciences 248). Göteborg: Acta Universitas, Gothenburgensis. Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Bauman, Z. (2004). Samhälle under belägring. Göteborg: Daidalos. Björnsson, C.H. (1968). Läsbarhet. Liber: Stockholm.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur. Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion – ”Motsatsen till relativism, detta bör vi aldrig glömma, stavas absolutism”. I M. Börjesson & E. Palmblad (red.), Diskursanalys i praktiken (s. 7-28). Malmö: Liber.
Cooper, P. (1996). Are Individual Education Plans a Waste of Paper? British Journal of Special
Education, 23, 3, 115-118.
Daniels, H., Creese, A. & Norwich, B. (1999). Supporting Collaborative Problem-Solving in Schools. In H. Daniels. (ed.), Special Education Reformed: Inclusion: Beyond Rhetoric? (173-186). London: Falmer.
Dyson, A. (2001a). Special Needs Education as the Way to Equity: an Alternative Approach? Support
for Learning, 16. 3, 99-104.
Dyson, A. (2001b). Special Needs in the Twenty-First Century: Where We’ve Been and Where We’re Going. British Journal of Special Education, 28. 1, 24-29.
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Forkby, T. (2007). I normaliseringens närhet – Etnografi och samtalsanalys i en specialskola. I M. Börjesson & E. Palmblad (red.), Diskursanalys i praktiken (s. 74-101). Malmö: Liber.
Foucault, M. (1991). Governmentality. I G. Burchell, C. Gordon & P. Miller (eds.). The Foucault
Gindis, B. (1999). Vygotsky’s Vision: Reshaping the Practice of Special Education for the 21st Century [Electronic version]. Remedial and Special Education, 20, 333-340.
Greve, A. (2003). Å beskrive den Andre. Hämtad från internet (2010-10-07) http://www.ub.uit.no/munin/bitstream/10037/481/1/article.pdf.
Gustavsson, A. (2000). Tolkning och tolkningsteori 1 – introduktion. Texter om forskningsmetod, nr 3, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Hagman, A. (2004). Texters läsbarhet ur en utseendemässig synvinkel – efter en undersökning med
läsproblematik. Specialpedagogiska institutet.
Heimdahl Mattson, E. & Malmgren Hansen, A. (2009). Inclusive and Exclusive Education in Sweden: Principals’ Opinions and Experiences. European Journal of Special Needs Education, 24. 4, 465-472. Helldin, R. (2002). Specialpedagogisk forskning – en kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv. Stockholm: Skolverket.
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap. Om skolbarn som inte når målen. Doktorsavhandling, Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). School Problems or Individual Shortcomings? A Study of Individual Educational Plans in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 22. 1, 75-91.
Josephson, O., Melin, L. & Oliv, T. (1990). Elevtext – Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av
åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS Förlag.
Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation?. Stockholm: HLS Förlag. Lgr 80. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Skolöverstyrelsen. Stockholm: Utbildningsförlaget.
LIX-räknare. Hämtad från internet (2010-12-03) http://www.lix.se/.
Lovitt, T., Cushing, S., & Stump, C. (1994). High School Students Rate Their IEPs: Low Opinions and Lack of Ownership. Intervention in School and Clinic. 30, 1, 34-37.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst?. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från internet (2010-12-06)
http://www.spsm.se/PageFiles/4882/Vad%20%C3%A4r%20l%C3%A4ttl%C3%A4st.pdf.
Melin, L. (2001). Begrips!. Hämtad från internet (2010-12-06) http://www.sprakaloss.se/melin_begripligt!.htm.
Nordzell, A. (2007). Kategoriseringsarbete i skolledaremöten – En samtalsanalys. I M. Börjesson & E. Palmblad (red.), Diskursanalys i praktiken (s. 174-195). Malmö: Liber.
Olsson, U. (1999). Att läsa texter med en Foucaultinspirerad blick. I C.A. Säfström & L. Östman (red.). Textanalys. (s. 222-236). Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2004). Specialpedagogik och dokumentation i en skola för alla. Utbildning och
Demokrati 2004, vol. 13, nr. 2, s. 97-113.
Permer, K. & Permer, L.G. (2002). Klassrummets moraliska ordning: Iscensättningen av lärare och
elever som subjekt för ansvarsdiskursen i klassrummet. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö Högskola.
Lärarutbildningen.
SFS 2005:179. Svensk Författningssamling. Förordning om ändring i grundskoleförordningen (1994:1194). Hämtad från internet (2010-12-06)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19941194.htm#K7P2.
SFS 2006:205. Svensk Författningssamling. Förordning om förändring i grundskoleförordningen. (1994:1194). Hämtad från internet (2010-12-06)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19941194.htm#K5P1.
Shotter, J. (1989). Social Accountability and the Social Construction of ”You”. I J. Shotter & K.J. Gergen (eds.), Texts of Identity. London: Sage Publications.
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer. För arbete med åtgärdsprogram. Hämtad från internet (2010-10-07) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1786.
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande av Utredning av skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sternberg, R. & Grigorenko, E. (2000). Our Labeled Children: What Every Parent and Teacher Needs
to Know About Learning Disabilities. Oxford: Perseus.
Säfström, C.A. (1999). Att förskjuta perspektiv: Läsning som omvänd hermeneutik. I C.A. Säfström & L. Östman (red.). Textanalys. (s. 237-244). Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från internet (2010-08-23) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wahlund, B. (2002). Åtgärdsprogram – för vad och för vem? En analys av lärares utsagor om barn
och ungdomar, skrivna inom ramen för kurser i specialpedagogik. Magisteruppsats i pedagogik med
inriktning mot specialpedagogik. Lärarhögskolan i Stockholm. Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Westling Allodi, M. (2009). Byråkrati, marknad eller lotteri? Organisation och styrning av utbildning: effekter och risker för specialpedagogiska verksamheter. I P. Adolfsson & R. Solli (red.), Offentlig
sektor och komplexitet (s. 199-225). Lund: Studentlitteratur.
Wingård, B. (2007). Åtgärdsprogram – för vems skull?. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Ödman, P-J. (1995). Hermeneutik och didaktik. Didaktikcentrum. Lärarhögskolan i Stockholm.
Didactica Minima, 1, s. 5-15.
Bilagor Bilaga 1
Hej! Stockholm den 13 oktober, 2010
Jag heter Sara Bryntesson och läser sista terminen på det specialpedagogiska programmet vid
Stockholms universitet. Denna termin avser jag att skriva en D-uppsats som ska handla om skolledares och ansvariga lärares/pedagogers uppfattning om den skrivna textens utformning och betydelse i elevers åtgärdsprogram. Insamlat material kommer enbart att användas i studiesyfte.
Studien kommer att bygga på kvalitativa intervjuer och spelas in med diktafon. Intervjun kommer att ta ca 1 timme och deltagaren kommer att har stor möjlighet att påverka tid och plats för
genomförandet. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Resultatet i uppsatsen kommer att framföras så att det inte går att identifiera några personer eller platser.
Jag önskar intervjua en rektor/skolledare och en ansvarig lärare/pedagog eller speciallärare/-pedagog som deltar vid utformningen av elevers åtgärdsprogram (avsedda för elever i år 6-9). Jag hoppas även kunna ta del av 3-5 avidentifierade åtgärdsprogram som skrivits av ansvariga på er skola för att kunna genomföra en kompletterande textanalys.
De etiska principerna i denna undersökning utgår från forskningsrådets fyra huvudkrav:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med hänsyn till ovanstående etiska aspekter kommer de intervjuades respektive åsikter att utgöra ett oerhört värdefullt bidrag för mig och mitt kommande studieuppdrag.
Om du tycker att detta låter intressant och har möjlighet att hjälpa mig i mitt kommande uppsatsskrivande, vänligen kontakta mig via
E-post: sbryntesson@hotmail.com Mobil: 0730 - 91 91 33
Tack så mycket på förhand!
Med vänliga hälsningar
Sara Bryntesson
Bilaga 2
Intervjuguide
Syftet med föreliggande studie är att undersöka den skriftliga textens utformning i åtgärdsprogram för elever i grundskolan.
Utifrån nedanstående teman vill jag föra en dialog med dig angående de åtgärdsprogram som upprättas för (äldre) elever i grundskolan. Fundera över hur du tolkar varje tema eller begrepp, gärna kopplat till ovanstående syfte. Avsikten med att du får dessa teman i förväg är inte för att du ska behöva förbereda några svar, utan framför allt för att du ska få en liten inblick i vad själva intervjun kommer att handla om. Teman/nyckelord Delaktighet Medvetenhet Förkunskaper Textens utformning
Språkbruk och förståelse Språkets betydelse
Formuleringar och läsbarhet
Struktur
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se