4 Resultat & Analys
7.4 Egen lärandeprocess
Undersökningen har gett mig en djupare förståelse för komplexiteten med prioriteringsprocessen i en matrisorganisation samt vilka faktorer som påverkar dessa beslut. Arbetet har varit otroligt intressant, roligt och lärorikt då jag under en kort period fått fördjupa mig ett så fascinerande ämne och ökat min kunskap inom området. Därigenom har jag sett vikten av att ha en välstrukturerad prioriteringsprocess i matrisorganisationer, samt att det är ett viktigt område för företag att begrunda.
Kombinationen av den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska resultatet har gjort att jag har kunnat se hur arbetet fungerar i verkligheten, men även sett förbättringspotential och påverkande faktorer. Att utgå från ett fallföretag i studien har varit en positiv upplevelse ur flera aspekter. Dels genom närheten till näringslivet men även för att det har utökat mitt sociala nätverk då jag kommit i kontakt med personer på väldigt olika befattningar.
Till sist, att skriva ett examensarbete på egen hand har varit en utmaning och kräver en hel del självdisciplin. Jag satte tidigt upp en ordentlig projektplan att följa som specificerade hur jag skulle arbeta. I efterhand har jag förhållit mig relativt bra till planeringen, det som gjort att jag kommit lite efter har med utomstående faktorer som varit utom min kontroll. Jag kommer absolut att ha nytta av att ha skrivit mitt examensarbete på egen hand då det visar mitt egna driv samt organiseringsförmåga.
Referenser
Böcker:
Bonham, S. (2004). IT Project Portfolio Management. Norwood: Artech House.
Bruzelius, L. H., & Skärvad, P-H. (2008). Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2008). Att utreda forska och
rapportera. Malmö: Liber AB
Hill, G.M. (2008). The Complete Project Management Office Handbook, Auerbach Publications, Florida, United States of America.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi
och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, G., & Scholes, K. (2002). Exploring Corporate Strategy. Essex: Pearson Education Limited.
Kaplan. J, (2005). “Strategic IT portfolio management: Governing Enterprise
Transformation”. Bridgeport, USA: Pittiglio Rabin Todd & McGrath.
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Mintzberg, H. (1993, 1983). Structure in Fives – Designing Effective
Organizations. Upper Saddle River, USA: Prentice-Hall Inc.
Patel, R., & Davidsson, B. (1991, 2003). Forskningsmetodikensgrunder. Lund: Studentlitteratur.
Rajegopal, S., McGuin, P., & Waller, J. (2007). Project portfolio
management: leading the corporate vision .Basingstoke: Palgrave
MacMillan.
Weill, P., & Ross, J. W. (2004). IT Governance – How Top Performers
Manage IT Decision Rights for Superior Results. Boston Massachusetts
USA: Harvard Business School Publishing.
Artiklar:
Archer, N., & Ghasemzadeh, F. (1999). An integrated framework for project portfolio selection. International Journal of Project Management, Vol. 4. 207-216.
Begicevic, N., Divjak, B., & Hunjak, T. (2009). Decision-making on prioritization of projects in higher education institutes using the analytic network process approach [Elektronisk version]. CEJOR, 341-362.
Blichfeldt, B.S., & Eskerod, P. (2008). Project portfolio management - There's more to it than what management enacts [Elektronisk version].
International Journal of Project Management, 26, 357-365.
Brisebois, R., Boyd, G., & Shadid, Z. (2008). What is IT Governance? And why is it important to the IS auditor [Elektronisk version]. into IT, 30-35.
Caretta, K. (2009). Project management governance: How much is enough? [Elektronisk version]. Techtarget, 1, 1-3.
Crawford, L., Hobbs, B., & Turner, J.R. (2006). Aligning Capability with Strategy: Categorizing Projects to do the right Projects and to do them right [Elektronisk version]. Project Management Journal, 37, 37-50.
Engwall, M., & Jerbrant, A. (2003). The resource allocation syndrome: The prime challenge of multi-project management [Elektronisk version].
International Journal of Project Management, 21, 403-409.
Jeffery, M., & Leliveld, I. (2004). Best practices in IT portfolio management [Elektronisk version]. MIT Sloan Management Review, 45, 41-49.
McCollum, J.K., & Sherman, J.D. (1991). Technical Notes – The Effects of Matrix Organization Size and Number of Project Assignments on
Performance [Elektronisk version]. IEEE Transactions on Engineering
Management, 38, 75-78.
Miller, B. (2002). Portfolio Management – Linking Corporate Strategy to Project Priority and Selection. [Elektronisk version]. Expert Series, PM
Saaty, T.L. (2008). Decision making with the analytic hierarchy process [Elektronisk version]. Int. J. Services Sciences, 1, 83-98.
Seet, D. (2009). Power: The Functional Manager´s Meat and Project Manager´s Poison? [Elektronisk version]. The Project Management Hut.
http://www.pmhut.com/power-the-functional-manager-meat-and-project-manager-poison
Wen, J. (2010). The Strategy-Oriented Project Portfolio Selection and Management. International Conference on E-Product E-Service and
EEntertainment (pp. 1-4). Beijing: IEEE .
Yu, J., Zhang, J., & Li, Y. (2010). Priority Assessing Method for Aviation Multi-Project Based on Fuzzy Comprehensive Evaluation [Elektronisk version]. Intelligent Information Technology and Security Informatics, 3, 502-506.
Avhandling/uppsats:
Cavallin, R., & Mihic, A. (2010). Projektprioritering för teknikintensiva
företag – Vad projektprioritering innebär på TranSiC. Opublicerat
examensarbete inom Maskinteknik, KTH Industriell teknik och management i Stockholm.
Hristova, V., & Müller, C. (2009). Project Portfolio Management & Strategic
Alignment – Governance as the Missing Link. Opublicerad magisteruppsats,
Jönköpings universitet i Jönköping.
Krohwinkel-Karlsson, A. (2009). The Soft Time Constraint – Studies of
project extension within an aid agency. Opublicerad doktorsavhandling,
Handelshögskolan i Stockholm.
Pedersen, K., & Hansen, L.K. (2010). IT Project Portfolio Management:
Challenges faced by Danish municipalities, 1, 39-56. Trondheim, Norge:
IRIS & Tapir Akademisk Forlag.
Salavati, S. (2007). IT Governance & Management – An ability to be more
efficient and competitive. Opublicerad magisteruppsats, Växjö universitet i
Växjö.
Internetkällor:
CIO Office, 2012. Hämtad 2012-04-18.
Merkhofer, L. (2010). The Project Prioritization Challenge. Hämtad 2012-03-25 från http://www.prioritysystem.com/challenge.html
Ppsonline (2012), hämtad 14 februari 2012 från;
http://www.ppsonline.se/ppsonline/disp/sv/standard/standard/ah02/id?embed =true
Search CIO (2008), hämtad 3 februari 2012 från;
http://searchcio.techtarget.com/definition/Project-Management-Office
Techtarget, 2008. Project Management Office (PMO). Hämtad 2012-03-15 från http://searchcio.techtarget.com/definition/Project-Management-Office
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide Intervjufrågor Namn: Tjänstebeteckning: Arbetsuppgifter:Övriga uppgifter inom företaget:
Antal år på företaget: Utbildning:
Antal arbetade år efter examen:
Del 1: Organisation
1. Hur ser du på styrningen i en matrisorganisation? a. Modell?
b. Beslutsprioritering? c. Verktyg?
2. Vilka är de största för- och nackdelarna med en matrisorganisation? 3. Lednings- och beslutsprocesser, hur fungerar de? Tidskrävande? 4. Vilka roller anser du att IS har i organisationen?
5. Vilka attribut karaktäriserar ett IS-projekt?
a. Är dessa attribut förankrade i organisationen enligt dig? 6. Vilka drivkrafter för IS-investeringar anser du vara viktiga?
Del 2: Hur arbetar man idag?
1. Från ett identifierat behov av ett projekt tills att det utförs, hur fungerar det? Hur ser processen ut?
2. Hur ser governance strukturen ut?
a. Ansvarsstrukturen genom hela processen? b. Vad fungerar bra?
c. Vad fungerar mindre bra?
3. Använder man någon slags ”roadmap”-struktur? a. Syfte/ funktion/ struktur?
4. Hur arbetar man med den strategiska delen vid hantering av projekt och krav från businessen?
a. Arbetar man med några metoder eller visualiseringsverktyg?
Del 3: PMO
1. Förklara vad ett PMO är enligt dig och hur det fungerar på Företag X. a. Hur är din allmänna syn på PMO:t?
b. Vad anser du att man ska använda det till? 2. Vilka roller från businessen är involverade i PMO:t?
a. Vem ansvarar för vad?
3. Måste ett projekt uppnå vissa krav innan det tas upp i PMO:t? Vilka? 4. Hur ser organiseringen ut kring PMO:t?
a. Vem fattar besluten?
b. Hur efterfrågar man resurser från affärsenheterna?
5. Hur ser man till att samtliga projekt inom PMO går mot och stämmer överens med den övergripande IS-strategin för Sverige/globalt? 6. Hur hanteras beroenden i PMO:t?
7. Vem har mandat att fatta beslut som åsidosätter programmen? 8. Vem bestämmer om riskerna är acceptabla?
9. Vad är det som ska styra vilka IS projekt som prioriteras enligt dig? a. Hur hanteras konflikterande prioriteringar?
Del 4: Modeller/metoder i PMO
1. Hur sorteras/prioriteras/rankas kraven från businessen/globalerna/projekt?
a. Används några speciella verktyg för detta? b. Hur skulle du vilja att man prioriterade? c. Hur prioriterar du?
2. Finns det någon prioriteringsmodell på plats idag? a. Hur ser den ut?
b. Har ni tänkt ut någon modell för detta?
c. Vad är det som skulle behöva ingå i en prioriteringsmodell enligt dig?
4. Vilka problem och/eller fördelar kan du se med att arbeta med ett klassificeringssystem i PMO:t?
5. Vilka faktorer anser du vara viktiga i ett klassificeringssystem? Varför?
6. Hur ser beslutsnivåerna ut i företaget? På avdelningen? I PMO:t? Utifrån Weill och Ross modell. Se modell och förklaring nedan.
Nuläge
Modellförklaring:
IT principer – klargör affärsrollen för IT
IT arkitektur – definierar integration och standardiseringskrav IT infrastruktur – bestämmer delande och möjliggör service
Affärsapplikationsbehov – specificerar affärsbehovet för köpta eller
internationellt utvecklade applikationer
IT investering & prioritering – väljer vilka initiativ att finansiera och hur
mycket man ska spendera
Federala – en kombination av corporate och affärsenheterna med eller utan
involvering av IT/IS personer
Duopol – IT/IS-grupp eller en annan grupp (ex. top managers eller
enhetscheferna)
Anarki – isolerade individer eller liten grupp som fattar beslut
Nu när vi har behandlat områdena organisation, arbetssätt och PMO, finns det något mer du vill tillägga gällande styrning, prioriteringar eller något annat?