Egen reflektion 54

I min egen resa bland litteraturstudier och utvald kommuns aktuella läroböcker har jag utforskat möjliga undersökningsvariabler avseende skillnader i bildutrymme mellan flickor och pojkar. Jag har sökt närma mig å ena sidan tydliga riktlinjer utifrån aktuella styrdokument avseende jämställdhet och å andra sidan aktuella forskningsresultat vilka visar skillnader där kön fortfarande tycks utgöra en avgörande variabel. Min egen reflektion i detta sammanhang är vikten av att komma ihåg att skolan återspeglar dess samhälle. Läroböcker speglar en samhällssyn och kan med sin kontext, skolan med utbildningsuppdrag, bidra till reproduktion av andra ordningar än de som framhålls av aktuella styrdokument. Utifrån det perspektivet framstår vägen för att skapa säkrare lärmiljöer och svara upp mot givna styrdokument gå hand i hand med ökad medvetenhet om ordningar och normer. Föreliggande studie är ett steg i den riktningen.

REFERENSER

Ammert, Niklas (2009): En katastrofkanon: 1900-talets katastrofer i historieläroböcker. Didaktisk tidskrift, volym 18, nr.5, s.377-392.

Ammert, Niklas (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I Niklas Ammert, (red) Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, (s.25-41). 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006). En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport "I enlighet med skolans värdegrund?". Stockholm: Skolverket.

Bronäs, Agneta (2000). Demokratins ansikte. En jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Doktorsavhandling i Studies in educational sciences, nr.29. Lärarhögskolan i Stockholm.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber. Chiappetta, Eugene & Fillman, David (2007). Analysis of Five High School Biology

Textbooks Used in the United States for Inclusion of the Nature of Science. International Journal of Science Education, volym 29, nr.15, s.1847-1868. Daniels, Harry (2012). Institutional culture, social interaction and learning. Learning

Culture And Social Interaction, volym 1, nr.1, s.2-11.

Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk Forskning i Sverige volym 4, nr. 4, s.327–348.

Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. Underlagsrapport till Läromedelsprojektet. Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm: Skolverket.

Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I Niklas Ammert, (red) Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, (s.279-294). 1:a upplagan. Lund:

Studentlitteratur.

Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap. Interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts.

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2004). Möten med bilder. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Gharbavi, Abdullah & Mousavi, Seyyed Ahmad (2012). A content analysis of textbooks: Investigating gender bias as a social prominence in Iranian High School English textbooks. English Linguistics Research, volym 1, nr.1, s.42- 49. Hamdan, Sameer (2010). English-language textbooks reflect gender bias: A case study

Hannu, Matti & Hyönä, Jukka (1999). Utilization of Illustrations during Learning of Science Textbook Passages among Low- and High-Ability children.

Contemporary Educational Psychology, volym 24, nr.2, s.95-123.

Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Maktutredningen, rapport 23.

Hirdman, Yvonne (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. 2:a upplagan. Malmö: Liber AB.

Holmén, Janne Sven-Åke (2006). Den politiska läroboken: bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Doktorsavhandling i historia, nr. 221. Uppsala universitet.

Howarth, Caroline (2006). A social representation is not a quiet thing: Exploring the critical potential of social representations theory. British Journal of Social Psychology, volym 45, nr.1, s.65-86.

Hultén, Magnus (2008). Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Doktorsavhandling i pedagogik. Stockholms universitet.

Höijer, Birgitta (2011). Social Representations Theory. A New Theory for Media Research. Nordicom Review, volym 32, nr.2, s.3-16.

Johansson, Monica (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective. Doktorsavhandling i matematik, nr. 23. Luleå tekniska universitet.

Johansson, Monica (2009). Om läroböcker och matematikundervisning. I Gerd Brandell, Barbro Grevholm, Karin Wallby & Hans Wallin, (red)

Matematikdidaktiska frågor-resultat från en forskarskola, (s.56-72). Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM, Göteborgs universitet. Johansson Harrie, Anna (2009). Staten och läromedlen. En studie av den svenska

statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Doktorsavhandling i beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.

Juhlin Svensson, Ann-Christine (2000). Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Doktorsavhandling i pedagogik, nr.23. Stockholms universitet.

Jöesaar, Anneli (2013). Betygsskillnader mellan flickor och pojkar. Analys av en skolas betygsstatistik under tidsperioden 2003 till 2012. Magisteruppsats i

utbildningsvetenskap. Linköpings universitet.

Karlsson, Ingrid (2009). Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Doktorsavhandling i beteendevetenskap. Linköpings universitet.

Kjellberg, Anders & Sörqvist, Patrik (2011). Experimentell metodik för beteendevetare. Lund: Studentlitteratur AB.

Korsell, Ingela. (2007). Läromedel – det fria valet? Stockholm: Liber AB.

Khurshid, Khalid, Gillani, Iram Gul & Hashmi, Muhammad Aamir (2010). A study of the representation of female image in the textbooks of English and Urdu at secondary school level. Pakistan Journal of Social Sciences, volym 30, nr.2,

Lahelma, Elina (2014). Troubling discourses on gender and education. Educational Research, volym 56, nr.1, s.171-183.

Levén, Sören (2003). Lärares attityder till läromedel – rapport om enkätundersökning bland lärare om läroböcker och läromedel. Stockholm: Föreningen svenska läromedel.

Lykke, Nina (2009). Genusforskning – en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber AB.

Långström, Sture (1997). Författarröst och lärobokstradition. En historiedidaktisk studie. Doktorsavhandling i didaktik. Umeå universitet.

Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Doktorsavhandling i pedagogik, nr. 208. Göteborgs Universitet.

Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andra språk (1995-2005). Doktorsavhandling i didaktik. Uppsala Universitet.

Moser, Franziska & Hannover, Bettina (2013). How gender fair are German

schoolbooks in the twentyfirst century? An analysis of language and illustrations in schoolbooks for mathematics and German. European Journal of Psychology of Education, volym 29, nr.3, s.387-407.

Mustapha, Abolaji Samuel (2012). Dynamics of gender representations in learning materials. GÉNEROS. Multidisciplinary Journal of Gender Studies, volym 1, nr.3, s.243 – 270.

Nationalencyklopedin (2014a). http://www.ne.se/sok?q=läromedel 2014-09-05. Nationalencyklopedin (2014b). http://www.ne.se/genus/181336 2014-11-20.

Nelson, Johan (2006). Hur används läroboken av lärare och elever? NorDiNa, volym 3, nr.4, s.16-27.

Nixon, Anne & Power, Charmaine (2007). Towards a framework for establishing rigour in a discourse analysis of midwifery professionalisation. Nursing Inquiry, volym 14, nr.1, s.71-79.

Norlund, Anita (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov. Doktorsavhandling i didaktik, nr.273. Göteborgs universitet.

Pettersson, Rune (2008). Bilder i läromedel. Andra upplagan. Tullinge: Institutet för Infologi.

Paivio, Allan (1986). Mental representations: A dual coding approach. Oxford, England: Oxford University Press.

Reichenberg, Monica (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner. Doktorsavhandling i pedagogik, nr.149.

Göteborgs universitet.

Selander, Staffan (2003). Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation. En översikt över läromedel – perspektiv och forskning. SOU 2003:15. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 (Lpo 94). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära – med fokus på matematik. Rapport nr 221. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006a). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val,

användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport nr 284. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006b). I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport nr 285. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2013). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Internationella studier, rapport nr 398. Stockholm: Fritzes. Staberg, Else-Marie (1992). Olika världar, skilda värderingar. Hur flickor och pojkar

möter högstadiets fysik, kemi och teknik. Doktorsavhandling i pedagogik. Umeå Universitet.

Stray, Chris (1994). Paradigm regained: towards a historical sociology of the textbook.

Journal of Curriculum Studies, volym 26, nr.1, s.1-29.

Svensson, Ann-Christine (2011). Hur används läroboken? I Niklas Ammert, (red) Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, (s.295-315). 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002). Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket. Forskning i Fokus, nr.3.

Tietz, Wendy (2007). Women and Men in Accounting Textbooks: Exploring the Hidden Curriculum. Issues in Accounting Education, volym 22, nr.3, s.459-480.

Trost, Jan (2012) Enkätboken. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2014-12-08.

Wearn, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004). Bild och föreställning – om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur.

Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken. Om pedagogiska texters lärande potential. Doktorsavhandling i pedagogik. Åbo Akademi.

Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige, 6, s.270-292.