Egenkontroller

Rekommendation

a) Utföraren bör nyttja egenkontroller för att minska risken för grova fel eller systematiska avvikelser, samt för att verifiera inställningar och förväntad mätosäkerhet.

b) Genomförda egenkontroller bör stå i proportion till detaljmät-ningsinsatsen.

c) Ominitialisering bör tillämpas vid kontrollmätningar med GNSS/RTK, men utgör i sig ingen kontroll.

Egenkontroller, dvs. utförarens kontroller, utgör en väsentlig del i kva-litetsbedömning och kvalitetssäkring av detaljmätningsprocessen. Kon-trollerna kan vara integrerade i mätmetoden, eller utgöra separata mo-ment som utförs vid behov. Vid uppdragsarbete formuleras i vissa fall en kvalitetsplan, där det framgår vilka egenkontroller som ska utföras och hur dessa ska redovisas.

Egenkontroller kan genomföras före, under och/eller efter detaljmät-ning med RTK:

- Innan detaljmätning bör mätutrustningens funktionalitet och prestanda kontrolleras, liksom förväntad mätosäkerhet för den tillämpade mätmetod som planeras. Detta kan i båda fallen ske via mätning på kontrollpunkter, se avsnitt 2.6.

- Under detaljmätning sker kontroll främst genom upprepad mätning med tidsseparation, samt genom att beakta yttre förhållanden och information via mätinstrumentet. Mätning på kontrollpunkter utförs för att verifiera förväntad kvalitet, eller när behov uppstår – t.ex. vid misstanke om försämrad

mätosäkerhet eller grovt fel. Se vidare avsnitt 3.4.1.

- Efter detaljmätning utförs kontroller för att bedöma om detaljmätningarna uppfyller kvalitetskraven med avseende på lägesosäkerhet, fullständighet, tematisk osäkerhet m.m. Denna kontroll utförs ofta som stickprov på större datamängder, evetuellt med annan mätteknik. Riktlinjer för beställarkontroll av det levererade arbetet/produkten beskrivs mer utförligt i HMK – Geodatakvalitet 2017.

3.4.1 Toleransbaserade kontroller Krav

a) Ommätning ska utföras när specificerad tolerans överskrids, t.ex. vid upprepad mätning.

Rekommendation

a) Toleranser baseras på förväntad mätosäkerhet och bör finnas tillgängliga i mätinstrumentet för användning i samband med vanliga egenkontroller – t.ex. mätning på kontrollpunkt eller upprepad mätning.

b) Om tolerans vid upprepad mätning överskrids flera gånger bör kontrollpunkt mätas in.

c) Vid stora avvikelser i samband med kontroll bör detta doku-menteras och orsaken till överskriden tolerans utredas.

Toleranser, dvs. gränser för acceptabla avvikelser när kontrollmät-ningen jämförs med ursprunglig mätning eller kända koordinater, är ett verktyg för kontroll av kvalitet.

Utföraren förväntas inte beräkna toleranser i samband med mätsitua-tion, utan konfigurerar lämpligen mätutrustningen med sådana gräns-värden baserat på den mätosäkerhet som kan förväntas för den tilläm-pade detaljmätningsmetoden.

Tabell 3.4.1 ger några tumregler för hur toleranser kan anges i olika mätsituationer. De föreslagna toleranserna antas där gälla 95 % av alla mätningar/avvikelser i plan respektive höjd.

Tabell 3.4.1. Föreslagna toleranser i olika mätsituationer.

Typ av egenkontroll Krav/förutsättning Föreslagen tolerans, T95

Osäkerhet i centre-ring och över-skrida förväntad mät-osäkerhet

Dubbelmätning (med centrering. Vid upprepad mätning kan krav på lägesosäkerhet anges som den förväntade mätosäkerheten.

Uk = Kontrollmätningens förväntade mätosäkerhet, inklusive osäkerhet i centrering (vid planmätning) eller geoidhöjd (vid höjdmätning på alterna-tivbestämd punkt).

Up = Kontrollpunktens lägesosäkerhet i aktuellt referenssystem

3.4.2 Faktorer att beakta under RTK-mätning Rekommendation

a) Under pågående RTK-mätning bör utföraren uppmärksamma yttre förhållanden samt information från mätinstrumentet för att själv kunna göra en kvalitetsbedömning av mätningen, underlätta felsökning och minimera risken för grova fel.

b) Problem eller avvikelser i samband med detaljmätningen bör noteras, inklusive tidpunkt, följdeffekter och vidtagna åtgär-der.

c) Om felaktig fixlösning misstänks så bör ny detaljmätning ske tidigast efter 10-15 minuter.

Yttre förhållanden

Till yttre förhållanden hör sådana faktorer som på olika sätt kan be-gränsa eller störa roverns möjlighet till god lägesbestämning via satel-litobservationer och referensdata, t.ex.

- Antennstabilitet: Markförhållanden vid mätpunkten bör note-ras av utförfaren, särskilt om dessa är av ett sådant slag att mar-kens beskaffenhet förändras vid variationer i fukt eller tempe-ratur. Observera att detta även gäller tillfälligt etablerad lokal referensstation vid mätning med enkelstations-RTK.

- Mobil-/radio-täckning: RTK-mätning kräver kontinuerlig över-föring av korrektionsdata. Stora avstånd till utsändande bas-stationer, ogynnsam topografi eller förekomst av

elektromagne-tiska störningar kan i vissa fall begränsa mobil- och radiokom-munikation till rovern, se även avsnitt 2.1.1.

- Status för positioneringstjänst/referensstation: Ibland före-kommer störningar eller avbrott i positioneringstjänsten eller utsändningen från den lokala referensstationen. Utföraren bör hålla sig uppdaterad om driftstatus för aktuell tjänst, se avsnitt 2.4.1. Åtgärdsplan bör finnas tillgänglig vid driftsstopp för lo-kal referensstation.

- Atmosfärs- och väderförhållanden: Jonosfärsaktivitet kan kon-trolleras i fält med hjälp av webbaserad jonosfärsmonitor eller mobilapplikation. Förekomst av frontsystem eller hastiga vä-deromslag i och kring arbetsområdet kan noteras, liksom stora höjdskillnader på korta avstånd. För att minimera inverkan från troposfären bör, om möjligt, mätning ske när det råder likar-tade väderförhållanden vid rover- och referensmottagare. Detta gäller särskilt enkelstations-RTK. Se även avsnitt 2.3.

Information via mätinstrumentet

Genom att ta del av information från roverns programvara kan utföra-ren få en indikation om den kvalitet som kan förväntas vid mätning.

Kvalitetsinformationen kan inkludera följande:

- Signalkvalitet: Kvaliteten på inkommande satellitsignaler på-verkas bl.a. av atmosfärsstörningar, flervägsstörningar och par-tiella sikthinder (t.ex. lövverk). Signalkvalitet redovisas med s.k. SNR-tal (Signal-to-noise Ratio), som beskriver förhållandet mellan signal och brus. Låga SNR-tal kan indikera problem med vissa satellitobservationer.

- Tappad fixlösning eller lång initialiseringstid: Vid lång initia-liseringstid bör en ominitialisering utföras för att minska sanno-likheten för felaktigt bestämd fixlösning. Vad som utgör lång initialiseringstid avgörs med stöd av roverns tekniska specifi-kation.

- Bortfall eller fördröjning av korrektionsdata: Om korrektions-data fördröjs (> 2-3 sekunder) eller förloras (>30-35 %) vid överfö-ringen till rovern kan det medföra större mätosäkerhet och/eller svårighet att initialisera och behålla fixlösning under mätning.

- Försämring av kvalitetsparametrar: När interna kvalitetstal, DOP-tal eller andra kvalitetsparametrar försämras så bör detta spåras till förändringar i yttre mätförhållanden. Tiden bör note-ras för att underlätta efterkontroll av mätdata. Inmätning av