Egna kommentarer

Under detta avsnitt vill jag framföra mina egna synpunkter kring studiens slutsats. Av ovan anförda avgörande från svensk rättspraxis kan ett mönster utläsas att HFD hänvisar i övervägande del i sin bedömning till rättspraxis från EUD. Vidare återger HFD de uttalanden som EUD har ansett är viktiga vid definitionen av begreppen. Av detta framgår det att EUD har till stor del kunnat ange vilka aspekter som är viktiga för att kunna utreda hur begreppen skall tolkas i undantagsbestämmelsen. Det som dock råder tvivel om vägledning bör hämtas från andra direktiv när det gäller en tolkning av begreppen. Att det råder tvivel huruvida vägledning skall hämtas från andra direktiv kan utläsas när den svenska rättstillämparen. SRN valde att hämta vägledning, men ej HFD. Detta kan medföra att det finns risk för olika tolkningar av begreppen och följden av detta leder till ökad oförutsebarhet. Skulle däremot begreppen komma att tolkas likadant i olika direktiv kan detta leda till följden att förutsebarhet råder och detta kan även underlätta för rättstillämparen.

Det som bör beaktas är dock domstolens uttalande att begreppen bör tolkas restriktivt, eftersom att bestämmelsen är enbart ett undantag från huvudregeln. Skulle rättstillämparen godta att begreppen skall tolkas likadant i olika direktiv kan bestämmelsen om undantag från försäkringstjänster komma att vidgas och detta är inte rättstillämparens avsikt. Det är även en viktig aspekt med att ledning bör kunna hämtas från andra direktiv enligt principen om

skatteneutralitet. Skatteneutralitet bygger på att en aktör inte skall styras av skattekonsekvenser beroende på vilken slags verksamhet denne väljer att bedriva. Det skulle annars kunna påverka den slutliga skatten om begreppen skall tolkas olika i olika direktiv. Följden av olika tolkningar kan skapa osäkerhet för rättstillämparen hur tolkning av begreppet skall ske. Slutsatsen av detta bör därför begreppen som används inom samma område tolkas likadant.

Käll- och litteraturförteckning

Offentlig tryck

Rättsakter från EU

•

Rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter.

•

Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt

försäkring än livförsäkring.

•

Rådets direktiv 77/92/EEG av den 13 december 1976 om åtgärder för att underlätta det effektiva utövandet av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster vid verksamhet som försäkringsagent eller försäkringsmäklare och särskilt om

övergångsbestämmelserna för sådan verksamhet.

•

Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund.

•

Rådets direktiv 84/641/EEG av den 10 december 1984 om ändring, speciellt med

avseende på reserisker, i första direktivet 73/239/EEG om samordning av lagar och andra författningar om rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring.

•

Rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring).

•

Rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser direkt livförsäkring och om ändring av direktiven 79/267/EEG och 90/619/EEG (tredje försäkringsdirektivet).

•

Rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling.

•

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt.

•

KOM(2007) 747 slutlig, Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i fråga om behandling av försäkringstjänster och finansiella tjänster, 28 november 2007, Bryssel.

Propositioner

• Prop. 1959:162 Förslag till förordning om allmän varuskatt m.m. • Prop. 1989/90:111 Om reformerad mervärdesskatt m.m.

• Prop. 1993/94:99 Om ny mervärdesskattelag. • Prop. 2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor, m.m.

Statens offentliga utredningar

• SOU 1957:13 Betänkande angående den statliga indirekta beskattningen.

Rättsfallsförteckning

EU-domstolen

• 6/64 Flaminio Costa. • 14/83 Sabine von Colson. • 106/77 Simmenthal.

• C-2/95 Sparekassernes Datacenter (SDC). • C-6/90 Franchovich.

• C-9/90 Bonifaci m.fl.

• C-8/01 Assurandør-Societetet (Taksatorringen).

• C-110/94 Intercommunale voor zeewaterontzilting (INZO). • C-124/07 J.C.M. Beheer BV.

• C-235/00 Financial Services Ltd (CSC). • C-240/99 Skandia (publ.).

• C-242/08 Swiss Re Germany holding.

• C-348/87 Stichting Uitvoering Financiële Acties (Sufa). • C-349/96 Card Protection Plan Ltd (CPP).

• C-472/03 Arthur Andersen & Co. Accountants c.c. (ACMC).
 • C-453/05 Volker Ludwig.

• C-582/08 Kommissionen mot Storbritannien.

Högsta förvaltningsdomstolen • RÅ 1995 not. 105. • RÅ 2004 not. 234. • RÅ 2005 ref. 80. • RÅ 2006 not. 90. • RÅ 2007 not. 139. • RÅ 2009 not. 80. • RÅ 2009 not. 140. • HFD 2015 ref. 29.

Litteratur

• Alhager, Eleonor, Mervärdesskatt vid omstruktureringar, Iustus förlag, Uppsala, 2001. • Allgårdh, Olof, Norberg, Sven, EU och EG-rätten – En handbok och lärobok om EU och i

• Almgren, Karin, Leidhammar, Börje, Skatteprocessen, upplaga 3, Wolters Kluwer, Stockholm, 2016.

• Bernitz, Ulf, Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, upplaga 5, Norstedts juridik, Stockholm, 2014.

• Björne, Lars, Nordisk rättskällelära ”Studier i rättskällelära på 1800-talet”, Lund, 1991. • Dahlberg, Mattias, Internationell beskattning, upplaga 4, Studentlitteratur, Lund, 2014. • Hiort aj Ornäs Leijon, Lena, En introduktion till skatterätten – inkomstskatt, moms, sociala

avgifter, förfarande och internationell beskattning, upplaga 1, Liber, Stockholm, 2015.

• Hilling, Maria, Ståhl, Kristina, Persson, Österman, Roger, Öberg, Jesper, EU-skatterätt, upplaga 3, Iustus förlag, Uppsala, 2011.

• Hultqvist, Anders, Legalitetsprincipen - vid inkomstbeskattningen, Juristförlaget, Stockholm, 2015.

• Kellgren, Jan, Mål och metoder vid tolkning av skattelag, Iustus förlag, Uppsala, 1997. • Kleerup, Westfahl, Den svenska momsen, upplaga 3, Liber, Stockholm, 2014.

• Kleerup, Jan, Kristoffersson, Eleonor, Öberg, Jesper, Mervärdesskatt i teori och praktik, upplaga 5, Wolters Kluwer, 2016.

• Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, upplaga 1:4, Studentlitteratur, Lund, 2014.

• Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Simon- Almendal, Teresa, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt, upplaga 16, Studentlitteratur, Lund, 2017.

• Melz, Peter, Kristoffersson, Eleonor, Mervärdesskatt, upplaga 18, Iustus förlag, Uppsala, 2015.

• Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk

argumentation, Stockholm, 1995.

• Peczenik, Aleksander, Juridikens metodproblem, upplaga 2, Almqvist & Wiksell förlag AB, Stockholm, 1980.

• Peczenik, Aleksander, Juridisk argumentation – en lärobok i allmän rättslära, Nordstedts juridik, Stockholm, 1990.

• Pelin, Lars, Internationell skatterätt – i ett svenskt perspektiv, upplaga 5, Studentlitteratur, Lund, 2011.

• Påhlsson, Robert, Inledning till skatterätten, upplaga 3, Iustus förlag, Uppsala, 2003. • Rabe Gunnar, Hellenius, Richard, Det svenska skattesystemet, upplaga 22, Nordstedts

juridik, Stockholm, 2009.

• Sandberg Nilsson, Anna, Westfahl, Lena, Mervärdesskattens grunder, upplaga 2, Sanoma utbildning, Stockholm, 2014.

• Sandgren, Claes, Vad är rättsvetenskap?, Jure förlag, Stockholm, 2009.

• Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, upplaga 3, Norstedts juridik, Stockholm, 2015.

• Strömholm, Stig, Allmän rättslära – en första introduktion, upplaga 6, Norstedts förlag, Stockholm, 1988.

• Strömholm, Stig, Rätt, Rättskällor och rättstillämpning – en lärobok i allmän rättslära, upplaga 5, Nordstedts juridik, 1996.

• Warling-Nerep, Wiweka, Vad är rätt, upplaga 1, Norstedts juridik, Stockholm, 2012. • Westberg, Björn, Mervärdesskattedirektivet – en kommentar, Thomson Reuters,

Stockholm, 2009.

Tidsskrifter

• Abdali, Hussein, Sandberg, Nilsson, Anna, Huvudsaklighets- eller delningsprincipen – en

kartläggning av Skatteverkets vägledning och tillämpning, Skattenytt, 2013, s. 203-209.

• Fri, Mattias, Kleerup, Jan, E Mervärdesskatt, Skattenytt, 2010, s. 417-426.

• Henkow, Oskar, Mervärdesskatt – ett eller flera tillhandahållanden?, Skattenytt, 2002, s. 24-31.

• Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk Juristtidning, 2004, s. 1-10. • Karlsson, Tomas, Öberg, Jesper, B3 Mervärdesskatt, Skattenytt, 2009, s. 408-422. • Kleerup, Jan, Aktuellt om mervärdesskatt, Skattenytt, 2006, s. 720-724.

• Kleerup, Jan, E Mervärdesskatt, Skattenytt, 2005, s. 357-370. • Kleerup, Jan, E Mervärdesskatt, Skattenytt, 2007, s. 331-343.

• Kleerup, Jan, Aktuellt om mervärdesskatt, Skattenytt, 2009, s. 581-583.

• Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, Svensk Juristtidning, 2004, s.105-145. • Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, Svensk Juristtidning, 2005, s. 249-272. • Pettersén, Emmelie, Mervärdesskattens undantag för försäkringstjänster, Skattenytt, 2008,

s. 51-61.

• Sandgren, Claes, Om empiri och rättsvetenskap, Juridisk tidskrift, 1995-1996, s. 726-748. • Sandgren, Claes, Om teoribildning och rättsvetenskap, Juridisk tidskrift, 2004-2005, s.

297-333.

• Svanberg, Marianne, Förhandsbesked indirekt skatt första halvåret 2009, Skattenytt, 2009, s. 687-705.

• Wingren, Carl-Gustaf, Förhandsbesked mervärdesskatt andra halvåret 2006, Skattenytt, 2007, s. 149-156.

Internetkällor

• http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Sveriges-Domstolars- pressrum/Nyhetsarkiv/2010/Regeringsratten-byter-namn-till-Hogsta-forvaltningsdomstolen/. (12 maj 2017).

Skatteverket – rättslig vägledning

• Dnr: 131 729629-10/111, Undantagen för periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar.

Övrigt

• Rapport 1 från Svenskt näringsliv, Momsens skattebas och skattesatser, 2016 December. • Rapport 2 från Svenskt näringsliv, Är mervärdesskatten en konsumtionsskatt eller

företagsskatt?, 2015 April.

• Rapport 3 från Deloitte, Moms i affärssystem – Funktionalitet, arbetsinsats och kostnader, 2015 Juni.

In document Försäkringstjänster enligt 3 kap. 10 § mervärdesskattelagen (Page 58-64)