Egna kriterier

Här följer några kriterier för relevansbedömning som informanterna återkommit till och som inte tagits upp i den tidigare forskningen.

Detta är dokument eller tidningar som relevansbedömts av personer som informanterna på nå got sätt är personligt kopplade till. Det har använts vid flera tillfällen.

Jag hittade två tidskrifter (…) den rekommenderade min mor som hon har använt. Även massa vänner som har barn har använt den. Det var en allmänt förekommande tidning som många känner till, den är erkänt bra så att säga. (Adam)

(…) så var det flera av oss som kände till boken, den vart rätt omtalad, (…). (Cecilia)

Och hittade två tre stycken som jag tyckte verkade ok. Men så visste jag att en kompis hade haft en bok som hette något med pappa. Så frågade jag honom vad den hette och så hette den ”uppdrag pappa” och så sökte jag om den fanns i bibliotekskatalogen och det gjorde den. Och så gick jag till biblioteket och kollade i den. Läste lite och lånade hem den. Så kollade jag i dom andra jag hittat men så tycket jag att den här var den bästa.

(Gustav)

Detta är ett kriterium som verkar väga ganska tungt i bedömningen om det är relevant och bra. Man kan tolka det som något positivt, att de bedömts av andra innan som sökt svar på samma eller liknade frågor. Men det kan också vara något negativt då informanterna kan vara överdrivet positivt inställda till dokumentet eller känt de har någon slags lojalitet mot tipsaren och därför vill använda det även om det egentligen inte är särskilt relevant.

Förkunskap

Informanterna har ofta använt sig av dokument som de tidigare bedömt vara relevanta i ett annat sammanhang. Oftast är det till dokumentlistan då de rekommenderat litteratur som de själva haft kunskap om.

Den kände jag till innan och jag tänkte att den skulle passa henne jättebra och där sökte jag också bara i Göteborgs statsbibliotekskatalog. (Linda)

Den visste jag sen innan för den har vi använt själv hemma, (…) (Adam) Den kände jag till själv sen förut, har själv läst den. (Cecilia)

Men det har också använts till rapportskrivandet.

(…) anledningen till att jag visste om den här artikeln är för att jag använde den på

kollegium fyra tiden. Det var då jag hade med den i ett teoretiskt ramverk. Så nu kom den till användning även här. (Johannes)

Man kan se att informanterna ofta har en förkärlek till litteratur som de tidigare han haft användning eller glädje av då de gärna har använt den även om det funnits andra alternativ. Detta är likt rekommendationerna både positivt och negativt. Dock är det förmodligen sällan ett problem då de förmodligen bedömt dokumenten på ungefär samma sätt både då som nu.

Länk

Detta kriterium har tillkommit när vi sett att grupperna använt Pearl Growing (att utgå från ett dokument och genom det hitta fler) som sökmetod. Vi har kombinerat det med en variant av kriteriet chain. Båda Grupperna har använt artiklar eller uppsatser som de hittat genom referenslistor på dokument de funnit vara mycket relevanta.

Jag började söka i referenslistan i en bok som jag hade hemma, om papparollen, jag gick först genom den. Jag hittade ganska mycket därigenom, böcker som jag fick tag på genom biblioteket. (Beatrice)

Ofta när man skriver arbete så tittar man ju ofta i gamla magisteruppsatser, där dom har någorlunda samma ämne, så kollar man där bak vad dom använt. Det kanske är lite fusk men jag tycker det är ganska bra. (Adam)

Den här av Mackenzie har vi hittat genom en källförteckningen tror jag. (dokumentet) refererar även till en annan bok, det gäller definition av vissa begrepp inom B&I.

(Cecilia)

Jag vill gärna framhålla det här dokumentet. För det är nämligen såhär att genom den här artikeln har jag lyckats hitta de andra. (…)Utifrån den har jag lyckats hitta en del annan användbar litteratur. Genom referenslistan. (Johannes)

Oftast har studenterna gjort en relevansbedömning av själva urdokumentet och när de funnit det vara speciellt relevant så har de letat upp dokument ur dess referenslista och antagit att dessa också skall vara relevanta. Efter hur de citerat kan man se att detta också oftast stämmer. Det enda problemet med detta skulle kunna vara att informanternas slutprodukt kan vara för lik urdokumentet om de skulle basera sitt arbete för mycket på dess referenslista.

Thumbshots

Endast en informant har nämnt att han anvä nt Thumbshots för att bedöma relevansen hos hemsidor.

(…) om en sida hamnar högt på båda så kan man känna att den har så hög relevans. (Gustav)

Att fler informanter inte använt detta beror förmodligen på att få känner till Thumbshots eller att de tycker det är ett svårt system att använda vid relevansbedömning. Än så länge är sidan under konstruktion och den är ibland överbelastad och kan därför inte alltid användas. Tjänsten är inte ett officiellt hjälpmedel för någon av söktjänsterna som jämförs och den rankar inte sidor på samma sätt som söktjänsterna gör enskilt. Vi har inte lyckats ta reda på vad skillnaden är men så länge den relevansrankar på annat sätt en de söktjänster den ska jämföra så är den inte särskilt pålitlig eller användbar. Men om systemet utvecklas skulle det vara idé för skolan att tipsa sina studenter om funktionen och hur den används.