Att få genomföra samtal med rektorer och få deras förtroende har inneburit att jag har känt ett stort ansvar för att delge en så rättvis bild som möjligt av rektorernas berättelser. Vid uppstar- ten av denna studie var jag medveten om att rektorers vardag var komplex, men inte att den var så komplex. Jag har lärt mig att som ledare krävs engagemang, mod, nyfikenhet och en drivkraft att vilja lära med andra. Jag har också lärt mig att ledarskapet handlar om att tjäna, att få människor att känna sig sedda och att mötas med respekt i meningsfulla sammanhang. Det kommer jag ha nytta av i mitt samarbete med skolledare och som utvecklingsledare. Jag har genom aktionsforskningen fått lärdomar som jag kommer att ha nytta av varje dag i mitt arbete. Det gäller planering, genomförande och uppföljning av projekt, men även att kunna analysera mitt arbete med en högre kvalitet. Detta sker bäst genom ett samlärande, där vi tillsammans löser uppgifter och ser varandra som en resurs. Jag har också lärt mig att akt- ionsforskningsspiralen kan användas överallt, inte bara i en skolkontext!
Referenser
Alvesson, M. (1993). Cultural Perspectives on Organizations. Cambridge: Cambridge Uni- versity Press.
Anderson, G. L., Herr, Kk., & Nihlen, A. S. (1994). Studying your own school: an educator’s
guide to qualitative practitioner research. Thousand Oaks, CA: Corwin.
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder. Malmö: Liber.
Berg, G., m.fl. (1995). I korstrycket, om rektorers roll i skolan. Göteborg: Förlagshuset Got- hia.
Berg, G. (2003). Att förstå skolan – en teori om skolan som institution och skolor som organi-
sationer. Lund: Studenlitteratur.
Berg, G. (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2004). Skolors förbättringskulturer. Rapport. Karlstads universitet. Inst. för utbildningsvetenskap.
Brüde Sundin, J. (2007). En riktig rektor: Om ledarskap, genus och skolkulturer. Ak. Avh. Linköping: Inst. för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Dimmock, C.A.J. & Walker, A. (2004). Educational leadership: culture and diversity. Lon-
don: Paul Chapman.
Döös, M. & Wilhelmson, L. (2012). Kollektiva former av ledarskap i skola och förskola: I
spåren av nya skollagen. Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och di-
daktik.
Ekholm, M., Blossing, U., Kåräng, G., Lindvall, K., Scherp, H-Å. (2000). Forskning om rek-
tor – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Elmgren, M. & Henriksson, A-S. (2010). Universitetspedagogik. Lund: Studentlitteratur. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stock-
holm: Liber.
Forsman, L., Karlberg-Granlund, G., Pörn, M., Salo, P., & Aspfors, J. (2014). From transmis-
sion to site-based professional development – On the art of combining research with facilitation. I K. Rönnerman & P. Salo (Red.), Lost in practice: Transforming Nordic
educational action research, s. 113-132. Rotterdam: Sense Publishers.
Glassner, B. & Miller, J. (1997). The 'inside' and the 'outside': finding realities in interviews, in D. Silverman (ed.) Qualitative Research. Theory, Method and Practice. London: Sage.
Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I: G Berg & H-Å Scherp, Skolutvecklingens många ansikten. s. 137-177. Stockholm, Myndigheten för skolutveckling. Liber distribution.
Hallerström, H. (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. (avhandling) Lunds universitet, sociologiska inst.
Hansson, A. (2003). Praktiskt taget aktionsforskning som teori och praktik – i spåren efter
LOM, Intellecta Docusys, Göteborg.
Hargreaves, A. (2009). Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A. & Shirley, D. (2010). Den fjärde vägen: en inspirerande framtid för utbild-
ningsförändring. Lund: Studentlitteratur.
Harris, A. (2004). Distributed Leadership and School Improvement: Leading or Misleading?
Educational Management Administration Leadership; 32; (11), s. 20. Sage Publica-
tions http://www.sagepublications.com
Hornby, A. S. (1974). Oxford Advanced Learner´s Dictionary of Current English. Great Bri- tain, Oxford: Oxford University Press.
Jakobsson, I-L. (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnoser. Göteborg: Göteborgs universitet.
Kemmis. S. & McTaggart. R. (1982). The Action Research Planner. Australia, Geelong: Dea- kin University Press.
Kemmis, S., McTaggart, R. & Nixon R. (2014). The action research planner. Geelong: Dea- kin University Press.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den Kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera- tur.
Leithwood, K., Seashore Louis, K., Anderson, S. & Wahlstrom, K. (2004). Review of re-
search How leadership influences student learning. Minnesota: University of Minne-
sota. Retrieved: http://www.wallacefoundation.org/knowledge- center/documents/How- Leadership-Influences-Learning.pdf
Leo, U. (2010). Rektorer bör och rektorer gör. (Avhandling) Lund: Lunds universitet. Liljenberg, M (2005). Distributed leadership in local school organisations. Working for
school improvement? (avhandling) Göteborg: Göteborgs Universitet.
Lorentz, H. (2004). Lärande i mångkulturella lärandemiljöer: om lärandeprocessens eventua-
Ludvigsson, A. (2009). Samproducerat ledarskap – Hur rektorer och lärare formar ledarskap
i skolans vardagsarbete. (avhandling) Jönköping: Högskolan för lärande och kom-
munikation.
Nehez, J. (2015). Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete;
Möjligheter och hinder för planerad förändring (avhandling) Göteborg: Göteborgs
universitet.
Moos, L. (2009). Hard and Soft Governance: the journey from transnational agencies to school leadership: European educational Research Journal, Vol. 8(3): s. 397-406. Mouwitz, L. (2001). Hur kan lärare lära? (NCM-rapport 2001:2). Göteborg: NCM
Myndigheten för skolutveckling (2003). Att granska och förbättra kvalitet: Om kvalitetsut-
veckling i skola, förskola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning – en översikt över aktuell forskning och utveckling samt dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myn-
digheten för skolutveckling.
Nilsson, P. (2008). Learning to Teach and Teaching to Learn – Primary science student
teachers ́ complex journey from learners to teachers. Dissertation. Linköping Studies
in Science and Technology Education No 19. Linköping: LiU- Tryck. Peirce, C.S. (1990). Pragmatism och kosmologi. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Persson, A., Andersson, G., Nilsson Lindström, M., (2003). Framgångsrika skolledare i
spänningsfält och allianser. I: Persson, A. (red), Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur. Rapp, S. (2009). Rektor och lagen. En studie av skolans pedagogiska ledare. Stockholm: Nor-
stedts Juridik.
Reason, P. & Bradbury, H. (Eds) (2001/2008) Handbook of Action Research: Participative
inquiry and Practice. London: Sage.
Repstad, P. (2007) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Robinson, V.M.J. (2007). School leadership and student outcomes: Identifying what works
and why. ACEL Monograph series 41. Faculty of Education, The University of
Auckland.
Rönnerman, K. (red). (2004). Aktionsforskning i praktiken – erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K. (2004). Vad är aktionsforskning? I K. Rönnerman (Red.), Aktionsforskning i
praktiken – erfarenheter och reflektioner (s. 13-30). Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K. & Wennergren, A-C. (2012). Förskola och skola på vetenskaplig grund. I: K. Rönnerman (red). Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig
Scherp, H-Å. (2001). Problembaserad skolutveckling och den lärandeorienterade organisat-
ionen. Institutionen för utbildningsvetenskap: Karlstads universitet.
Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling: ledarskap för demokrati
och meningsskapande. Karlstad: Karlstad universitet.
Scherp, Hans-Åke (2013). Lärandebaserad skolutveckling: lärglädjens förutsättningar, för-
verkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur.
Scherp, H-Å, Scherp, G-B. & Thelin, K. (2013). Verksamhetsidé och måluppfyllelse i förskola
och skola. Lärdomar om lärprocessens och ledarskapets betydelse. Karlstad: Karl-
stad University Studies 2013:40.
Senge, P. (1995). Den femte disciplinen: Den lärande organisationens konst. Falun: ScandBook.
Silverman, D. (2004). Qualitative research theory, method and practice., London: Sage. Skolinspektionen (2012). Rektors ledarskap, rapport nr 2012:1. Stockholm: Skolinspektion-
en. Hämtad 151201 http://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01- inspektion/kvalitetsgranskning/rektor2/slutrapport-rektors-ledarskap-2012.pdf Skollagen (2010:800). Den nya skollagen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad 150722 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
SOU 2015:22 Betänkande av utredning om rektorers arbetssituation inom skolväsendet. Stockholm: regeringen. Hämtad 151112 från
http://www.regeringen.se/contentassets/648eb1cdb67c400f865605f8d6f531ca/rektor n-och-styrkedjan-sou-201522
Timperley, H. (2008). Teacher professional learning and development. I: The Educational
Practices Series – 18. Ed. Jere Brophy. International Academy of Education & Inter-
national Bureau of Education: Brussels.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur Thyrén, L. (2013). Vi får inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill. En
studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken.
(Avhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet.
Törnsén, M. (2009). Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Out-
comes. (Avhandling). Umeå: Umeå universitet, pedagogiska institutionen.
Törnsén, M. & Ärlestig, H. (2013). Pedagogiskt ledarskap – en modell för styrning och led- ning av vardagens processer i relation till mål och resultat. I Höög, J. & Johansson, O. (Red.) (2013) Struktur Kultur Ledarskap. Fortsatta studier av framgångsrika sko-
Utbildningsdepartementet (2001). Lärande ledare: ledarskap för dagens och framtidens
skola. Stockholm: Utbildningsdepartementets skriftserie rapport 4.
Vygotskij, L. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Wennergren, A-C. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag – en aktionsforskningsstudie i
hörselklassmiljö. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
Wennergren, A-C, Jonsson, H. & Josefsson, D. (2016). Elevers röster som drivkraft för ut- veckling och lärande gemenskaper. I: A. Rönnerman, A. Olin, E. Furu & A. Wen- nergren. Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap (s. 135-156). Gö- teborg: RIPS Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2 maj, 2015, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wolcott, H. F. (1999). Ethnography: A Way of Seeing. Walnut Creek, CA: Altamira Press Yukl, G. (2012). Ledarskap i organisationer (M. Kaulio, övers.). Edinburgh: Pearson Aca-
demic Computing. (Originalarbete publicerat 1994).
Ärlestig, H. (2008). Communication between principals and teachers in successful schools. (Avhandling). Umeå: Umeå universitet, pedagogiska inst.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. 2: uppla- gan. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.