Eftersom studien delvis har varit inriktad på selektionsgrindens utnyttjande, har även planlösningsförslagen utformats med selektiv kotrafik med selektionsgrind. Fokuseringen i förslagen har legat på att åstadkomma en bra kotrafik, d.v.s. hög cirkulationsfrekvens. Ett enkelt ombyggnadsförslaget för EHVlWWQLQJ är att installera kraftfoderstationer vid foderborden som lockar korna snabbare igenom mjölkningsstationerna. Förslag 1 (bilaga 3) är en möjlig ombyggnad av plan- lösningen för EHVlWWQLQJ. Likt originalet är besättningen i det förslaget uppdelad i två grupper med möjlighet att anpassa fodersammansättningen till respektive grupp. Bägge avdelningarna har här fått en annan placering av selektionsgrinden samt väntfållor. Eventuellt kan en envägsgrind installeras från väntfållan tillbaka till avdelningen. Det gör det möjlig för kor som känner sig trängda i väntfållan att komma undan.
Det andra förslaget (bilaga 4) är en ny planlösning men bygger på planlösningen från EHVlWWQLQJ. I detta förslag hålls korna i en gemensam grupp, fördelen med det är att korna får gå i samma stallsystem hela tiden, de slipper byta grupper, lära sig nya vägar till fodret och upprätta nya rangordningsförhållanden. Nackdelen med en gemensam grupp är att det inte är möjligt att anpassa fodersammansätt- ningen efter laktationsstadium. Det är även väldigt svårt att finna en planlösning som både uppfyller ren passage till mjölkningsstationerna, vilket är ett krav från den svenska mejeribranschen, och ger en smidig kotrafik. Här har god kotrafik prioriteras då det är en förutsättning för ett lönsamt system. Eftersom planlösningen är svår att lösa på annat sätt kanske branschpolicyn kan anpassas så att dessa situa- tioner kan godkännas med t.ex. fotbad. Väntfållan är utrustad med en grind som gör det möjligt för kor att lämna området i fall de blir trängda eller om mjölknings- stationernas är ur funktion.
Slutsats
Målet med denna studie var det att se hur olika grupphållningsstrategier påverkar hur effektivt mjölkningsstationer och selektionsgrindar utnyttjas. Nyckeltalen har visat på klart effektivare utnyttjande av mjölkningsstationer och selektionsgrind i besättningen där alla kor gick tillsammans och delade på två stationer, mot besätt- ningen som var uppdelad i två grupper med tillgång till var sin station. Det högre utnyttjandet kan dock inte knytas till att alla korna går tillsammans i ett gemen- samt system, förutsättningarna för de bägge besättningarna var alltför olika. Selektionsgrinden bör placeras lättillgänglig och vara en självklar väg för korna. Genom att ge kon enkla beslutsvägar och klara förutsättningar minskar köbild- ningen och en högre cirkulationsfrekvens blir möjlig. Grinden kan i utförande tillsammans med väntfålla få en väldigt central funktion och bör i likhet med mjölkningsstationen vara försedd med larm. Vidare bör väntfållan vara utrustad med "flyktväg", vilket gör det möjligt för kor som känner sig trängda att lämna utrymmet.
Långa mjölkningstider begränsar systemet och leder till att färre kor hinner mjölkas. När korna har svårt att få tillgång till mjölkningsstationen minskar deras vilja att gå dit och mjölkningsfrekvensen sjunker. Bra kotrafik i bemärkelsen hög cirkula- tionsfrekvens ökar mjölkningstillfällena och hjälper till att optimera produktionen, men det är troligtvis inte så att fler kor i systemet ger bättre lönsamhet.
Många av dessa nyckeltal är främst användbara på individnivå. Om management- systemet kontinuerligt räknar fram nyckeltalen och lagrar dem kan lantbrukaren med hjälp av historisk data upptäcka förändringar hos individer. Tillsammans med mer lättillgänglig information om respektive kos inställningar kan dessa nyckeltal vara ett bra hjälpmedel för lantbrukaren att inom den egna besättningen öka effek- tiviteten. Det har varit svårt att utifrån nyckeltalen se fördelar i utnyttjandet av systemet med gruppindelad besättning. I det här arbetet har dock ingen hänsyn tagits till mjölkkvalitet, hälsoläge, arbetsinsats och ekonomi.
En del kor har klara preferenser till en speciell mjölkningsstation vid möjlighet att välja station. I denna studie var det 18 % (18 kor) av besättningen som i över 80 % av sina mjölkningstillfällen valde en och samma station. Ännu tydligare i sitt val var de 9 % (9 kor) som i över 95 % av tillfällena valde samma station. Två mjölkningsstationer bredvid varandra kan även vara bra ur den synpunkt att om den ena krånglar eller tar lång tid så kan korna alltid bli slussade till den andra och systemet tar inte helt stopp.
För att göra denna jämförelsen mer allmängiltig måste den prövas och utvärderas på gårdar med mer liknande förutsättningar, i kombination med beteendestudier och dokumentation av arbetsinsatser. Men kanske är det inte själva grupperingen eller inte som spelar in när vi tittar på utnyttjandet av två mjölkningsstationer. Denna studie visar att för att få ett väl utnyttjat system skall optimeringen ligga på selektionsgrinden och mjölkningstiden, samt att nyckeltal ger bäst jämförelse inom besättningen då förutsättningarna mellan besättningarna ofta är väldigt skilda. Resultaten ses som ett bidrag till fortsatt utveckling av automatiska mjölk- ningssystem.
Referenser
Publicerat
Artmann R., 1992. Status, results and further development of an automatic milking system. Proceedings of the International Symposium on Prospects for Automatic Milking, EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s. 23-32.
Artmann R. & Bohlsen E., 2000. Results from the implementation of automatic milking system (AMS) - multi.box facilities. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 197-198. Cooper K. & Parsons D.J., 1998. A Simulation model of an automatic milking
system applying different management strategies. J. agric. Engng. Res., 69, s. 25-33.
de Koning K. & Ouweltjes W., 2000. Maximising the milking capacity of an automatic milking system. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 38-46.
de Koning K., van der Vorst Y. & Meijering A., 2002. Automatic milking experience and development in Europe. Robot milking Conference, Toronto, Canada, 20-22 mars 2002, s. I1-I11.
Devir S., Ketelaar-de Lauwere C.C. & Noordhuizen J.P.T.M., 1995. The milking robot dairy farm management: operation performance characteristics and consequences. The dairy control and management system in the robotic milking farm. Thises Landbouwuniversiteit, Wageningen, The Netherlands, s. 43-72.
Devir S., Maltz E. & Metz J.H.M., 1997. Strategic management planning and implementation at the milking robot dairy farm, Computers and Electronics in Agriculture, 17, s. 95-110.
Devir S., Noordhuizen J.P.T.M. & Huijsmans P.J.M., 1996. Validation of a Daily Automatic Routine for Dairy Robotic Milking and Concentrates Supply. J.agric.Engng Res, 64, s. 49-60.
Dodd F.H. & Griffin T.K., 1977. Milking routines. Machine Milking. Thiel C C, Dodd F H, National Institute for Research in Dairying, Shinfield, UK, s. 179. Dodd F.H. & Neave F.K., 1951. Machine milking rate and mastitis. J. Dairy Res.,
18, s. 240-245.
Ekelund K., 1977. Planering av mjölkningsavdelning. Aktuellt från lantbruks- högskolan, nr 249, Teknik 43.
Everitt B, 2000. Mejeriorganisationens branschpolicy avseende automatiska mjölkningssystem (AMS). Svensk Mjölk AB (Swedish dairy association). Halachmi I., Metz J.H.M. & Speelman L., 2000. Designing the optimal robotic
milking barn - Theory and practice. Proceedings of the International.
Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 159-166 Harms J., Wendl G. & Schön H., 2002. Influence of cow traffic on milking and
animal behaviour in a robotic milking system. Robot milking Conference, Toronto, Canada, 20-22 mars 2002, s. II8-II15.
Hillerton E.J., 1997. Milking equipment for robotic milking. Computers and Electronics in Agriculture, 17, s. 41-51.
Hillerton J.E. & Winter A., 1992. The effects of frequent milking on udder physiology and health. Proceedings of the international symposium on
prospects for automatic milking. EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s. 201-212.
Hogeveen A., Van Lent A.J.H. & Jagtenberg C.J., 1998. Free and one-way cow traffic in combination with automatic. Proceedings of the fourth International Dairy Housing Conference, St. Louis, MI, USA, s. 80-87.
Hunrik J.F.,1992. Ethology and technology: the role of ethology in automation of animal production processes. Proceedings of the international symposium on prospects for automatic milking. EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s. 401-408.
Ipema A.H., 1997. Integration of robotic milking in dairy housing systems: Review of cow traffic and milking capacity aspects. Computers and Electronics in Agriculture, 17(1), s. 79-94.
Ipema A.H. & Benders E., 1992. Production, duration of machine-milking and teat quality of dairy cows milked 2, 3 or 4 times daily with variable intervals. Proceedings of the international symposium of prospect for automatic milking, EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s. 244-252. Ipema A.H., Benders E. & Rossing W., 1987. Effects of more frequent milking on
production and health of dairy cattle. Proceedings of the Third Symposium, Automation in Dairying, IMAG-DLO, Wageningen, The Netherlands, s. 283- 293.
Ipema A.H., Ketelaar-de Lauwere C.C., de Koning C.J.A.M., Smits A.C. & Stefanowska J., 1997. Robotic Milking of Dairy Cows. Beiträge zur 3. Int. Tagung Bau, Technik und Umwelt in der landwirtschaftlichen Nutztierhaltung, Kiel, Deutschland, s. 290-297.
Ipema A.H. & Stefanowska J., 2000. Effects of milking stall visits with simulated failed milking on milk yield and milking performance. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 62-63.
Jensen P., 1993. Djurens beteende och orsakerna till det. Lt´s förlag, Stockholm. Jordbruksstatistisk årsbok, 2001, SJV, Statistiska centralbyrån, Halmstad.
Ketelaar-de Lauwere C.C., 1992. The use of selection unit for automatic milking: Consequences for cow behaviour and welfare. Proceedings of the
international symposium on prospects for automatic milking, EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s 270-277.
Ketelaar de-Lauwere C.C., Hendriks M.M.W.B., Zondag J., Ipema A.H., Metz J.H.M. & Noordhuizen J.P.T.M., 2000. Influence of routing treatments on cow´s visits to an automatic milking system, their time budget and other behaviour. Acta agriculturae Scandinavica, 3, s. 174-183.
Ketelaar-de Lauwere C.C. & Ipema A.H., 2000. Cow behaviour under different types of cow traffic. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 181-182.
Lind O., Ipema A.H., de Koning C., Mottram T.T. & Herman H-J., 2000.
Automatic Milking: Reality, Challenges and Opportunities. Robotic Milking. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The
Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 19-31.
Luther H., Junge W. & Kalm E., 2002. Space requirements in feeding, resting and waiting areas of robotic milking facilities. Robot milking Conference,
Toronto, Canada, 20-22 mars 2002, s. II15-II24.
Macuhová J. & Bruckmaier R.M., 2000. Qxytocin release, milk ejection and milk removal in the Leonardo multi-box automatic milking system. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s.184-185.
Maltz E. & Metz J.H.M., 1994. An individual approach to manage the dairy cow: a challenge for research and practice. Proceedings of the International
Symposium, prospect for future dairying: A challenge for science and industry, Tumba, Sweden. 13-16 Jun. 1994, s. 267-282.
Maatje K., Rossing W., Hogewerf P.H. & Ferwerda-van Zonneveld R.T., 1994. Cow status monitoring (health and oestrus) using detection sensors.
Proceedings of the International Symposium, prospect for future dairying: A challenge for science and industry, Tumba, Sweden, 13-16 Jun. 1994, s. 283-289.
Metz-Stefanowska J., Huijsmans P.J.M., Hogewerf P.H., Ipema A.H. & Keen A., 1992. Behaviour of cows before, during and after milking with an automatic milking system. Proceedings of the international symposium on prospects for automatic milking. EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s. 278-288.
Mottram T.T., Hall R.C., Spencer C.S. & Allen C.J., 1995. The role of the cow in automaticteat cup attachment. Journal of Dairy Science, 78(8), s. 1873-1880. Munksgaard L., Rushen J., De Passillé A.M., Krohn C.C., 2002. Forced versus
free traffic in an automated milking system, Robot milking conference, Toronto, Canada, mars 20-22 2002, s. II51-II55.
Olofsson J., Pettersson G., Wiktorsson H., Ekman T., Sundberg M., 2001. Teknisk prövning av DeLavals automatiska mjölkningssystem (VMSTM), SLU,
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Rapport 249, Uppsala. Olofsson J. & Wiktorsson H., 1994. Feeding and social behaviour of cows in
free stall systems. Proceedings of the International Symposium, Prospects for future dairying: a challenge for science and industry. Tumba, Sweden, 13-16 Jun. 1994, s. 403-407.
Oostra H.H. & Sällvik K., 1998. New technique testing of the Lely Astronaut milking robot. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Agricultural Science and Technology, Test Report 98-1. Alnarp.
Oostra H.H. & Sällvik K., 2000. Ny teknikprovning av Fullwood Merlin
mjölkningsrobot. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi. Provningsrapport 2. Alnarp.
Oostra H.H. & Sällvik K., 2001a. Ny teknikprovning av Westfalia Leonardo mjölkningsrobot. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi. Provningsrapport 3. Alnarp.
Oostra H.H. & Sällvik K., 2001b. Feeding behaviour of dairy cows in an AMS at two different feeding regimes. Sixth International Livestock Environment Symposium, Kentucky, USA, 2001.
Ouweltjes W., 1998. The relationship between milk yield and milking interval in dairy cows. Livestock production science, 56(3), s.193-201.
Parsons D.J., 1988. An initial economic assessment of automatic milking of dairy cows. Journal of Agricultural Engineering Research, 40(3), s. 199-214.
Parsons D.J. & Mottram T.T.F., 2000. An assessment of herd management aspects of robotic milking on UK dairy farms. Proceedings of the International
Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 197-198. Pirkelmann H., 1992. Feeding strategies and automatic milking. Proceedings of
the international symposium on prospects for automatic milking, EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 25-25 Nov. 1992, s. 289-295.
Prescott N.J., 1996. Dairy cow behaviour and automatic milking. Ph.D Thesis, University of Bristol, UK.
Rasmussen M.D., 1994. Possibilities for optimal milking efficiency, Proceedings of the international symposium, prospect for future dairying: A challenge for science and industry, Tumba, Sweden, 13-16 Jun. 1994, s. 86-95.
Rossing W., Devir S., Hogewerf P.H., Ipema A.H., Maatje K. & Metz J.H.M., 1994. Automation in Dairying. Proceedings of the International Symposium, prospect for future dairying: A challenge for science and industry, Tumba, Sweden, 13-16 Jun. 1994, s. 290-301.
Rossing W. & Hogewerf P.H., 1997. State of the art of automatic milking systems. Computers and Electronics in Agriculture, 17, s. 1-17.
Rossing, W., Hogewerf, P.H., Ipema, A.H., Ketelaar-de Lauwere, C.C. & de Koning, C.J.A.M., 1997. Robotic milking in dairy farming. Netherlands Journal of Agricultural Science, 45(1997), s. 15-31.
Rossing W., Ipema A.M., Veltman P.F., 1985. The feasibility of milking in a feeding box. Instituut voor Mechanisatie, Arbeid en Geboueen, Research Report 85-2, Wageningen, The Netherlands.
Rudberg E., 2000. Samband mellan lågrankade kor och mjölkningstider i ett AMS system, Examensarbete i Lantmästarprogrammet, Sveriges lantbruks- universitet, Alnarp.
Schön H., Artmann R. & Worstorff H., 1992, The Automation of Milking as a key issue in future oriented dairy farming. Proceedings of the International Symposium on Prospects for Automatic Milking, EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s. 7-22.
Sonck B.R., 1992. Labour organization aspects of milking with an automatic milking system: structure of the problems. Proceedings of the International Symposium on Prospects for Automatic Milking, EAAP, Vol 65, Wageningen, The Netherlands, 23-25 Nov. 1992, s. 538-545.
Sonk B.R. & Donkers H.W.J., 1995. The Milking Capacity of a Milking Robot. J. agric. Engng. Res., 62, s. 25-38.
Spahr S.L. & Maltz E., 1997. Herd management for robot milking. Computers and electronics in agriculture, 17, s. 53-62.
Stefanowska J., Devir S. & Hogeveen H., 1997. Time study on dairy cows in an automatic milking system with a selection unit and one-way cow traffic. Canadian Agricultural Engineering, 3(39), s. 221-229.
Stefanowska J., Tiliopoulos N.S., Ipema A.H. & Hendriks M.M.W.B., 1999. Dairy cow interactions with an automatic milking system starting with 'walk- through' selection. Applied Animal Behaviour Science, 3(63), s. 177-193. Svennersten-Sjaunja K., Pettersson G. & Berglund I., 2000. The milking process
in an automatic milking system, evaluation of milk yield, teat condition and udder health. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 277-288.
van´t Land A., van Lenteren A.C., van Schooten E., Bouwmans C., Gravesteyn D.J. & Hink P., 2000. Effects of husbandry systems on the efficiency and optimisation of robotic milking performance and management. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 167-176.
Webster A.J.F., 1995. Animal Welfare. A Cool Eye Towards Eden. Blackwell Science Ltd., Oxford, UK.
Wendl G., Harms J. & Schön H., 2000. Analysis of milking behaviour on automatic milking. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 143-151.
Wenzel C., 2000. First management guidelines for automatic milking systems from a behavioural viewpoint. Proceedings of the International Symposium held in Lelystad, The Netherlands, 17-19 Aug. 2000, s. 197-198.
Wierenga H.K., 1991. Adaption of cubicle-housed dairy cows to their housing and management, Applied animal behaviour: past, present and future, Edited by Appleby M.C., Horrell R.I., Petherick J.C. and Rutter S.M., Society for veterinary ethology, Universities Federation for Animal Welfare, s. 65-68. Wierenga H.K. & Hopster H., 1990. The significance of cubicles for the behaviour
of dairy cows. Applied Animal Behaviour Science, 26, s. 309-337. Wierenga H.K. & Hopster H., 1991. Timing of visits the concentrates feeding
stations by dairy cows. Applied Animal Behaviour Science, 30, s. 247.
Opublicerat
Schön H. & Wendl G., Automatic milking systems - effect on dairy husbandry and farm economics. http://holsteinaust.une.edu.au/2000/3Schon.html. 2001-08-30. The Holstein- Friesian Association of Australia Inc.