Egna reflektioner

I detta arbete dras ett flertal slutsatser, bland annat att banker och företag behöver förbättra sina säkerhetssystem. Detta arbete handlar inte om att undersöka vad de har för säkerhetssystem i dag, och en sådan undersökning har alltså inte gjorts. Detta kan leda till att slutsatserna kring att de

30

behöver bli bättre kan anses godtyckliga. Att det behövs förbättrade säkerhetssystem baseras på att internetbedrägerierna ökar i Sverige, och att detta förmodligen kan ha att göra med att de befintliga systemen inte är tillräckliga. Denna slutsats baseras även på uttalanden av intervjudeltagarna, som har en stor insikt i hur brotten begås, vad företagen har för system, och vad som behöver förbättras med säkerheten. Denna slutsats är även baserad på forskningen som presenteras i detta arbete, som menar på att säkerhetssystemen som är vanliga idag inte är tillräckliga, och att gärningspersoner ständigt ligger ett steg före i upptäckten av kryphål i säkerhetssystemen.

31

Referenser

Böcker

Bryman, A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Carlsson, B (2007) Hot och svek – säkerhet hos människor och datorer. Lund: Studentlitteratur Grabosky, P & Smith, R G (1998) Crime in the digital age: controlling communications and

cyberspace illegalities. New Jersey: Transaction.

Grabosky, P & Smith, R G & Dempsey, G (2001) Electronic theft: unlawful acquisition in Cyberspace. Cambridge: Cambridge University press.

Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Sarnecki, J. (2009) Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur.

Sohlberg, P & Sohlberg, B-M (2008) Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod.

Malmö: Liber.

Sykes, G M & Matza, D (1998)” Techniques of Neutralization” I: Williams, F & McShane, M (red), Criminology theory: selected classic readings, s. 273-282. Cincinnati: Anderson publishing.

Wall, D S (2007) Cybercrime. Cambridge: Polity press.

Artiklar

Cohen, L E & Felson, M (1979) “Social change and crime rate trends: a routine activity approach”

American sociological review. Vol. 44, nr 4, s 588-608.

Copes, H & Vieraitis, L M (2009) “Bounded rationality of identity thieves: using offender-based research to inform policy”. American society of criminology. Vol. 8, nr 2, s 237-262.

Fletcher, N (2007) “Challenges for regulating financial fraud in cyberspace”. Journal of financial crime. Vol. 14, nr. 2, s 190-207.

Newman, G R (2009) „Policy thoughts on “bounded rationality of identity thieves”. American society of criminology. Vol. 8, nr 2, s 271-278.

Pontell, H N (2009) “Identity theft: bounded rationality, research, and policy”. American society of criminology. Vol. 8, nr 2, s 263-270.

Wall, D S (2008) “Cybercrime, media and insecurity: The shaping of public perceptions of

cybercrime”. International Review of Law Computers and technology, Vol. 22, nr 1-2, Mars-Juli 2008, s. 45-63.

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

32 Rapporter

Brottsförebyggande rådet, Brå (2007a) Kriminalstatstik 2006. Rapport 2007:20 Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2008a) Kriminalstatisk 2007. Rapport 2008:17. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2009a) Kriminalstatstik 2008. Rapport 2009:17. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2010a) Kriminalstatstik 2009. Rapport 2010:15. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2011c) Kriminalstatstik 2010. Rapport 2011:11. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2011d) Kodning av brott – anvisningar och regler. Version 9:2 (reviderad 2011-10) Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2006) Konsten att läsa statstik om brottslighet. Rapport 2006:1.

Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2008b) Nationella trygghetsundersökningen 2007. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2008:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2009b) Nationella trygghetsundersökningen 2008. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2009:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2010b) Nationella trygghetsundersökningen 2009. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2011a) Nationella trygghetsundersökningen 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, Brå (2011b) Teknisk rapport. Nationella trygghetsundersökningen 2010.

Rapport 2011:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Finndahl, O. (2011) Svenskarna och internet 2011. Stockholm: .SE.

http://www.iis.se/docs/SOI2011.pdf Hämtad 2011-11-16

Dolmén, L (2004) ”Bedrägeri”. I Brottsutvecklingen I Sverige 2001-2003. Rapport 2004: 3.

Stockholm: Brottsförebyggande rådet s. 177-189.

Knutsson, J & Kühlhorn, E (1980) När checkbedrägerierna försvann. Rapport 1980:4. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Newman, G R & McNally, M M (2005) Identity theft literature review. Washington, DC: National Institute of Justice. https://www.ncjrs.gov/pdffiles1/nij/grants/210459.pdf Hämtad 2011-11-19

33 Internetlänkar

www.bra.se;

Anmälda brott, preliminär statistik; december (helår) 2011:

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=2&module_instance=21 hämtad 2012-01-12

www.kuriren.nu

http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6105716 hämtad 2011-12-19

www.polisen.se:

(a) http://www.polisen.se/Stockholms_lan/sv/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Olika-typer-av-brott/IT-brott/ (hämtad 2011-11-17)

(b) http://www.polisen.se/Stockholms_lan/sv/Utsatt-for-brott/Olika-typer-av-brott/Bedrageri/

(hämtad 2012-01-22)

(c) http://www.polisen.se/Stockholms_lan/sv/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/It-relaterade-brott/ (hämtad 2011-11-17)

(d) http://www.polisen.se/Stockholms_lan/sv/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Olika-typer-av-brott/Bedragerier/ (hämtad 2011-11-17)

34

Bilaga 1

Tabeller

Tabell 1.0 Utsatthet i befolkningen (16-79 år) för bedrägeri mot enskild person samt skattat antal händelser och andel polisanmälda händelser år 2006-2009, enligt NTU 2007-2010. Andel i procent. Källa: Brå-rapport 2011:1

Andel utsatta i procent Skattat antal personer utsatta i befolkningen

2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009

2,5 2,4 2,9 2,9 173 000 169 000 205 000 211 000

Tabell 1.1 Utsatthet i befolkningen (16-79 år) för bedrägeri mot enskild person samt skattat antal händelser och andel polisanmälda händelser år 2006-2009, enligt NTU 2007-2010. Andel i procent. Källa: Brå-rapport 2011:1

Skattat antal händelser i befolkningen Andel anmälda händelser i procent

2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009

260 000 213 000 298 000 316 000 32 35 34 41

Tabell 1.2 Jämförelse över antal anmälda bedrägerier i Sverige 2006-2009, enligt kriminalstatstiken 2006-2009 och NTU 2007-2010.

År 2006 2007 2008 2009

Kriminalstatstik, anmälda 57 460 77 671 98 356 108 494

NTU, anmälda 83 200 74 550 101 320 129 560

NTU, ej anmälda 176 800 138 450 196 680 186 440

Tabell 1.3 Antal internetbedrägerier per år, jämfört med året innan. Utvecklingen redovisas i procentandelar och antal brott. Källa: Kriminalstatistiken 2006-2010. Siffrorna för år 2011 är preliminära och kan komma att ändras. Siffran för år 2011 är hämtad från Brå:s hemsida, se referenslista för internetlänk.

År Antal brott jämfört med året

Tabell 1.4 Antal internetbedrägerier per år, jämfört med året innan, enligt NTU 2007-2010. Utvecklingen redovisas i procentandelar och antal brott. Källa: Brå-rapporter: 2008:3, 2009:2, 2010:2, 2011:1.

År Antal brott jämfört med året

35

Bilaga 2

Intervjuguide

Syfte: internetbedrägeriers utveckling.

Ljudinspelning

Frivilligt – kan när som helst avbryta din medverkan Informationen behandlas konfidentiellt

Enbart för forskningssyfte

Vad ingår i ”med hjälp av internet”?

Hur arbetar polisen med bedrägerier med hjälp av internet?

Hur ser samarbetet ut mellan polisen och internetleverantörer? Samarbetar ni med fler?

Vad beror den senaste ökningen på?

Bättre polisiära rutiner?

Anmälningsbenägenhet?

Att fler finns tillgängliga via internet?

Samhällsförändringar?

Är det fler privatpersoner som drabbas nu än förr?

Hur skulle du beskriva den typiska gärningspersonen?

Varför är internetbrottsligheten svår att få tag i?

En privatperson blir drabbad, får hem räkningar, men oftast ger banken tillbaka pengarna. Så vem är det som drabbas?

Se det som traditionella brott eller som nya brott?

Har ni anpassat era arbetsinsatser/metoder efter dessa nya metoder som gärningspersonerna använder sig av?

Hur ser du på framtiden och bedrägeribrott med hjälp av internet? Dess utveckling. Öka?

Minska? Vad skulle dess orsaker kunna vara?

Tillägg?

Återkomma?