Utifrån vår nyfikenhet inför begreppet barnets bästa kan vi alltså konstatera att det finns en mängd olika föreställningar kring vad detta innebär, och att vi till stor del fortfarande är lika frågande inför detta. Vi förväntade oss visserligen inte att få ett enda tydligt svar men vi förbluffades ändå över att det finns så många olika föreställningar. Det kan givetvis finnas vissa fördelar med att begreppet är flexibelt och därmed kan anpassas till varje barns individuella situation och olika kulturer. Dock kan det finnas en fara med att innehållet är för diffust eftersom tolkningsutrymmet medför att olika beslutsfattare kan definiera begreppet utifrån vad som passar dem. Vi tror att en av anledningarna till att barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa inte definieras i detalj är att det i så fall skulle bli svårare att få alla länder att ratificera den. Vi ifrågasätter om barnkonventionens princip om barnets bästa verkligen kan gälla över hela världen eftersom vi har kommit fram till att begreppet barnets bästa har olika innebörder i olika kulturer. Kanske kan det finnas vissa grundläggande aspekter som är viktiga för alla barn, men vi kommer inte ifrån att innebörden trots allt är föränderlig.
Det har varit mycket intressant att använda metoden textanalys. Vi hittade ett berikande material som gav oss ett spännande resultat. Vi anser att den historiska aspekten av det sociala arbetet alltför ofta glöms bort, vilket är synd eftersom vi alltid kan lära oss av historien. Svårigheter som vi stött på under arbetets gång är bland annat att det har varit svårt att hitta jämförbart material, vilket beror på att begreppet barnets bästa inte fanns i samma utsträckning förr. Vi har därför varit försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser eftersom många av de skillnader vi har lagt märke till kan förklaras av att källorna delvis har olika utgångspunkter. Det skulle också ha varit intressant att göra fler nedslag i historien, men tyvärr fanns det inte tillräckligt med tid för att göra detta.
Genom arbetet med denna uppsats har vi lärt oss att begreppet barnets bästa verkligen är svårdefinierat och att det finns många olika föreställningar om innebörden. I vårt kommande yrkesliv som socionomer kommer vi definitivt att vara medvetna om de olika faktorer som ingår i barnets bästa samt svårigheterna med att bedöma vad det innebär.
Referenser
Litteratur
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Barbosa da Silva, A., & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I B. Starrin & P-G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (pp. 41-70). Lund: Studentlitteratur.
Bergmark, A., & Oscarsson, L. (2000). Sociala problem. I A. Meeuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt arbete – en grundbok (pp. 141-155). Stockholm: Natur och Kultur. Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys (2:a rev. uppl., pp. 9-42). Lund: Studentlitteratur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development - experiments by nature and
design. Cambridge: Harvard University Press.
Börjesson, M., & Palmblad, E. (2003). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (Red.),
Problembarnets århundrade – normalitet, expertis och visionen om framsteg (pp. 7-15).
Lund: Studentlitteratur.
Ewerlöf, G., Sverne, T., & Singer, A. (2004). Barnets bästa – om föräldrars och samhällets
ansvar (5:e rev. uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Hammarberg, T., & Holmberg, B. (2000). Best Interests of the Child – the Principle and the Process. I A. Petrén & J. Himes (Red.), Children’s rights. Turning principles into practice (pp. 31-41). Stockholm: Save the Children Sweden.
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber AB. Norborg, L-A. (2000). Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Svensk
samhällsutveckling 1809-1998 (4:e rev. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Norström, C., & Thunved, A. (2007). Nya Sociallagarna (20:e rev. uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Petersson, G. (2003). Med hänsyn till barnets vilja? Socialtjänstlagens barnperspektiv och den nya välfärdsstatens villkor. I B. Sandin & G. Halldén (Red.), Barnets bästa – en antologi om
barndomens innebörder och välfärdsstatens organisering (pp. 139-176). Stockholm/Stehag:
Sandin, B., & Halldén, G. (2003). Välfärdsstatens omvandling och en ny barndom. I B. Sandin & G. Halldén (Red.), Barnets bästa – en antologi om barndomens innebörder och
välfärdsstatens organisering (pp. 7-23). Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag
Symposion.
Schiratzki, J. (2000). Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige – en rättsvetenskaplig
undersökning. Stockholm: Stockholms universitet, Stiftelsen Skrifter utgivna av Juridiska
fakulteten.
Schiratzki, J. (2003). Barnkonventionen och barnets bästa – globalisering med reservation. I B. Sandin & G. Halldén (Red.), Barnets bästa – en antologi om barndomens innebörder och
välfärdsstatens organisering (pp. 25-52). Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag
Symposion.
Searle, J. R. (1997). Konstruktionen av den sociala verkligheten. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Singer, A. (2002). Framtidens föräldraskap. I I. Söderlind (Red.), Uppväxt, familjeformer och
barns bästa – om familjeliv som offentlig angelägenhet och vardaglig praktik (pp. 157-168).
Stockholm: Institutet för Framtidsstudier.
Söderlind, I., & Engwall, K. (2005). Var kommer barnen in? – barn i politik, vetenskap och
dagspress. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Offentliga publikationer
Hammarberg, T. (1997). Barnkonventionens bärande idé: i barnets intresse. I Barnkommittén (Red.), Barnets bästa i främsta rummet – bilaga. Barnets bästa – en antologi (pp. 11-22). Stockholm: Socialdepartementet.
Hammarberg, T. (2003). Mänskliga rättigheter - konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet.
Kihlbom, M. (1997). Barns bästa och barns behov. I Barnkommittén (Red.), Barnets bästa i
främsta rummet – bilaga. Barnets bästa – en antologi (pp. 77-90). Stockholm:
Socialdepartementet.
Norman, K. (1997). Barnets bästa i olika världar. I Barnkommittén (Red.), Barnets bästa i
främsta rummet – bilaga. Barnets bästa – en antologi (pp. 67-76). Stockholm:
Socialdepartementet.
Nyberg, L. (2001). Barnets bästa – från vision till verklighet. Stockholm: Barnombudsmannen.
SOU 1997:116. Barnets bästa i främsta rummet – FN:s konvention om barnets rättigheter
förverkligas i Sverige. Barnkommitténs huvudbetänkande. Stockholm: Socialdepartementet.
Sylwander, L. (1997). Ge röst åt barnet. I Barnkommittén (Red.), Barnets bästa i främsta
rummet – bilaga. Barnets bästa – en antologi (pp. 49-60). Stockholm: Socialdepartementet.
Tiller, P. O. (1997). Barns bästa är samhällets bästa. I Barnkommittén (Red.), Barnets bästa i
främsta rummet – bilaga. Barnets bästa – en antologi (pp. 123-133). Stockholm:
Socialdepartementet.
Avhandlingar
Hamreby, K. (2004). Flickor och pojkar i den sociala barnavården. Föreställningar om kön
och sociala problem under 1900-talet (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet).
Rejmer, A. (2003). Vårdnadstvister. En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid
handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa (avhandling för
doktorsexamen, Lunds universitet).
Singer, A. (2000). Föräldraskap i rättslig belysning (avhandling för doktorsexamen, Uppsala universitet).
Artiklar
Hollander, A. (2005). Lagens konstruktion underlättar inte tolkningen av barnets bästa.
Socionomen, häfte 4, pp. 44-49.