Egna reflektioner

För att även tillföra studien en metakognitiv betraktelse knyts studien ihop och avslutas med egna reflektioner. I inledningen berättar jag om mina tidigare erfarenheter av bedömning och feedback och att jag upplever att det är den summativa bedömningen med allmän feedback om elevers prestationer som idag präglar undervisningen. Jag tänker att min bakgrund och tidigare erfarenheter på något vis ändå påverkar det jag ”ser” i resultatet. Jag är färsk i läraryrket vilket gör att min utgångspunkt inför studien var förhållandevis liten och smal. Jag vill belysa det faktum att vi är olika. Vi har olika bakgrund och erfarenheter. Vi ser med olika ögon. Samtidigt som jag kan känna tillit till mitt resultat är det en kittlande känsla att spekulera i att någon annan person skulle kunna betrakta insamlad data annorlunda och upptäcka kategorier som ser annorlunda ut beroende på denna persons bakgrund och tidigare erfarenheter. Kanske är det just för att jag är jag som dessa resultat påträffats.

Jag tänker även att jag breddat min utgångspunkt nu. Jag ser med andra ögon nu än vad jag gjorde innan studien. Skulle studien upprepas av mig själv är utgångsläget ett helt annat. Jag vet redan vad som kan upptäckas och därmed kommer jag nu när jag kliver ut i arbetslivet att ha en bild av hur

34

feedback från lärare till elev kan ta form, vilket högst sannolikt gör att jag kommer hantera fenomenet annorlunda nu jämfört med innan studien. Studien har gjort mig medveten, inte bara om själva fenomenet feedback, utan även om min egen betraktelse av fenomenet. Jag har bytt glasögon. Innan studien var mina glasögon bra och de fyllde sin funktion. Jag visste inget annat och behövde därför inte reflektera över hur bra jag egentligen såg. Efter studien betraktar jag fenomenet feedback annorlunda. Jag fått en starkare skärpa i glasögonen och jag har blivit medveten om att jag kan betrakta feedback från ett längre avstånd nu. I och med denna studie har jag lärt mig att feedback måste ha ett visst innehåll för att effektivt stärka elevers lärande och jag har på nära håll fått studera de olika innehåll som sex verksamma lärare förmedlar till sina elever. Detta gör mig rik på kunskaper, både gällande hur feedback bör ta form och hur den egentligen kommer till uttryck. Dessa kunskaper försätter mig i en mycket angelägen position med möjligheter att skapa de bästa förutsättningarna för mig själv att undvika innehållsfattig feedback och istället effektivt stärka elevers lärande i matematik genom att medvetet välja att förmedla rätt sorts feedback. Det är studiens utförande och resultat som skapat denna medvetenhet och detta är den mest givande konsekvensen av denna empiriska undersökning.

35

Referensförteckning

Andersson, C. (2015). Professional development in formative assessment: Effects on teacher classroom practice and student achievement. Umeå: Department of Science and Mathematics education.

Björkdahl Ordell, S. (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I: Dimenäs, J. (red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber AB

Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study. Stockholm: Department of Mathematics and Science Education.

Black, P. J., William, D. (1998). Assessment and classroom learning. I: Assessment in Education: Principles Policy and Practice, 5(1). Oxford: Oxford University Centre for Educational Assessment. Black, P. (2002). The Nature and Value of Formative Assessment for Learning. I: Improving

Schools, vol 6, 7-22. London: King’s College

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Clark, I. (2012). Formative Assessment: Assessment Is for Self-regulated Learning. I: Educational Psychology Review, vol 24 (2), 205-249.

Fejes, A., Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I: Fejes, A., Thornberg, R. (red). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Harlen, W., Winter, J. (2011). The development of assessment for learning: learning from the case of science and mathematics. I: Language Testing, vol 21, 390-408. University of Bristol. Hattie, J., Timperley, H. (2007). The power of feedback. I: Review of Educational Research, vol 77, 81-

112.

Holmqvist, M. (2004). Att teoretisera lärande. I: Holmqvist, M. (red.). Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.

Häggström, J. (2011). Learning study - elevers lärande i fokus. En teoretisk förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Kihlström, S. (2007a). Att observera efter schema. I: Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.

Kihlström, S. (2007b). Att genomföra en intervju. I: Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.

Kihlström, S. (2007c). Att undersöka. I: Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Marton, F.(2005). Om praxisnära grundforskning. I Carlgren, I. (red.), Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Marton, F., Tsui, A. B. (2004). Classroom Discourse and the Space of Learning. London: Lawrence Erlbaum Associates

36

Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data. Framställningsstrategier för empiriredovisning. Malmö: Liber Ekonomi.

Pettersson, A. (2011). Gensvar för lärande. Rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel. Stockholm: Utbildningsförvaltningen.

Ruiz-Primo, M. (2011). Informal formative assessment: The role of instructional dialogues in assessing students’ learning. I: Studies in Educational Evaluation, vol 37 (1), 15-24. The Laboratory for Educational Assessment, Research and InnovatioN (LEARN).

Runesson, U. (2010). Det andra steget. Lärares forskningsresultat som gemensam resurs. I: Resultatdialog 2010. Aktuell forskning om utbildning och lärande. Vetenskapsrådets rapportserie 2010.

Shute, V. J. (2008). Focus on formative feedback. I: Review of Educational Research, vol 78, 153-189. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Skolverket

Säljö, R. (2005). Learning, Theories of Learning, and Units of Analysis in Research. I: Educational Psychologist, vol 44, 202-208.

Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, U., Säljö, R., Liberg, C. (red.) Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Thornberg, R., Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I: Fejes, A., Thornberg, R. (red).

Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Vygotskij, L.S. (1996). Interaksjon mellom laering og utvkling. I: Dale, E.L. (red.) Om utdanning. Klassike tekster. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag.

Weaver, M. R. (2006). Do students value feedback? Student perceptions of tutors’ written responses. I: Assessment & Evaluation in Higher Education, vol 3, 379-394.

Wiggins, G. (2012). 7 keys to effective feedback. I: Educational leadership, vol 70, 11-16.

William, D., Thompson, M. (2007). Five “Key Strategies” for Effective Formative Assessment. National Council of Teachers of Mathematics (NCTM).

37