Egna reflektioner och fortsatt forskning

Vårt misslyckade försök att utföra en systematisk litteraturgenomgång visar att behovet av forskning på området är stort. Det är av stor betydelse att framtida forskning tar fasta på förändringar i vår omvärld och anpassar metodologin till de nya förutsättningarna. Studier bör ha ambitionen att inte begränsa sig till nationalstaten utan ha ambitionen att fånga de globala processer som påverkar lokala förhållanden. Antalet områden där vi ser ett behov av nya infallsvinklar och teorier är många.

En början skulle kunna vara en longitudinell inventering av hur det ser ut runtom i landet. Undersöka vad statens olika sektorer gör och hur det görs, samt vad det har fått för effekt. Civilsamhällets heterogena samling av frivilligorganisationer och sociala rörelser är också intressanta att studera eftersom de ofta tar vid i det vakuum där praxis kring traditionella behovsprövade insatser inte finns. De kan säkert ofta ge bättre empiri än kommunala politiker och tjänstemän som har praxis och policy- och styrdokument att förhålla sig till och därmed vanligtvis inte har någon uppsökande verksamhet. Det vore även intressant att närmare studera de platser, och dess möjligheter och begränsningar, som EU-migranter sökt sig ifrån.

Esping-Andersen typologi skulle kunna ligga till grund för ny forskning om välfärdsstaterna. Hur det egentligen ser ut på det området känns oklart. Mycket av det som vi fann är i alla fall mer eller mindre utdaterade berättelser om hur det en gång var. Att studera historien är dock en förutsättning för att förstå de historiska krafter och händelser som påverkar välfärdsstatens livslopp.

34 Det finns alltid en risk att kunskapsproduktion, som har eller indirekt har människor som studieobjekt, kan stigmatisera en redan utsatt grupp. Att bara beskriva ser vi som meningslöst. Därför bör forskningen långsiktigt och ödmjukt ha ambitionen att få till stånd förändrade strukturer på makronivå eller att målsättningen är att det mynnar ut i evidensbaserade sociala insatser på basnivå.

35

Litteratur- och källförteckning

Litteratur och artiklar

Bauman, Zygmunt (2012). Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. 2. uppl. Göteborg: Daidalos.

Beck, Ulrich (2012). World at risk. Cambridge: Polity press.

Beijer, Ulla (1999). Tiggeri – ett nygammalt fenomen. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Castells, Manuel (2001). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Bd 1,

Nätverkssamhällets framväxt. 2., rev. och utvidgade uppl. Göteborg: Daidalos.

Castells, Manuel (2002). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Bd 2, Identitetens

makt. Göteborg: Daidalos.

Esping-Andresen, Gøsta (1990). The three worlds of welfare capitalism. Cambridge: Polity. Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl.

Stockholm: Liber.

Foucault, Michel (1973). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Stockholm: Aldus/Bonnier.

Gilje, Niljs och Grimen, Harald (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. 3. uppl. Göteborg: Daidalos.

Gustafsson, Harald (1997). Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hadenius, Stig (2008). Sveriges politiska historia, från konflikt till våra dagar. Konflikt och

samförstånd. 7. uppl. Stockholm: Hjalmarson och Högberg Bokförlag.

Hazell, Bo (2002). Resandefolket. Stockholm: Ordfront.

Holgersson, Helena (2011). Icke-medborgarskapets urbana geografi. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011.

Neppner Larsen, Steen och Kryger Pedersen, Inge (red.) (2011). Sociologiskt leksikon, 1. udgave Khh.: Hans Reitzel.

Smith, Roger S. (2013). Social work and power. British Journal of Social Work, 43, 1545- 1561.

36

Internet

Commissioner of human rights. 2012. Human rights of Roma and Travellers in Europe. http://www.coe.int/t/commissioner/source/prems/prems79611_GBR_CouvHumanRightsOfRo ma_WEB.pdf (Hämtad 2014-11-02).

Harrison, Dick. 2014. Välfärden gjorde tiggeriförbud överflödigt. Populär historia. 20:e oktober.

http://www.popularhistoria.se/da-nu/2014/10/valfarden-gjorde-tiggeriforbud-overflodigt/ (Hämtad 2014-12-06).

Hellspong, Mats. Tiggeri. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tiggeri (Hämtad 2015-01-03).

Pettersson, Andreas. 2014. Kommunerna är skyldiga att bistå EU-migranterna. Jurist: Lagen är tydlig – men det struntar kommunerna i. Debattartikel. Aftonbladet. 21 November.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article19898040.ab (Hämtad 2014-11- 23).

Regeringskansliet. 2014. EU:s inre marknad.

http://www.regeringen.se/sb/d/2812 (Hämtad 2014-11-23).

Socialdepartementet. 2014. Svensk social trygghet i en internationell värld. http://www.regeringen.se/sb/d/18042/a/243869 (Hämtad 2014-10-06).

Socialstyrelsen. 2013. Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19052/2013-5-3.pdf (Hämtad 2014-10-06).

Socialstyrelsen. 2014. Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området, En vägledning.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19467/2014-6-16.pdf (Hämtad: 2014-10-06).

Sveriges Kommuner och Landsting. 2014. Några juridiska frågor gällande utsatta EU- medborgare.

http://skl.se/download/18.7e56c4f31498402ab2f576a9/1416559937338/skl-juridik-enkat- utsattaeumedborgare.pdf (Hämtad: 2014-12-03).

Sveriges Kommuner och Landstings hemsida 1. Om SKL. http://skl.se/tjanster/omskl.409.html (Hämtad: 2014-12-08).

Sveriges Kommuner och Landstings hemsida 2. Det går att göra skillnad. http://skl.se/tjanster/omskl.409.html (Hämtad: 2014-12-08).

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Bilaga 1 – intervjuer

Intervju: Verksamhet: Datum:

Intervjuperson 1 Politiskt verksam,

socialnämnd 2014-12-01 Intervjuperson 2 Landstingspersonal, sjukvård 2014-12-05 Intervjuperson 3 Landstingspersonal, akutsjukvård, samt frivilligengagemang i civilsamhället 2014-12-10 Intervjuperson 4 Civilsamhället, Frivilligorganisation, Svenska kyrkan 2014-12-08

Bilaga 2 – intervjuguide

Som vi beskrev i metodkapitlet har tillvägagångssättet för våra intervjuer varit semistrukturerad. Nedan följer exempel på frågor som vi ställt till intervjupersoner.

Intervjupersonen informeras om de forskningsetiska principer (informations-, samtyckes, konfidentialitets- och nyttjandekravet) vi tillämpar. IP tillfrågas om sitt godkännande för ljudinspelning av intervjun.

1. Informationskravet: ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.”

2. Samtyckeskravet: ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.”

3. Konfidentialitetskravet: ” Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

4. Nyttjandekravet: ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.”

Vilken organisation/organisationer tillhör du? Beskriv dina arbetsuppgifter!

Hur länge har du arbetet med det här?

Hur kommer ni i kontakt med människor som tigger? Vad anser ni om företeelsen tiggeri?

Vem är den ”typiske tiggaren”? (Har den bilden förändrats?)

Vad upplever du är anledningen/anledningarna till att människor hamnar i tiggeri? På vilket sätt kan det vara ett problem för samhället att människor tigger?

Hur bör samhället förhålla sig till människor som tigger? - Vad i så fall bör samhället göra?

- Vilka aktörer är det som kan göra något för de människor som tigger? - Upplever du dig hjälpt eller begränsad av policy- och styrdokument?

* Hur då?

* Bör lagstiftningen ändras?

- Samarbetar du, eller din organisation, med någon annan aktör i de här frågorna? - Hur går diskussionerna i er organisation?

Vad bidrar samhället med för hjälp till de människor som tigger idag? * Hur?

* När barn är inblandade?

* Hur dras gränsen mellan frivilligorganisationer och statliga insatser? * Har de som berörs något att säga till om?

Vad finns det för kartläggning eller forskning att luta sig på? Hur ser ni på den mediala bilden av människor som tigger? - Hur skiljer sig er bild?

Övriga frågor!?