Två av respondenterna som missbrukade och blev misshandlade upplevde att de inte fick någon reaktion av socialtjänsten, trots att det var uppenbart att de utsatts för misshandel. Jag berättar i analysen om dessa kvinnor, de var misshandlade med synliga blåmärken och en utav kvinnornas man döms för misshandel på henne. Det blir tydligt hur myndigheter inte vill beröra eller ta i frågan rörande kvinnomisshandel och det privata som händer kvinnorna i deras egna hem. De vill helst inte vill se eller höra det. Kanske för att de inte vet hur de ska hantera frågan, eller hur de ska bemöta kvinnorna? Särskilt de kvinnor som har missbruksproblematik eller regerar på ett sätt som inte förväntas av en misshandlad kvinna?
Den kvinna som fick familjeterapi som insats när hon blev utsatt för kvinnomisshandel var mindre nöjd med insatsen i efterhand, då det gjorde situationen värre. Kvinnorna med
missbruksproblematik såg sina erfarenheter mer objektivt i efterhand och hade funderingar på hur de hade önskat att det hade sett ut. Jag tror att det är okunskap hos de professionella som gör
kvinnorna om man inte ökar kunskapen och förståelsen om hur våldet normaliseras och att har med sig som socialsekreterare att alla kvinnor regerar olika, oavsett om de har
missbruksproblematik eller inte. Dock är det ett faktum att om kvinnan missbrukar så är det är ännu ett problem att ta i beaktande i sitt möte med kvinnan. Om man ser bara till
normaliseringsprocessen så är kvinnan till slut så uppgiven att hon inte ens klarar av att hålla kvar en egen förståelse om vad som händer runt henne. Även om kvinnan gör som mannen önskar så ändrar han kriterierna för hur hon ska vara och hur on ska göra. Vilket gör henne förvirrad och naturligtvis tappar förståelsen för vad som verkligen händer i hennes omgivning. Hur ska kvinnan kunna få användning av familjeterapi när hon fortfarande är tillsammans med mannen som har makt över henne och som hon inte kan värja sig emot? Jag tror att de som bemöter misshandlade kvinnor professionellt behöver få en bredare kunskap om
normaliseringsprocessen, hur kvinnan kan förväntas reagera eller inte reagera och hur man skapar tryggare möten med dessa våldsdrabbade kvinnor.
Tre av fem respondenter hade missbruksproblem och som jag uppfattade det så var
upplevelserna för de missbrukande, misshandlade kvinnorna inte alls positiva då men i efterhand har de förlikat sig med vad som hände då och har viktig kunskap att förmedla. Jag reflekterade över deras intervjuer och jag fick upprepade svar om hur de kände sig missförstådda av
socialtjänsten, samt att socialtjänsten inte velat se eller ingripa gällande kvinnomisshandeln. Jag tolkar det även som de missbrukande, misshandlade kvinnorna efterfrågar mer respekt och förståelse om deras situation utav socialtjänsten.
REFERENSLISTA
Bender, C. & Holmberg, C. (2001). När var och en sköter sitt: hur ser stöd och hjälp ut till misshandlade kvinnor i kommuner utan kvinnojour? (Sköndalsinstitutets
arbetsrapportserie, nr. 21). Stockholm: Sköndalsinsitutet.
Björling, B. (2002). Efterord: könsperspektiv synliggör både kvinnor och män. I T. Leissner & U-C. Hedin (Red.), Könsperspektiv på missbruk: antologi (ss.247–253). Bettna: Bjurner och Bruno.
Cullberg, J. (2003). Kris och utveckling: en psykologisk och socialpsykiatrisk studie. Stockholm: Natur och Kultur Akademisk.
Eliaesson, P-E. (2000). Män, kvinnor och våld: att förstå och förändra våldsamt beteende. Stockholm: Carlsson.
Eliasson, M. (1997). Mäns våld mot kvinnor: en kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll. Stockholm: Natur och kultur.
Eriksson, L- T. & Wiederheim-Paul, F. (2014). Att utreda, forska och rapportera. Lund: Liber.
Heimer, G & Stenson, K. (2008). Vården har en nyckelroll I att avslöja våld och hjälpa kvinnor. Läkartidningen, 105(7), 444–446.
Holmberg, C & Bender, C (2003). Det är något speciellt med den här frågan: om det lokalpolitiska samtalet om mäns våld mot kvinnor. Umeå: Brottsoffermyndigheten.
Holmberg, C., Smirthwaite G. & Nilsson, A. (2005). Mäns våld mot missbrukande kvinnor: ett kvinnofridsbrott bland andra. Stockholm: Mobilisering mot narkotika.
Hydén, M. (1995). Kvinnomisshandel inom äktenskapet: mellan det omöjliga och det möjliga. Stockholm: Liber utbildning.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kristiansen, A. (2002). Om kvinnors och mäns vägar ut ur narkotikamissbruk: motiv för att lämna missbrukslivet. I T. Leissner & U-C. Hedin (Red.), Könsperspektiv på missbruk: antologi (ss.230–246). Bettna: Bjurner och Bruno.
Leander, K. (2008). Synligt folkhälsoproblem som vi har svårt att se. Läkartidningen, 105(7), 454–456.
Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. & Kalliokoski, A-M. (2001). Slagen dam: mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige- en omfångande undersökning. Umeå:
Brottsoffermyndigheten.
Repstad, P. & Nilsson, B. (1993). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 10 juni, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700
SFS 1994:1434. Högskolelag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 29 maj, 2018, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 29 maj, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 18 april, 2018, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SOU 1995:60. Kvinnovåldkommisionens slutbetänkande kvinnofrid. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Från
https://www.regeringen.se/49b6ca/contentassets/a9f6323900644d37a2567039001b4ddb/s ammanfattning-av-kvinnofrid
SOU 2004:121. Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Stockholms stad (Juni, 2018). Kriscentrum för kvinnor och barn. http://www.stockholm.se/Fristaende-
webbplatser/Fackforvaltningssajter/Socialtjanstforvaltningen/Barn-och-familj/Skyddat- boende-for-valdsutsatta-kvinnor/
Trulsson, K. (2002). Manligt och kvinnligt missbruk: idealbilden. I T. Leissner & U-C. Hedin (Red.), Könsperspektiv på missbruk: antologi (ss.70–94). Bettna: Bjurner och Bruno.
Videll, A. (2000). Dårskap för två, med livet som insats. Stockholm: Bäckströms förlag.
Wendt Höjer, M. & Åse, C. (1999). Politikens paradoxer: en introduktion till feministisk politik teori. Lund: Academia Adacta.