EGNA REFLEKTIONER OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER

7. SLUTSATS

7.2 EGNA REFLEKTIONER OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER

Ganska tidigt under vår uppsats arbetsgång blev vi medvetna om att det var viktigt att försöka ställa rätt frågor till våra respondenter och att använda oss av den bästa metoden för att kunna få fram relevanta svar och resultat för att vidare kunna besvara vår frågeställning. Det som underlättade vår undersökning var att det fanns sekundär data att tillhandahålla och vid

65 analysering av denna byggde vi under tiden upp vår intervjuguide med våra frågor som vi vid ett tidigt skede bestämde oss för att försöka finna svar på genom en telefonsurvey. Utifrån resultaten och svaren från våra sekundära material kunde vi ta vår undersökning till ett nytt plan och vi valde att intervjua revisorsassistenter som ganska nyligen kom ut i arbetslivet. En assistent som har arbetat i ett fåtal år ansåg vi ha ett starkare minne från sina första år som assistent än vad någon som har arbetat i flera år har. Vi skulle lika gärna kunnat intervjua revisorer angående vad man bör besitta för kunskaper, färdigheter och andra förmågor som revisorsassistent, men vi ansåg att detta tillvägagångssätt inte skulle ge oss de svar som vi letade efter. Vårt val att genomföra en telefonsurvey med revisorsassistenter som respondenter gav oss fördelen att spara tid genom att kunna ringa till flera personer under samma dag. Vi skulle kunna haft ett större urval av respondenter men det tog ganska lång tid att analysera våra sekundära material. Detta lade vi mycket av vår tid på eftersom det var med hjälp av dessa vi hade en förhoppning om att kunna skapa en skräddarsydd intervjuguide med lämpliga frågor, för att på så vis finna de mest relevanta svaren. Revisorsassistenterna sinsemellan hade väldigt liknande svar, vilket vi anser gett oss tillförlitliga och korrekta svar. Då vi väl talade med revisorsassistenterna var de väldigt positiva till vår frågeställning och tyckte att vårt ämne var intressant.

Att finna vetenskapliga artiklar som handlade relaterade till vårt ämnesval och som var på svenska var väldigt svårt att finna, då det fanns få av dessa. De flesta relevanta artiklar var på engelska, vilket bidrog till att vi fick lägga mycket energi och tid på att läsa noga och försöka översätta dessa material till svenska.

Ett hinder som vi stötte på flera gånger under uppsatsens gång var att vi ibland varit otydliga med att markera våra alla sekundära material vilket ibland ledde till att vi blandade ihop dessa, vilket vi insåg skulle kunna bli jobbigt och svårt för utomstående läsare att hänga med i texten och förstå. Vi själva var hela tiden medvetna om vilka material vi skrev om och när, så vi var ofta rädda att vi skulle missa att formulera oss på ett lättförståeligt sätt så att dessa utomstående läsare enkelt skulle hänga med i texten och förstå vilket material vi diskuterade kring och när. Vi var alltså extra noga med att alltid vara tydliga med att referera till dessa avsnitt i uppsatsen.

66 Under den här uppsatsens arbetsgång har vi vid flera tillfällen stött på åsikter i våra fem studerande material; ”Balans-artikeln”, ”Alumni 2009-2011”, ”Alumni 1999”, ”Civilekonomen-artikeln” och ”Djupintervjuer”, vilka har fått oss att fundera på ett förslag till fortsatta studier. Vad som var tänkt från början, det vill säga att försöka finna svar på vilka kunskaper, färdigheter och andra förmågor som anses vara relevanta att bära med sig då man börjar arbeta som revisorsassistent, gav oss många andra tänkvärda svar. Vi har nämligen i alla dessa fem material stött på specifika egenskaper, och inte bara kunskaper, som anses vara bra att besitta som revisorsassistent. Exempelvis har det talats om egenskaper som att man ska vara stresstålig, positiv, besitta en social förmåga, ha lätt för att samarbeta med andra människor etc. Från början hade vi velat finna svar på vilka specifika kunskaper som man bör besitta när man börjar arbeta som assistent, men att vi skulle få såhär många svar om individers personliga egenskaper hade vi inte räknat med.

Måste man exempelvis vara en positiv person eller ha en social kompetens för att arbeta som revisor? Kan man träna upp dessa förmågor? Kan man utveckla dessa egenskaper under högskole- eller universitetsperioden? Och om man inte tränar upp dessa förmågor på högskolan eller på universitetet, vart gör man det då? Av egen erfarenhet vet vi att man utvecklas mycket som person under högskoletiden, men gäller detta generellt eller bara oss? Genom att vi alla blir äldre och därmed får mer erfarenhet av livet tror vi att vi människor utvecklas varje dag. Frågan är om alla människor skulle kunna utvecklas till revisorer?

Källförteckning

Abrahamsson, Bengt & Broady, Donald (red.) (1986). Professionaliseringsfällan: vuxenutbildning, arbetsdelning, yrkeskunnande. Stockholm: Carlsson

Allt om revision, (2006), Allt om revision – Vilken utbildning krävs för att bli revisor. Tillgänglig online : http://alltomrevision.wordpress.com (2012-04-16)

Aktiebolagstjänst. (2012). Redovisning & skatt. [Elektronisk] Revision, Vad är revision. Tillgänglig: http://www.ab.se/redovisning-skatt/revision/vad-ar-revision (2012-02-21).

Arbetsförmedlingen. (2012). Yrken A-Ö. [Elektronisk] Revisor, Arbete. Tillgänglig: http://www.arbetsformedlingen.se/4.78280711d502730c1800067.html?sv.url=12.78280711d5 02730c1800072&url=-91989159%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3D329 (2012-05-10)

Balans, 2009. Tre frågor till rekryteringsansvariga angående nyexaminerade ekonomers kompetens. Balans, Augusti/September, pp. 28-29.

Boyce, Gordon., 2003. Critical accounting education: teaching and learning outside the circle. Critical Perspectives on Accounting, pp. 565 – 586.

Brante, T., 1988. Sociological Approaches to the Professions. Acta Sociologica, 31(2), pp. 119-142.

Brännström, D., Bergqvist, H., Ström, P., Du ser inte ut som en revisor! - Är det en komplimang?, Balans, Vol. 2, 2003, s 26-27.

Buchanan, D., Huczynski, A. (2004). Organizational Behaviour: An Introductory Text. 5th ed. Harlow Prentice Hall.

Carrington, T., (2010). An analysis of the demands on a sufficient audit: Professional appearance is what counts!. Critical Perspectives on Accounting, pp. 1-14.

Carrington, Thomas (2010). Revision. Malmö: Liber AB.

Chaffey, J., K. A. V. P. &. M. L., 2011. Audit Education for Future Professionals: Perceptions of New Zealand Auditors. Accounting Education: an international journal, 20(2), pp. 153-185.

Christensen, L (2001), Marknadsundersökning – en handbok, Studentlitteratur, Lund. Civilekonomen, 2012. Kvalitet – var god dröj. Civilekonomen, Maj, pp. 24-29.

Crawford L, C. H. o. E. A. M., 2011. Generic Skills in Audit Education. Accounting Education: an international journal, 20(2), pp. 115-131.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. 2010. Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

68 Drake, Julie., 2011. Adding Value to Audit Education through ‘Living’ Cases. Accounting Education: an international journal, 20 (2), pp. 203 – 222

Ehlin, Åsa, Arbetet innebär möjligheter och ett fortsatt lärande, Balans, 2006, Vol. 5, s 30. Emsfors, J. & Hannen, M. (1999) Studentuppföljning 1999. En studie av ekonomistudentervid Högskolan Kristianstad antagna åren 1992-1995.

Fallows, S. and Steven, C. (Eds) (2000) Integrating Key Skills in Higher Education. London: Kogan Page.

Foster & Greenwalt (1995). A comparison across countries. Managerial Auditing Journal 10 (3), s.31-36.

Graham, H.T. (1978) Human Resource Management, 2end ed. Plymouth: MacDonald & Evans.

Hian Chye Koh, E-Sah Woo (1998). The expectation gap in auditing, Managerial Auditing Journal 13(3), s. 147-154.

Jones, David A.; Shultz, Jonas W.; Chapman, Derek S. (2006). Recruiting Through Job Advertisements: The Effects of Cognitive Elaboration on Decision Making International Journal of Selection and Assessment. Volume 14, Number 2, pp. 167-179.

Korsten, A.D. (2003). Developing a training plan to ensure employees keep up with the dynamics of facility management Journal of Facilities Management. Volume 1, Number 4, pp. 365-379.

Marriott N, T. B., D. M., o. E. J., 2010. Students’ Perceptions of Work-Based Training and Examination-Based Learning Relating to the Professional Competence of Auditors and the Impact of Regulatory Changes on Audit Training in the UK. Accounting Education: an international journal, 20(2), pp. 133-151.

Monk & Peursem (2011). Guest Editorial, Accounting Education: an international journal 20 (2), pp. 111-113.

Nationalencyklopedin (NE), (1994). Förlag: Bokförlaget Bra Böcker.

Patel, R., & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. 3 uppl. Studentlitteratur. Lund.

Parker, Lee D.(2007). Professionalisation and UK Accounting Education: Academic and Professional Complicity – A Commentary on ‘Professionalizing Claims and the State of UK Professional Accounting Education: Some Evidence’. Accounting Education: an international journal 16 (1) s. 43 – 46.

PriceWaterhouseCoopers (PWC), (2012), Vår rekryteringsprocess. Tillgänglig online: http://www.pwc.se/sv/karriar-for-studenter/career1158.jhtml (2012-07-17)

Revisorsnämnden (RN), (2010), Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Tillgänglig online:

69 http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/foreskrifter/96_1.pdf (2012-04- 16)

Revisorsnämnden (RN), (2012), Vägen till revisorsyrket – Revisorsnämnden. Tillgänglig online : http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn/vagen_till_revisorsyrket.html (2012-04-04) Rodger, A. (1970). The Seven Point Plan, National Institute of Industrial Psychology. 3rd ed. London.

Saunders M, L. P. &. T. A., 2009. Research Methods for Business Students. 5:e upplagan red. Essex: Pearson Education Limited.

Storey, J. (1995). Human Resource Management: A critical text. London: Routledge.

Sullivan, W. (2000). Medicine under threat: professionalism and professional identity. Canadian Medical Association Journal, 162 (5).

Wernerfeldt, B. (1984) A resource-based view of the firm. Strategic Management Journal, 5 pp. 171-80.

Williams, H. and Owen, G. (1997) Recruitment and utilisation of graduates by small and medium sized enterprises, Department for Education and Employment Report No 29, London: DfEE.

Bilaga 1

Diagram över tre olika års sammanställningar av bakgrundsrelaterade

variabler så som kön och ålder.

DIAGRAM 5. 4 – KÖNSFÖRDELNING, EXAMEN 2009

DIAGRAM 5. 5 - KÖNSFÖRDELNING, EXAMEN 2010

DIAGRAM 5. 6 – KÖNSFÖRDELNING, EXAMEN 2011

0,00% 50,00% 100,00% Kvinnor (71,4%) Män (28,6%)

Kön (Examen 2009)

Kön (Examen 2009) 0% 50% 100% Kvinnor (80%) Män (20%)

Kön (Examen 2010)

Kön (Examen 2010) 0,00% 50,00% 100,00% Kvinnor (37,5%) Män (62,5%)

Kön (Examen 2011)

DIAGRAM 5. 7 – ÅLDERSFÖRDELNING, EXAMEN 2009

DIAGRAM 5. 8 – ÅLDERSFÖRDELNING, EXAMEN 2010

DIAGRAM 5. 9 – ÅLDERSFÖRDELNING, EXAMEN 2011

0% 20% 40% 60% 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-… år

Ålder (Examen 2009)

Ålder (Examen 2009) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-… år

Ålder (Examen 2010)

Ålder (Examen 2010) 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-… år

Ålder (Examen 2011)

In document Vilka kunskaper, färdigheter och andra förmågor anses vara relevanta för revisorsassistenter? (Page 64-72)