Egna reflektioner och förslag till framtida forskning

Att arbeta med den här uppsatsen har varit både intressant och lärorikt. Möjligheten att få fördjupa sig inom ett ämne som berör 99 procent av Sveriges vuxna befolkning inspirerar.

Det är dock intressant att konstatera att omedvetenheten kring fondsparande och dess avgifters betydelse för den framtida avkastningen fortfarande är låg. Trots att ämnet inom medierna under årens lopp fått stor uppmärksamhet – så är alltjämt 92 procent av svenskarnas aktiefondsinnehav placerade i aktivt förvaltade fonder. Den konsensus som

42

tycks råda bland forskare och andra experter att indexfonder med dess lägre avgifter är att föredra framför aktivt förvaltade dito – verkar sålunda inte erhålla tillräckligt fotfäste bland den breda allmänheten.

En bidragande orsak till ovanstående ligger säkerligen hos de rådgivande bankerna och andra fondinstitut, som via effektiv marknadsföring säljer in dem för de lönsammare, men de för kunderna i många fall ofördelaktigare, aktivt förvaltade fonderna. De rådgivande parternas intressen kan därmed antas stå i kontrast till de ”råd-givna” kundernas dito. Konsekvensen av detta motpartsförhållande torde sålunda innebära att medan den förra kategorin får se sina intäkter öka, så får den senare kategorin se sina sparpengar växa, men kanske inte i den takt som hade utlovats av den föreslagna produkten.

Det är dock viktigt att påpeka att även fast många sparare skulle göra klokt i att se över sina val av fonder, så är aktivt förvaltade fonder inte helt ut av ”ondo”. Ovanstående diskussion kan nog lätt ge intrycket att så faktiskt är fallet, men de aktivt förvaltade fonderna anses ha ett antal argument som också talar för desamma. För det första visar forskningen att det faktiskt finns aktivt förvaltade fonder (cirka 2-5 %) som lyckas leverera mervärden till sina sparare. Som dock noterades i inledningskapitlet så blir problemet för de enskilda spararna att identifiera dessa fonder, men förekomsten av värdeskapande (aktivt förvaltade) fonder finns ändock där. För det andra är de en viktig faktor för att göra marknaden transparent och effektiv. Den oberoende analysen som ligger till grund för valet av aktier kan nämligen antas öka transparensen i företagens verksamhet samt identifiera och (åtminstone sett över tid och i teorin) ge aktierna dess ”rätta värderingar”.

Aktivt förvaltade fonder fyller således en viktig funktion och utan förekomsten av dessa skulle heller inte de passivt förvaltade dito kunna agera på en effektiv marknad. Slutligen kan man konstatera att debatten huruvida en investerare ska placera sina pengar i aktivt eller passivt förvaltade fonder med all säkerhet lär fortsätta. Förhoppningsvis har denna undersökning bidragit till att sprida ytterligare ljus kring aktiv fondförvaltning och dess prestationer.

Med inspiration hämtad från ovanstående diskussion och de resultat som denna uppsats undersökning frambringat skulle exempel på vidare forskning kunna vara som följer. Litteraturgenomgången visade att antalet studier utförda specifikt mot den svenska

43

marknaden både var ytterst få och dessutom förhållandevis ”gamla”. En liknande studie som denna inkluderande fler fonder inom ett bredare segment (både stora och små aktiefonder) skulle därmed kunna vara ett förslag. En sådan studie skulle även kunna testa huruvida fondernas fondförmögenhet, avgiftsstruktur eller tradingaktivitet påverkade prestationerna. Vad gäller avgiftsstruktur så visade denna undersökning att AMF Aktiefond Sverige, som med sina 0,4 % i årlig förvaltningsavgift, var den fond som både hade lägst avgift och dessutom presterade bäst bland de jämförbara fonderna. Eftersom avkastningen inkluderar fondavgifterna skulle en tänkbar hypotes kunna vara att det existerar ett negativt samband mellan prestation och (fast)avgift.

En annan intressant forskningshypotes som också härrör fondernas avgiftsstrukturer och dess prestationer torde vara att fonder vars avgifter bestäms utifrån dess prestationer har ett större incitament att verkligen försöka slå marknaden än de fonder vars avgiftsstruktur är fast. De fonder som eventuellt lyckas överprestera (på en riskjusterad basis) gentemot marknaden borde således återfinnas bland den förra kategorin.

44

REFERENSLISTA

Andersson, A., G. Mårder och J. Dahlberg (2010). Storbanker låter fondsparare betala för ingenting. Dagens Industri, 1 mars, 2010.

Beechey, M., D. Gruen och J. Vickery (2000). The Efficient Market Hypothesis: A Survey. Research Discussion Paper. Economic Research Department, Reserve Bank of Australia

Bryman, A. och E. Bell (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber, Malmö. Cuthbertson, K., D. Nitzsche och N. O` Sullivan (2006). Mutual fund performance. Mimeo, Cass Business School, London.

Dahlquist, M., S. Engström och P Söderlind (2000). Performance and Characteristics of Swedish Mutual Funds. Journal of financial and quantitative analysis. Vol 35, no 3. DeBondt, W. och R, Thaler. (1985). Does the stock market overreact, Journal of Finance, 40.

Dougherty, C. (2011). Introduction to econometrics. Oxford University Press, Oxford. Engström, S. (2004). Does Active Portfolio Management Create Value? An Evaluation of Fund Managers' Decisions. SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance. No 553.

Fama, E. (1970). “Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work”. Journal of Finance, Vol. 25 Issue 2.

45

Fama, E. och R. French. (1992). The Cross-Section of Expected Stock Returns. The Journal Of Finance, 47.

Finansinspektionen (2006-05-12) - Promemoria. Rapportering av riskmått.

Fondbolagens förening. (2007). ”Fondspecial Fondindex”. Fondbolagens förening, Version070308.http://www.fondbolagen.se/upload/fondspecial_index_version_070308. pdf (2012-04-22)

Fondbolagens förening (2011). Utblick 2011-2012. http://www.fondbolagen-.se/Documents/Fondbolagen/Trycksaker%20och%20original/Utblick%202011_12_web b.pdf (2012-04-20).

Gary, P., L. Brinson, R. Hood och L. Beebower (1986). Determinants of portfolio performance, Financial Analysts Journal, 43.

Grossman, S och J Stiglitz (1980). On the Impossibility of Informationally Efficient Markets, American Economic Review. Vol.70, Issue.3.

Haskel, A. (2000). Fondhandboken: så blir du en framgångsrik fondsparare. Aktiespararnas förlag, Stockholm.

Ippolito, R. (1989). Efficiency with costly information: A study of mutual fund performance. Quarterly Journal of Economics, 104.

Jensen, M. (1968). The Performance of Mutual Funds in the Period 1945-1964. The Journal of Finance, Vol. 23, No. 2.

Jensen, M. (1978). Some Anomalous Evidence Regarding Market Efficiency. Journal of Financial Economics, 6.

Junarsin, E. Emperical Examination of Mutual Fund Performance. International Research Journal of Finance and Economics, Issue 50.

Kosowski, R., A Timmermann., H White, och R Wermers. (2005). Can Mutual Fund “Stars” Really Pick Stocks? New Evidence from a Bootstrap Analysis, forthcoming Journal of Finance.

Lakonishok, J., A. Shleifer och W. Vishny. (1992). Contrarian Investment, Extrapolation, and Risk. The Journal of Finance, Vol. 49, No. 5.

46

Malkiel, G. (1995). Returns from Investing in Equity Mutual Funds 1971 to 1991, Journal of Finance, 50.

Mayo, B. (2008). Investments: An Introduction. South- Western, USA.

Munnell, A. (1983). Who should manage the assets of collectively bargained pension plans? New England Economic Review (July/August), 18-30.

Reinganum, M. (1981). Misspecifications of Capital Asset Pricing: Empirical Anomalies Based on Earnings’ Yields and Market Values. Journal of Financial Economics, 9.

Samuelson, P. (1973). Proof That Properly Discounted Present Values of Assets Vibrate Randomly. Bell Journal of Economics and Management Science, Vol. 4, No. 2.

Schwert, G. (2003). Anomalies and Market Efficiency. In: Constantinides, G.,Harris, M. och R Stulz, eds. Handbook of the Economics of Finance: Volume 1B, Financial Markets and Asset Pricing, Volume 21 of Handbooks in Economics. Amsterdam: Elsevier North-Holland, Chapter 15.

Sharpe, W. (1964). Capital asset prices: A theory of market equilibrium under conditions of risk. Journal of Finance, Vol. 19, Issue. 3.

Sharpe, F., J Alexander och V. Bailey. (1999). Investments. Prentice Hall, Inc. New Jersey.

Svenska Bankföreningen (2010). Fondbolag: Fondbolag i Sverige. http://www-.swedishbankers.se/web/bf.nsf/$all/028C82DA6348059CC12576180048CA22?open (2012-04-25).

Svenska Dagbladet (2012-04-16). Klokt att kolla portföljen- fondavgifterna stiger. http://www.svd.se/naringsliv/klokt-att-kolla-portfoljen-fondavgifterna-stiger7056439 .svd (2012-04-19).

TNS Sifo Prospera (2010). Fondspararundersökning 2010. En studie utförd på uppdrag av Fondbolagens Förening.

Pensionsmyndigheten(2011) Fondavgifternas betydelse. https:// secure.pensionsmyndig heten .se/FondavgiftensBetydelse.html (2012-04-20).

47

Privata affärer (2009-12-28). Indexfond eller aktiv förvaltning?, http://www.-privataaffarer.se/fonder/200912/sa-bra-ar-indexfonderna/index.xml (2012-04-20) Wermers, R. (2000). Mutual Fund Performance: An Empirical Decomposition into Stock Picking Talent, Style, Transactions Costs, and Expenses. Journal of Finance, 55.