Användbarheten av uppsatsens erhållna slutsatser grundar sig i hur vi som författare valt att värdera projektets uppkomna direkta och indirekta effekter. Förutom de direkta nyttorna och kostnaderna går det att ifrågasätta validiteten hos effekterna utan vanlig ”prislapp”. Detta ligger i linje med de osäkerheterna som en kostnads-nyttoanalys medför. Är det till exempel realistiskt att utgå från att kostnaden och nyttan av att sortera matavfallet tar ut varandra? För att möjliggöra utförligare värdering av projektet som helhet, behövs mer forskning bedrivas kring värderingen av dessa poster. Att som i denna analys utgå från att de båda tar ut varandra är ett grovt antagande som inte med säkerhet stämmer. För att korrekt värdera dessa två effekter föreslår vi att schabloner och beräkningsmetoder tas fram, specifikt inom området för återvinning och källsortering. Exempelvis en värderingsmetod som bland annat värderar tidskostnaden som en alternativkostnad mot villigheten att göra andra obetalda aktiviteter som minskar miljöpåverkan. Vad gäller nyttan så bör en distinktion kunna göras mellan vad som är personligt upplevd nytta och vad som är upplevd nytta på grund av effekten med en bättre miljö. Fortsatt forskning inom detta område skulle enligt oss leda till bättre slutsatser kring vilka miljöförbättrande åtgärder som är värda att investera i.
Vidare finns det några nyttor och kostnader som vi inom tidsramen för detta arbete inte lyckats kvantifiera. Vill vi därav uppmana till att en ny kalkyl genomförs där dessa effekter värderas samt beräknas. Den kalkylen bör även ta hänsyn till de investeringar som är nödvändiga för att kunna producera biogas, eftersom våra kalkyler utgår från att biogas redan kan produceras. Detta skulle då bidra till en klarare bild kring biogasen, och om den som helhet är en lönsam investering som fler kommuner i Sverige borde investera i. Vi föreslår även att Tekniska verken i Linköping tillsätter ytterligare resurser för att marknadsföra den gröna påsen, dels för kommuninvånarna men även för att få andra kommuner att delta i projektet. Ju större mängd matavfall från hushållen som sorteras, desto större blir ”spinoffeffekterna” för projektets uppkomna effekter, vilket utifrån vårt resultat skulle bringa en större nettovinst. Innan något beslut kring utvidgning fattas bör dock denna kalkyl utvidgas och inkludera transportsträckor för kommuner utanför regionen.
Beroende på hur frågan kring klimatförändringar utvecklar sig i framtiden. Kan detta leda till förändringar, dels hur effekterna av koldioxid värderas men även kvantiteten utvunnen olja. I det långa loppet kan sådana förändringar som vi påvisat i vår känslighetskalkyl medföra stora skillnader för projektets lönsamhet.
35
Konsekvenserna av klimatfrågans utveckling kommer förmodligen att öka kraven på dagens moderna samhällen att genomföra fler miljöprojekt inom återvinning och källsortering. Därför är det viktigt att rätt miljömässiga och samhällsekonomiska lösning väljs. Kostnads- nyttoanalyser kan då utgöra ett bra verktyg för att ta fram underlag inför framtida beslut.
36
Källförteckning
Avfall Sverige (2010). Biogödselhandbok – Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar. Rapport U2010:11/ Avfall Sverige.
Avfallsverige (2015). Biogödsel. Hämtad 2016-06-05, från:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/roetning/biogoedsel/ Berglund, Christer (2006). The assessment of households’ recycling cost: The role of personal
motives. Elsevier journals.
Boardman, Anthony E., Greenberg, David H., Vining, Aidan R. & Weiman, David L (2006). Cost benefit analysis: concepts and practice. 3. uppl. Upper Saddle River, New Jersey: Prentice Hall, cop.
Borg, Tony; avdelningschef, energiåtervinning. Tekniska verken AB, Linköping (2016). Telefonkontakt 24:e maj.
Boström, Lousie; marknadskommunikatör. Tekniska verken AB, Linköping (2016). Mailkontakt 12:e maj.
Brännlund, Runar. & Kriström, Bengt (2012). Miljöekonomi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ekonomifakta (2015). Din kommun i siffror, Linköping. Hämtad 2016-06-02, från: http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-
siffror/?region=0580
Fallde, Magdalena & Eklund, Mats (2015). Towards a sustainable socio-technical system of biogas for transport: The case of the city of Linköping in Sweden. Journal of Cleaner Production.
Globalpetrolprices (2016). Gasoline prices, liter. Hämtad 2016-05-30, från: http://www.globalpetrolprices.com/gasoline_prices/
Gustafsson, Johan; kundkoordinator, avfall & återvinning. Tekniska verken AB, Linköping (2016). Uppreppad mailkontakt mellan april- maj, samt studiebesök 10:e maj.
Gärstadverket (2011). Miljörapport/Tekniska verken AB, Linköping.
37
Gärstadverket (2013). Miljörapport/Tekniska verken AB, Linköping.
Gärstadverket (2014). Miljörapport/Tekniska verken AB, Linköping.
Kock-Åström, Helena; miljöstrateg. Stadshuset, Linköping (2016). Intervju 26:e april.
Mattsson, Bengt (2006). Kostnads-nyttoanalys för nybörjare. Karlstad: Räddningsverket.
Miljöfordon (2016). Så räknar vi miljöpåverkan. Hämtad 2016-04-22, från:
http://www.miljofordon.se/fordon/miljopaverkan/sa-raknar-vi-miljopaverkan
Naturvårdsverket (2010). Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Rapport 6357/ Naturvårdsverket.
Nauturvårdsverket (2015). Vem gör vad i avfallshateringen. Hämtad 2016-05-16, från: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Avfall/Vem-gor-vad/
Nilsson, Stefan; marknadschef. Envac optibag, Mjölby (2016). Mailkontakt 3:e maj.
Norrman, Jonas., Belhaj, Mohammed. & Arnell, Jenny (2005). Biogas som drivmedel för fordon i Västra Götaland. Rapport/ Svenska miljöinstitutet.
Envac Optibag (2016). Ekonomi, Rationell och ekonomisk avfallshantering. Hämtad 2016-04- 13, från: http://www.optibag.se/ekonomi/ekonomi_1
Pädam, Sirje., Larsson, Ola., Wigren, Anders.,Wårell, Linda. & Krook Reikkola, Anna (2013:5). Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme: Fjärrvärmens samhällsekonomisk nytta i energisystemet idag och i framtiden. Rapport/ Fjärrsyn.
Regeringskansliet (2015). Klimatavtal klubbat i Paris. Hämtad 2016-05-24, från: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/klimatavtal-klubbat-i-paris/ Rosén, Lars., Back, Pär-Erik., Soutukorva, Åsa., Söderqvist, Tore., Brodd, Patrik., & Grahn,
Lars (2008). Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser. Rapport/ Naturvårdsverket.
Slycke, Marianne; substrat & logistikansvarig, produktion biogas. Tekniska verken AB, Linköping (2016). Mailkontakt 29:e april.
Spdi (2016:a). Svenska petroleum & drivmedel institutet. Priser och skatter för bensin. Hämtad 2016-05-09, från: http://spbi.se/statistik/priser/bensin/
38
Spdi (2016:b). Svenska petroleum & biodrivmedel institutet. Priser och skatter för diesel. Hämtad 2016-05-09, från: http://spbi.se/statistik/priser/diesel/?gb0=year&df0=2012-01- 01&dt0=2015-12-31&ts0
Stockholmvatten (2015). Hämtad 2016-04-26, från: http://www.stockholmvatten.se/avfall- och-atervinning/utvecklingsprojekt/grona-pasen/
Svensk biogas (2011). Miljörapport/ Svensk biogas, Linköping.
Svensk biogas (2012). Miljörapport/ Svensk biogas, Linköping.
Svensk biogas (2013). Miljörapport/ Svensk biogas, Linköping.
Svenska statistiska centralbyrån (2015). Personer och hushåll, samt personer per hushåll 31 december 2014. Hämtad 2016-04-19, från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-
statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-
sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och- riket/386873/
Svenskt Gastekniskt center (2011). Biogas, Basdata om biogas. Rapport.
Tekniska verken AB (2011). Verksamhetsberättelse & årsredovisning, Linköping.
Tekniska verken AB (2014). Miljörapport/ produktion biogas, Linköping.
Tekniska verken AB (2016:a). Biogasproduktion. Hämtad 2016-05-24, från: https://www.tekniskaverken.se/tjanster/biogas/biogasproduktion/ Tekniska verken AB (2016:b). Prislista Elnät. Hämtad 2016-05-24, från:
https://www.tekniskaverken.se/siteassets/tekniska-verken/elnat/prislista-elnat- 2016_tekniska-verken-linkoping-nat-ab.pdf
Trafikverket (2015). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärdern för transportsektorn: ASEK 5.4, Kapitel 12, kostnad för klimateffekter. Rapport/Trafikverket.
Trafikverket (2016:a). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärdern för transportsektorn: ASEK 6.0, Kapitel 12, kostnad för klimateffekter. Rapport/Trafikverket.
Trafikverket (2016:b). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärdern för transportsektorn: ASEK 6.0, Kapitel 5, Kalkylprinciper och generella kalkylvärden. Rapport/Trafrikverket.
39