Egna reflektioner

Tankar som väcktes under analysens gång handlar om våra respondenters upplevelser kring deras utveckling av övertidsarbete. Vad det gäller företag 2 präglades det av övertidsarbete istället för förtroendearbetstid. Precis här var det samma sak. Övertidsarbetet var okej och medarbetarna var vana vid övertidsarbete. Därmed cirkulerade det möjligen en makt på företaget i form av att övertidsarbetet skulle kunna ha blivit mer accepterbart. Kanske var det normalt och inpräntat att övertidsarbete skulle och kunde förekomma. Följdes inte denna norm kanske personen i fråga bröt mot det normala vilket möjligen medförde konsekvenser.

Således betraktades möjligen medarbetarna utifrån de regler och normer som fanns på arbetsplatsen. Medarbetarna, som själva tyckte de hade stora påverkansmöjligheter och själva informerade chefen om att de ville införa en ”klocka” för att få större kontroll på sin arbetstid, var kanske även de medium för den disciplinära makten (Alvesson, 2014; Lindgren, 2010).

Andra tankar som vi funderat över handlar om hur studien möjligtvis hade kunnat genomföras på ett annat annorlunda sätt. Som vi tidigare nämnt hade studien kunnat genomföras annorlunda genom att vi fått kontakt med respondenter som hade förutsättningarna som vi eftersökte, alltså familj, småbarn och övertidsarbetande tjänstemän inom den privata sektorn. Det är en aspekt som vi hade kunnat göra annorlunda. Däremot hade inte tillvägagångssättet nödvändigtvis behövt medföra ett bättre eller mer sanningsenligt resultat.

Vi hade också kunnat genomföra samtliga intervjuer fysiskt på plats för att därmed skapa en större helhet kring samtliga företag, inte endast ett av företagen.

Förslag till fortsatt forskning som vi personligen hade velat se mer av är Hochschilds teori med utgångspunkt inom tjänstemannasektorn i Sverige. Eftersom författaren själv spenderade tre år att undersöka teorin hade det varit intressant om teorin varit generaliserbar i Sverige likväl.

34

8. Referenslista

Adler, P., Forbes, L. & Willmott, H. (2007). Critical Management Studies. Taylor & Francis Group, LLC. https://msbfile03.usc.edu/digitalmeasures/padler/intellcont/cms- aam-1.pdf

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Enskede: TPB. Alvesson, M. (2001). Organisationskultur och ledning. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2007). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M., & Willmott, H. (2002). Identity regulation as organizational control: producing the appropriate individual. Journal of Management Studies, Vol. 39, No. 5, pp. 619-644.

Alvesson, M. (2014). Kommunikation, makt och organisation: närläsning och multipla tolkningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Anger, S (2008) Overtime work as a signaling device. Scottish Journal of Political Economy 55(2) pp. 167-189.

Aronsson, G. & Göransson, S. (1997). Mellan tids-och resultatkontraktet - en

empirisk studie av obetalt övertidsarbete. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 3, nr 2, sid 85-95.

Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2005) Den nya ekonomistyrningen (Upplaga 3:1) Malmö, Liber.

Bang, H. (1999). Organisationskultur. Lund: Studentlitteratur

Beckers, D.G.J., Van der Linden, D., Smulders, P.G.W., Kompier, M.A.J., Taris, T.W., & Geurts, S.A.E, (2008). Voluntary or involuntary? Control over overtime and rewards for overtime in relation to fatigue and work satisfaction. Work & Stress Vol. 22, No. 1, January- March 2008, 3350.

Bohle, P., Willaby, H., Quinlan, M., McNamara M. (2011). "Flexible work in call centres: Working hours, work-life conflict & health". Applied Ergonomics. Vol 42, s. 219-224.

Bolling, A. (2016, 8 oktober). Ny rapport: farliga nivåer av övertid i Japan. Dagens nyheter. Hämtad 2017-04-13, från

http://www.dn.se/ekonomi/ny-rapport-farliga-nivaer-av-overtid-i-japan/

Sistek, H. (2015, 11 oktober). GP-reportage: Därför jobbar så många japaner ihjäl sig. Hämtad 2017-05-17, från

35

http://www.gp.se/nyheter/världen/gp-reportage-därför-jobbar-många-japaner-ihjäl- sig-1.149215

Boglind, A., Eliæson, S. & Månson, P. (2014). Kapital, rationalitet och social sammanhållning en introduktion till klassisk samhällsteori. Johanneshov: MTM. Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business research methods. 3. ed. Oxford: Oxford University Press.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.

Bulger, C.A., Matthews, R.A., & Hoffman, M.E. (2007). Work and Personal Life Boundary Management: Boundary Strength, Work/Personal Life Balance, and the Segmentation– Integration Continuum. Journal of Occupational Health Psychology, Vol. 12, No. 4, 365–375.

Costa, G., Sartori, S., & Åkerstedt. (2006). Influence of Flexibility and Variability of

Working Hours on Health and Well_{‐Being. Chronobiology International – The Journal}

of Biological and Medical Rhythm Research. Vol. 23, s. 1125-1137.

Dahlgren, A., Kecklund, G., & Åkerstedt. (2006). Overtime work and it’s effects on sleep, sleepiness and cortisol and blood pressure in an experimental study. Scand J Work Environ Health. 2006;32(4):318-327.

Dembe, A-E., Erickson, J-B., Delbos R-G & Banks, S-M. (2005). The impact of overtime and long work hours on occupational injuries and illnesses: new evidence from the United States. BMJ, 2005 62 sid. 588–597. doi: 10.1136/oem.2004.016667. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hochschild, A.R. (1997). The time bind: when work becomes home and home becomes work. New York: Metropolitan Books.

Howard, Jack L. (2008) The use of non-monetary motivators in small business. The Entrepreneurial Executive 13 pp. 17-29.

Karlsson, J. & Eriksson, B. (2001). Flexibla arbetsplatser och arbetsvillkor: en empirisk prövning av en retorisk figur. Lund: Arkiv.

Kecklund, G., Dahlgren, A. & Åkerstedt, T. (2002) Undersökning av

förtroendearbetstid: Vad betyder inflytande över arbetstiden för stress, hälsa och välmående? Institutet för Psykosocial Medicin, nr. 305.

Kossek, E.E. & Lautsch, B.A. (2012). Work–family boundary management styles in organizations: A cross-level model. Organizational Psychology Review, 2(2), 152– 171. SAGE Publications.

36

corporation. Philadelphia: Temple Univ. Press.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kärreman, D. & Alvesson, M. (2004). Cages in Tandem: Management Control, Social Identity, and Identification in a Knowledge-Intensive Firm. Organization, Vol. 11, No. 1; pp. 149- 175.

Lewis, L. (2016, 9 oktober). Japanese still suffer ‘death by overwork’ as long hours persist. Financial times. Hämtad 2017-04-13 från

https://www.ft.com/content/0cd29210-8dd1-11e6-a72e-b428cb934b78 http://www.dn.se/ekonomi/lo-underbemanning-bakom-mycket-overtid/

Lindgren, S-Å. (2010). Michel Foucault och sanningens historia. I Månson, P. (red) Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. (8. uppl.) Stockholm: Norstedt. Ss. 347-370

Manpower Group (2011) Manpower Work Life Rapport 2011. Tillgänglighet via internet:

https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:P7WjJGxhMYMJ:https://w ww.manpowergroup.se/pagefiles/700/111221_granslosa_arbetsplatsen_sverige.pdf+ &cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se Hämtad 2017-04-17.

Martin-Rios, C. (2015). “Innovation in organisational control systems: toward greater accountability”. Int. J. Business Performance Management, Vol. 16, No. 4, 2015.

McNamara, T.K., Pitt, C.M., Matz, C.C., Brown, M., & Valcour, M. (2013). Across the continuum of satisfaction with work–family balance: Work hours, flexibility-fit, and work–family culture. Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 283–298.

https://doi.org/10.1016/j.ssresearch.2012.10.002.

Noon, M och Blyton, P. (2013). The realities of work: Experiencing work and employment contemporary society. Hampshire, Palgrave Macmillan.

Paulsen, R. (2010). Arbetssamhället: hur arbetet överlevde teknologin. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2002). Sociologisk metodik. (5., [omarb. och utök.] uppl.) Malmö: Liber.

Rosengren, C. (2009) Arbetstidens symbolvärde – om historisk kontinuitet och förändring i synen på arbetstid samt normers inverkan på arbetstidens gestaltning. Avhandling, KTH, Stockholm.

SCB. (2016). Arbetsorsakade besvär 2016. (Rapport 2016:3). Stockholm: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöstatistik.

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar- 2016/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar-2016-rapport-2016-3.pdf Sennett, R. (2007). Den nya kapitalismens kultur. Stockholm: Atlas.

37

Seong-Sik, C., Myung, K., Keun-Hoe, K., Young-Su, J., Domyung, P. & Wonyun, L. (2015) Working hours and self-rated health over 7 years: gender differences in a Korean longitudinal study. BMC public health. (2015) 15:1287. Hämtad: 2017-04-24 från

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4690406/pdf/12889_2015_Article_2 641.pdf

Siegrits, J. (1996). Adverse Health Effects of High-Effort/Low-Reward Condition. Journal of Occupational Health Psychology, 1, 27-41.

Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. Sveriges Företagshälsor. (2016). Jobbhälsobarometern. (Delrapport 2016:1). Stockholm: Sveriges Företagshälsor.

http://www.foretagshalsor.se/sites/default/files/fsf/Filer/jobbh_2016_delrapp_3.pdf Taris, T.W., Ybema, J.F., Beckers, D.G.J., Verheijden, M.W., Geurts, S.A.E., & Kompier, M.A.J. (2011). Investigating the Associations among Overtime Work, Health Behaviors, and Health: A Longitudinal Study among Full-time Employees. Int.J. Behav. Med. (2011) 18:352–360 DOI 10.1007/s12529-010-9103-z

TCO. (2016). Vem jobbar övertid och hur mycket?. (Rapport 2016:7). Stockholm: Tjänstemännens centralorganisation.

https://www.tco.se/globalassets/rapporter/2016/vem-jobbar-overtid-och-hur- mycket.pdf

Tyrkkö, Arja. (2001). Samspelet mellan yrkesliv och familjeliv i Gonäs, L., Lindgren, G., Bildt, C (red.) Könssegregering i arbetslivet. Stockholm: Libris.

Uchida, M., Kaneko, M., & Kawa, S. (2014) Effects of personality on overtime work: a cross-sectional pilot study among Japanese white-collar workers. BMC Research Notes 2014, 7:180 http://www.biomedcentral.com/1756-0500/7/180.

Unionen. (2015). Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. (Rapport 2015). Stockholm: Unionen.

http://www.unionen.se/sites/default/files/novus_diagramrapport_unionen_stress_och_ press_i_arbetslivet_150930_final.pdf

Unionen. (2016). Hur sjuka är tjänstemännen? (Rapport 2016). Stockholm: Unionen. http://www.unionen.se/sites/default/files/hur_sjuka_ar_tjanstemannen_pdf.pdf Valcour, M. (2007). Work-based resources as moderators of the relationship between work hoursand satisfaction with work-family balance. Journal of Applied Psychology, Vol 92(6), Nov 2007, 1512-1523. http://dx.doi.org/10.1037/0021-9010.92.6.1512 Westergren, A. & Englund, T. (2006). God arbetsmiljö: personalpolitik, systematiskt arbetsmiljöarbete, ledarskap, arbetstid, jämställdhet ... Göteborg: Tholin & Larsson.

38

Weyers, S., Peter, R., Boggild, H., Jeppesen, H-J., & Siegrist, J. (2006). Psychosocial work stress is associated with poor self-rated health in Danish nurses: a test of the effort– reward imbalance model. Scand J Caring, 20, 26-34.

39

9. Bilaga