Amerikansk politik är något som vi båda sedan lång tid tillbaka finner mycket intressant, inte minst tack vare svensk medias rapportering. Att då under ett amerikanskt valår ges möjlighet att titta närmare på delar av den svenska bevakningen har självklart varit mycket spännande. Att vi valde att se närmare på just sak- spel- och skandalgestaltningen under valets slutskede beror främst på att vi tycker att hela fenomenet är mycket intressant. Kanske ligger en del intresset i att vi som (blivande) journalister är väl medvetna om hur viktigt rätt vinkel på en artikel är. Och inte minst medvetna om hur viktigt det är att locka läsare.
Resultatet av vår studie blev ungefär som vi hade väntat oss, med några avvikelser. Att spelgestaltning på det stora hela skulle vara den populäraste gestaltningen, och särskilt så i Aftonbladet, räknade vi med. Vi hade nog båda trott att Svenska Dagbladet skulle använda sig av sakgestaltning i ännu högre utsträckning än vad som i själva verket var fallet. Vi var också tämligen övertygade om att andelen artiklar med skandalgestaltning skulle vara flera. Att det inte var en enda i Svenska Dagbladet förvånade oss lite, men framförallt att det inte var vanligare förekommande i Aftonbladet förvånade oss ännu mer. Det stämmer ganska illa med den gamla klichén om skandalpress. Vi kan dock oroas hur lite av journalistiken i en viktig valrörelse handlar om sakfrågorna, men samtidigt har vi i Sverige ingen möjlighet att påverka utgången av valet och därför blir det kanske viktigare för oss att få veta vem som vinner.
Även antalet artiklar förvånade oss något och var lite lägre än förväntat, kanske för att vi båda följde valet främst via internet och läste både svenska och amerikanska media. Kanske fick det oss att överskatta intresset i Sverige något.
Vi tycker även att det är intressant att många artiklar under de sista dagarna innan valet fokuserar på att det är ojämnt och att vinnare är oklar, trots att många trovärdiga experter vid det laget redan förutsåg att Barack Obama skulle vinna valet, och dessutom med ungefär samma siffror som i slutänden redovisades. Varför man då valde att hålla fast vid att det var ett väldigt jämnt val är en fråga som förtjänar ytterligare forskning.
Det vore intressant att göra om hela processen igen om fyra år och se huruvida resultatet är detsamma då.
9. Källförteckning
9.1 Tryckta källor
Altheide, David L. & Snow, Robert P. (1979): Media Logic. Beverly Hills: Sage. Asp, Kent (2006) Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse. Göteborg: Göteborgs Universitet – Institutionen för Journalistik och Masskommunikation. Asp, Kent (1986) Mäktiga massmedier. Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm: Akademilitteratur.
Cappella, Joseph N. & Jamieson, Kathleen Hall (1997), Spiral of Cynicism. The Press and the
Public Good. New York: Oxford University Press.
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf (2010) Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB
Ekström, Mats & Nohrstedt, Stig Arne (1996), Journalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén Prisma.
Entman, Robert, (1993), “Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm”. I:
Journal of Communication. Vol. 43, no4.
Entman, Robert (2004) Projections of Power. Framing News, Public Opinion, and U.S. Foreign
Policy. Chicago: The University of Chicago Press
Entman, Robert, Matthes Jörg, Pellicano, Lynn (2009) ”Nature, Sources, and Effects of News Framing.” I: Wahl-Jorgensen, Karin, Hanitzsch, Thomas (red.) The Handbook of Journalism
Studies. New York: Routledge
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena, (2012),
”Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad”. Stockholn: Norstedts Juridik AB.
Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2008), Massmedier. Press, radio och tv i
den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlids förlag.
Hvitfelt, Håkan, (2005) Förändringens vindar – om mediernas utveckling, journalistik och
demokrati. I: Hvitfelt Håkan, Nygren Gunnar. På väg mot medievärlden 2020. Journalistik, teknik, marknad. Lund: Studentlitteratur AB.
Jarlbro, Gunilla (2000): Vilken metod är bäst – ingen eller alla? Metodtillämpning i medie- och
Iyengar, Shanto, (1991) Is Anyone Responsible? How Television Frames Political Issues. Chicago: University of Chicago Press.
McQuail, Denis, (2010) McQuail’s Mass Communication Theory, London, SAGE Publications Ltd
Nilsson, Åsa (2010): "Kvantitativ innehållsanalys". I: Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Nord, Lars (2005) Den politiska journalistikens uppgång och fall. I: Hvitfelt Håkan, Nygren Gunnar. På väg mot medievärlden 2020. Journalistik, teknik, marknad. Lund: Studentlitteratur AB.
Nord, Lars (2009): "Valrörelsen 2010 – den första nya, den sista gamla eller en i raden av nygamla". I: Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.). Väljarna, partierna och medierna. Stockholm: SNS förlag.
Petersson, Olof, Djerf-Pierre, Monika, Holmberg, Sören & Strömbäck, Jesper (2006)
Demokratirådets rapport 2006. Mediernas valmakt. Stockholm: SNS Förlag.
Strömbäck, Jesper (2001): Gäster hos verkligheten. En studie av journalistik, demokrati och
politisk misstro. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium AB.
Strömbäck, Jesper (2004): Den medialiserade demokratin: om journalistikens ideal, verklighet
och makt. Stockholm: SNS förlag.
Strömbäck, Jesper (2009a): "Att studera valrörelser". I: Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.).
Väljarna, partierna och medierna. Stockholm: SNS förlag.
Strömbäck, Jesper (2009b): "Den medialiserande valbevakningen". I: Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.). Väljarna, partierna och medierna. Stockholm: SNS förlag. Strömbäck, Jesper (2009c): Makt, medier och samhälle. Stockholm: SNS Förlag.
Strömbäck, Jesper (2009d): "Persson mot Reinfeldt – om effekterna av tv-debatter". I: Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.). Väljarna, partierna och medierna. Stockholm: SNS förlag.
9.2 Elektroniska källor
Bilaga 1 - Kodschema