Syftet med denna studie var undersöka grundskoleelevers uppfattningar kring betyg, kriterier information och bedömning.
Elevernas förståelse kring vad betygskriterierna kräver varierar. Om läraren förklarar tydligt och kan illustrera för eleverna vad som krävs tror jag även att kriterierna blir lättare att förstå. När eleverna själva fick ta ställning vad som är viktigt för ett bra betyg är det inte vad de gör på fritiden som ska spela roll utan närvaro, inställning och att lärarna ser en utveckling anses viktigt.
Eleverna anser att de får vara delaktiga i utformningen av lektioner, kanske inte fullt ut vilket jag anser att det kan vara svårt eftersom lärare måste följa kursplaner. Men att släppa in elever beroende på när och varför tror jag är viktigt för att bibehålla ett intresse för att tycka idrott är roligt och då förhoppningsvis fortsätta själva. Eleverna var inte ense i sina svar om de har en planering för idrott och hälsa så de kunde förbereda sig innan lektioner. Detta tror jag handlar om mognadsfråga och intresse eftersom alla lärare troligen har en planering. Att se längre än nästa dags lektion kan vara något som eleverna behöver lära sig, men även något som är en mognadsfråga.
Elevernas syn på betyget i idrott och hälsa var svårt eftersom jag insåg med tiden att ämnet är otroligt brett och jag önskar jag hade haft betydligt mera tid för min uppsats. Det ger synen av att skapa en större förståelse för de olika betygskriterierna i praktiken. Att förstå kriterierna i teorin är inte samma sak som i praktiken. Eleverna som fått betyg tidigare, årskurs nio anser att inte betyg och utvecklingssamtal stämmer överens. Det bör de göra eftersom här har läraren haft möjlighet att sitta ner och fundera på formativ bedömning. Det kan varit
formuleringen av mina frågor som varit knepig, att jag inte varit närvarande när de besvarade denna enkät som varit bidragande till detta resultat.
5.5 Vidare forskning
Denna studie kan även ses ur ett lärarperspektiv, och man får då analysera materialet utifrån vad de betyder för läraren och dennes arbetssätt. Denna studie har väckt ett intresse hos mig, och det finns många vägar att bygga vidare på. Dels kan man gå mer på djupet inom mitt arbetssätt alternativt gå på bredden i Stockholm eller Sverige för att kunna få ett mera tillförlitligt material. Vidare forskning kan ske genom att använda kvalitativt material
alternativt blanda för att få både bredd och djup i studien. Det skulle vara otroligt intressant att göra observationer i olika skolor på olika lärare för att se deras jobb kring genomgång av betygskriterier och formativ bedömning. Det skulle även vara otroligt intressant att studera hur vanligt förekommande kamratbedömning är eftersom en lärare kan arbeta som resurs för att inte hela klassen behöver all fokus samtidigt.
5.6 Metoddiskussion
Att jag valt att använda mig av kvalitativa tolkningar av mitt kvantitativa resultat kan se både fördelar och nackdelar. Jag valde att inte göra några djupare statistiska analyser utan istället försöka tolka mina enkäters svar som ett kvalitativt material. Jag har försökt att se det ur elevens perspektiv och därför använt mig av en kvantitativ metod men försökt att inte glömma bort att gå på djupet utan försöka se individerna. Jag försökte se vad som kanske skulle kunna generaliseras om man gör denna studie på flera skolor men eftersom detta inte gjorts blev det mindre statistik och istället en kvalitativ analys av min kvantitativa metod.
Eliasson förklarar det då att medianen delar upp svaren i två lika stora grupper. Standardavvikelsen visar hur mycket det kan vara åt varje håll det kan variera från medelvärdet. Jag använde inte medelvärdet i denna studie men jämförde mina resultat av medianen till medelvärdet och dessa skilde endast med någon decimal och därför valde jag endast att redovisa medianen och standardavvikelsen. Eliasson förklarar standardavvikelsen på sätt att det som är i mitten kan variera det som standardavvikelsen anger. Den som utför studien vill helst ha så nära noll som möjligt som standardavvikelse för högre precision. (2010, sid 71) I min pilotstudie hade jag både öppna och slutna frågor och jag hade gärna använt mig av de flesta av dessa i min studie. Resultatet hade nog fått mera bortfall då eftersom längden skulle ökat och då minskar intresset och möjligheten att få ett stort deltagande. (2010, sid 30-31) Att få ett högt deltagande och en bra tillförlitlighet innebär noggrant arbete och viktigt att man tänker på från början. Mitt fokus låg på att eleverna som skulle svara på enkäten förstod varför och att seriositeten behölls i så många svar som möjligt. Om man gör en kvantitativ studie i form av enkäter på äldre kan nog seriositeten hållas hög längre än för elever som vet att när de svarat på frågorna får de gå från lektionen. Detta är svårt att uttala sig säkert, men jag upplever att de flesta eleverna varit seriösa när de kryssat i sina svar vilket är en bekräftelse på att enkäten inte var för lång. Att göra denna kvantitativa studie i ett annat område hade kunnat ge mig ett bredare resultat och på så sätt kunnat se bredare generaliserande svar än vad jag kan efter en skolas svar.
Det hade även varit intressant att blanda kvalitativt och kvantitativt material men av
erfarenhet vet jag vilken tid det kvalitativa arbetet tar och den hade jag inte till denna studie. Hade jag haft mera tid hade jag även kunnat utföra min studie på flera skolor vilket hade kunnat bredda mitt resultat. Ju bredare resultat en studie får desto mer kan man generalisera
dess svar. Skolan där undersökningen genomfördes har fyra idrottslärare vilket bidrar till en väldigt liten bredd av mitt resultat. Hade jag kunnat blanda kvantitativt och kvalitativt material hade jag kunnat intervjua elever för att kunna gå på djupet på vissa frågor för att kunna jämföra dessa till generaliseringen av elevernas svar. Jag hade även kunnat intervjua lärare för att se hur de själva anser sig jobba. Att göra en parallell kvantitativ studie på hur lärarna upplever om de går igenom betygskriterier, har en planering och så vidare hade också varit otroligt intressant.
Min kunskap om denna skola gör att jag vet att deras lärare ser allvarligt på enkäter och möjligheter att själva utvecklas. De vill ha en kopia av min studie för att själva kunna
utvecklas. Att vara intresserade av vad sina elever tycker gör att skolan försöker se skolan ur ett elevperspektiv precis som jag försökt i denna studie. Att se möjligheter att utvecklas istället för tiden för det lilla extra arbete som lärarna får utföra då eleverna ska svara på enkäten.
Referenslista
Litteratur
Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld Stockholm: Liber
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla – Några filosofiska ledtrådar. Stockholm, Liber AB
Carlgren, I. (2002) ”Det nya betygssytemets tankefigurer och tänkbara användningar”. Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholms Fritzes s. 13-26
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning Malmö: Gleerups
Kihlbaum Larsson, A. & Vingren, G. (1995). Utvecklings samtal i skolan Stockholm; Liber AB
Larsson, H. (2005). ”Synen på manligt och kvinnlighet” Larsson H. och Meckbach J, (red) Idrottsdidaktiska utmaningar Stockholm, Liber AB s.186-209
Nationalencyklopedin 2. (2009). Barn Nationalencyklopedin 11. (2009). Läroplan
Nationalencyklopedin 14. (2009). Summativ bedömning
Meckbach, J. & Söderström, S. (2005). ””kärt barn har många namn” – idrott och hälsa i skolan” Larsson H. och Meckbach J (red) Idrottsdidaktiska utmaningar (red.) Liber AB s. 209-240
Selghed, B. (2011). Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och läropraxis Liber
Sommar Dion, I. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik, Liber AB (talbok)
Artiklar
Black, P. & William, D. (2009). “Developing the theory of formative assessment”
Educational Assassment, Evaluation and Accompability. Vol 27(1) s. 5-31
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskare och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, (1-2). sid 42-55
Ha, Amy S. Johns, David P. Shiu, Ellen W. (2003). Students' Perspective in the Design and Implementation of the Physical Education Cirriculum. Physical Educator, 00318981, Early Winter 2003, Vol. 60, Issue 4
Redelius, K. & Hay, P. J. (2012). ”Student views on criterion-referenced
assessment and grading in Swedish physical education” Physical Education and Sport Pedagogy, 17:2. s 211-225
Redelius K. (2008). MVG i idrott och hälsa – vad krävs då?; Elevers syn på lärares bedömningspraktik Svensk idrottsforskning 4-2008 sid 23-26
Rapporter
Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Skolverket
Hammarberg, T. (2010). Konventionen om barnets rättigheter (reviderad).
Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen Stockholm: skolverket
Andra studier och uppsatser
Johansson, J. Lindahl, B. Rowa, A. (2005). Den svettiga sanningen; bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa. Stockholm: GIH
Olofsson, L. Ångman, V. (2006). ”Man ska vara bra på allt, alltid”: En undersökning om lärares och elevers uppfattningar om betyg och bedömning i idrott och hälsa. Växjö universitet
Websidor
Lilla aktuellt, 23 augusti 2012 Elever gillar betyg från sexan
www.svt.se/nyheter/sverige/mellanstadieelever-positiva-till-betyg-fran-6-an 2012-12-11 18:41
Nationalencyklopedin, http://www.ne.se bedömning, formativ bedömning, kamratbedömning Skolverket, 8 november 2012, http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2012/storre- betygsgap-mellan-flickor-och-pojkar-1.185717 18/6-13 19:32
Bilagor
Bilaga 1 Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syfte → Elevers uppfattning om betyg, kursplan och planeringen i idrott och hälsa.Frågeställning → Hur uppfattar våra elever kursplanen?
Känner sig delaktiga i planeringen av idrott och hälsa?
Vad har elever för syn på betyget och bedömning i idrott och hälsa?
Vilka sökord har du använt?
Students (studenter), Opinion (åsikt), planing (planering), grades (betyg), motivation (motivation), pupills (elever) sport, physical education (idrott och hälsa), Perspective
(perspektiv), uppfattning (view), kvantitativ (kvantitaiv) undersökning, årskurs 6, lilla aktuellt,
Var har du sökt?
Artikeldatabaser: Ebsco, Google Scholar Google
Sökningar som gav relevant resultat
Google scholar: elevers åsikter betyg planering idrott
Ebco: Students and opinion and grades and view and physical education Google: Undersökningen, årskurs 6, lilla aktuellt
Kommentarer
I Ebsco var det väldigt svårt att hitta lämpligt material men när jag använde google scholar istället hittade jag betydligt mycket mer artiklar att läsa. De var istället på svenska så krävdes att jag läste dem med ett betydligt mera kritiskt öga.
Det jag hittade på google.com var andra studenters uppsatser vilket jag kunde läsa och skapa mig en uppfattning kring eftersom de inte var peer review´ade.
Bilaga 2 Enkät
Jag heter Jessika och studerar till lärare i idrott och hälsa. Jag skriver en uppsats kring om betyg, vilket alla elever från årskurs 6 får från och med i jul och därför intresserad av era åsikter och känslor. Därför uppskattar jag att ni hjälper mig med att svara på denna enkät. Ni kommer vara helt anonyma och därför hoppas jag på att så många svarar så ärligt som möjligt!
Jag är Tjej Kille
Jag går i årskurs 6 7 8 9
Här nedan ni kryssa i en av rutorna som ni känner stämmer för just er. Min lärare har gått igenom vad
jag måste göra för de olika betygen
Min lärare har gett oss en planering över vad som vi ska göra på idrotten
Jag känner att vi får vara delaktiga i Utformningen av lektioners innehåll
Jag förstår vad jag behöver göra för att nå det betyg jag vill ha
Jag tror jag vet vilket betyg jag har Efter mitt utvecklingssamtal
Sakerna betygen kräver. Jag förstår inte alltid om jag gör tillräckligt mycket för att nå det betyg jag vill ha
För åk. 9: Jag tycker att det som kom Fram vid mitt utvecklingssamtal s stämmer med det betyg jag
har/får i idrott och hälsa.
Vad skulle du själv anse vara viktigt för ett bra betyg i idrott och hälsa? Du kan fylla i flera alternativ om du tycker att det flera saker som är viktigt för ett bra betyg!
Bra närvaro
Positiv inställning till det mesta Hjälpa kompisar
Alltid göra sitt bästa Att alltid köra max
Alltid satsa max i alla moment
Hålla på med någon lagidrott på fritiden Träna själv (löpning, gym, dans osv.) Att läraren ser utveckling
Tack för all hjälp! Jessika
Bilaga 3 Resultat åk 6
I svarsalternativen fick eleverna kryssa i en ruta (se bilaga 2), dessa rangordnar jag 1-6 där 1 motsvara stämmer inte alls och 6 helt överens.
Totalt 144 elever varav 88 flickor och 62 pojkar.
Min lärare har gått igenom vad jag måste göra för de olika betygen
1: 4 2: 4 3: 18 4: 69 5: 40 6: 9
Min lärare har gett oss en planering som visar vad vi ska göra på idrotten:
1: 44 2: 18 3: 16 4: 20 5: 30 6: 16
Jag känner att vi får vara delaktiga i utformningen av lektioners innehåll
1: 4 2: 10 3: 22 4: 30 5: 30 6: 48
Jag förstår vad jag behöver göra för att nå det betyg jag vill ha
1: 2 2: 6 3: 14 4: 54 5: 36 6: 32
Jag tror att jag vet vilket betyg jag har efter mitt utvecklingssamtal
1: 4 2: 2 3: 16 4: 30 5: 18 6. 4
Bortfall: 71
Jag tycker det känns svårt att visa de saker betygen kräver. Jag förstår inte alltid om jag gör tillräckligt mycket för att nå det betyg jag vill ha
1: 8 2: 12 3: 28 4: 44 5: 38 6: 6
Bortfall: 8
Vad skulle du själv anse vara viktigt för ett bra betyg i idrott och hälsa? Du kan fylla i flera alternativ om du tycker att det finns flera saker som är viktiga för ett bra betyg!
Bra närvaro 120
Positiv inställning till det mesta 124
Hjälpa kompisar 80
Alltid göra sitt bästa 71
Alltid köra max 62
Alltid satsa max i alla moment 70 Hålla på med lagidrott på fritiden 42 Träna själv (löpning, gym, dans) 56 Att läraren ser utveckling 124
Bilaga 4 Resultat åk 7
I svarsalternativen fick eleverna kryssa i en ruta (se bilaga 2), dessa rangordnar jag 1-6 där 1 motsvara stämmer inte alls och 6 helt överens.
Totalt 168 elever varav 108 flickor och 60 pojkar.
Min lärare har gått igenom vad jag måste göra för de olika betygen
1: 4 2: 8 3: 16 4: 72 5: 48 6: 20
Min lärare har gett oss en planering som visar vad vi ska göra på idrotten:
1: 28 2: 16 3: 8 4: 20 5: 36 6: 60
Jag känner att vi får vara delaktiga i utformningen av lektioners innehåll
1: 12 2: 12 3: 20 4: 56 5. 40 6: 28
Jag förstår vad jag behöver göra för att nå det betyg jag vill ha
1: 0 2: 16 3: 24 4: 68 5: 48 6: 12
Jag tror att jag vet vilket betyg jag har efter mitt utvecklingssamtal
1: 32 2: 24 3: 12 4: 320 5: 28 6: 16
Bortfall: 36
Jag tycker det känns svårt att visa de saker betygen kräver. Jag förstår inte alltid om jag gör tillräckligt mycket för att nå det betyg jag vill ha
1: 8 2: 20 3 32 4: 36 5: 56 6: 8
Bortfall: 8
Vad skulle du själv anse vara viktigt för ett bra betyg i idrott och hälsa? Du kan fylla i flera alternativ om du tycker att det finns flera saker som är viktiga för ett bra betyg!
Bra närvaro 132
Positiv inställning till det mesta 124
Hjälpa kompisar 72
Alltid göra sitt bästa 160
Alltid köra max 88
Alltid satsa max i alla moment 92 Hålla på med lagidrott på fritiden 28 Träna själv (löpning, gym, dans) 72 Att läraren ser utveckling 120
Bilaga 5 Resultat åk 8
I svarsalternativen fick eleverna kryssa i en ruta (se bilaga 2), dessa rangordnar jag 1-6 där 1 motsvara stämmer inte alls och 6 helt överens.
Totalt 182 elever varav 94 flickor och 88 pojkar.
Min lärare har gått igenom vad jag måste göra för de olika betygen
1: 30 2: 29 3: 46 4: 2 5: 34 6: 14
Min lärare har gett oss en planering som visar vad vi ska göra på idrotten:
1: 34 2: 18 3: 18 4: 34 5: 36 6: 42
Jag känner att vi får vara delaktiga i utformningen av lektioners innehåll
1: 32 2: 32 3: 28 4: 44 5: 30 6: 20
Jag förstår vad jag behöver göra för att nå det betyg jag vill ha
1: 32 2: 28 3 28 4: 44 5: 30 6: 18
Bortfall: 2
Jag tror att jag vet vilket betyg jag har efter mitt utvecklingssamtal
1: 42 2: 30 3: 26 4: 52 5: 20 6: 12
Jag tycker det känns svårt att visa de saker betygen kräver. Jag förstår inte alltid om jag gör tillräckligt mycket för att nå det betyg jag vill ha
1: 10 2: 22 3: 34 4: 50 5: 38 6: 28
Vad skulle du själv anse vara viktigt för ett bra betyg i idrott och hälsa? Du kan fylla i flera alternativ om du tycker att det finns flera saker som är viktiga för ett bra betyg!
Bra närvaro 144
Positiv inställning till det mesta 124
Hjälpa kompisar 62
Alltid göra sitt bästa 154
Alltid köra max 50
Alltid satsa max i alla moment 56 Hålla på med lagidrott på fritiden 24 Träna själv (löpning, gym, dans) 60 Att läraren ser utveckling 124
Bilaga 6 Resultat åk 9
I svarsalternativen fick eleverna kryssa i en ruta (se bilaga 2), dessa rangordnar jag 1-6 där 1 motsvara stämmer inte alls och 6 helt överens.
Totalt 168 elever varav 90 flickor och 78 pojkar.
Min lärare har gått igenom vad jag måste göra för de olika betygen
1: 32 2: 26 3: 42 4: 58 5: 4 6: 6
Min lärare har gett oss en planering som visar vad vi ska göra på idrotten:
1 60 2: 12 3: 38 4: 24 5: 20 6: 14
Jag känner att vi får vara delaktiga i utformningen av lektioners innehåll
1: 12 2: 24 3: 40 4: 62 5: 22 6: 8
Jag förstår vad jag behöver göra för att nå det betyg jag vill ha
1: 16 2: 52 3: 38 4: 38 5: 20 6: 4
Jag tror att jag vet vilket betyg jag har efter mitt utvecklingssamtal
1: 64 2 14 3: 36 4: 24 5: 22 6: 8
Jag tycker det känns svårt att visa de saker betygen kräver. Jag förstår inte alltid om jag gör tillräckligt mycket för att nå det betyg jag vill ha
1: 8 2: 12 3: 18 4: 26 5 48 6: 56
För åk. 9: Jag tycker att det som kom fram vid mitt utvecklingssamtal stämmer med det betyg jag har/får i idrott och hälsa
1: 52 2: 12 3: 20 4: 64 5: 14 6: 6
Vad skulle du själv anse vara viktigt för ett bra betyg i idrott och hälsa? Du kan fylla i flera alternativ om du tycker att det finns flera saker som är viktiga för ett bra betyg!
Bra närvaro 110
Positiv inställning till det mesta 108
Hjälpa kompisar 62
Alltid göra sitt bästa 152
Alltid köra max 40
Alltid satsa max i alla moment 64 Hålla på med lagidrott på fritiden 16 Träna själv (löpning, gym, dans) 28 Att läraren ser utveckling 104