Ekologiska konsekvenser

9.3 Ekologiska konsekvenser

Hushållning med mark

I Lunds kommun finns mycket sällsynt högklassig åkermark. Då Lund samtidigt har en stadigt växande befolkning i en expansiv tillväxtregion uppstår en intressekonflikt.

Avsikten med planens utvecklingsstrategi att förtäta och förtäta i kollektivtrafikstarka lägen, sparar dock dels på åkermarken och skapar samtidigt en mer hållbar stad och tätortsutveckling med kortare avstånd och hållbar mobilitet.

Trots strategierna att förtäta föreslår planen ianspråktagande av åkermark, vilket är en betydande negativ miljökonsekvens. Antalet områden för blandad bebyggelse på jordbruksmark som ingår i markanvändningen fram till 2040 mycket begränsade kring staden Lund, att laga hålen och luckor i bebyggelsen för att skapa en mer sam-manhållen struktur. Därtill tillkommer områden för verksamheter, vilka krävs för att skapa nya arbetsplatser i den regionala motorn Lund och för att erbjuda mark till de verksamheter som inte längre kan samspela med en omvandling till blandad bebyg-gelse. Nyexploaterade områden för verksamheter ska kunna ha en högre täthet än de befintliga verksamhetsområdena som omvandlas.

För en utveckling i hela kommunen ska 1/3 av bostäderna kunna lokaliseras utanför staden Lund och i dessa lägen är förtätningsmöjligheterna mer begränsade. I de mindre orterna behöver bostadsbeståndet breddas och den sociala hållbarheten stär-kas varför viss bebyggelse tillåts på jordbruksmarken.

Åtgärd

För att förbättra serviceunderlaget och öka de övriga tätorternas egen bärkraft bör de i första hand utvecklas genom förtätning, därefter utbredning för att fylla luckor mel-lan områden i bebyggelsen och i sista hand ytterligare ortsförstoring.

Transporter

Planstrategin att växa med blandat innehåll kring starka service- och kollektivtrafik-noder och stråk gör att tätheten i vissa områden är hög, avstånden mellan människor och arbeten krymper, det blir lättare att promenera genom gångzoner och cykla ge-nom fler cykelstråk. Dessa strategier tillsammans möjliggör en bättre energieffektivi-tet i kommunens samtliga orter.

Planens målsättning att all resandeökning ska ske med hållbara transportmedel be-döms dock inte vara tillräcklig för att nå klimatmålen, även med förväntad teknikut-veckling, elektrifiering och alternativa bränslen. Att sätta ett kommunalt mål för att biltrafiken ska minska med de 12 % som krävs för att nå klimatmålen har under plan-processen bedömts vara svårt eftersom befolkningsutvecklingen i kommunen är så kraftig och så länge som omvärldsförutsättningarna i övrigt verkar för en fortsatt ökad biltrafik.

Planen föreslår reservera plats för nya vägar som kan behövas för att tillmötesgå transportbehov för framtida bebyggelseutveckling. Innan eventuella beslut om ge-nomförande tas kommer prövningar enligt fyrstegsprincipen att genomföras, samt öv-riga relevanta utredningar enligt gällande lagstiftning. Aspekter som vägreservaten kan innebära negativa konsekvenser för är ianspråktagandet av jordbruksmark, na-tur- och kulturmiljövärden och buller. Det kan också innebära att biltrafiken ökar och därmed blir det ännu svårare att nå klimatmålen trots övergång till eldriven fordons-flotta.

83

Åtgärder

För att öka möjligheterna att nå klimatmålen för transportsektorns del kan några yt-terligare åtgärder vidtas. Kommun kan reglera trafiken genom lokala trafikföreskrif-ter. Bland annat kan miljözonen för tunga fordon utvidgas, hastigheterna på kommu-nala vägar kan sänkas, fler busskörfält införas, parkeringsavgifter höjas, p- normen skärpas, vissa gator kan stängas för biltrafik för att minska utsläppen med mera. I kombination med regleringar och åtstramningar för biltrafik kan kommunen verka med stimulerande åtgärder för ökat hållbart resande. De stimulerande åtgärderna bör särskilt koncentreras till Lunds perifera stadsdelar och till de mindre orterna som Ve-beröd, Dalby, Stångby och Södra Sandby, där det finns en särskilt stor potential till för-bättring och locka fler till ett mer hållbart resande.

Energihushållning

Förtätning i befintlig bebyggelse och särskilt i Lunds stad som planen föreslår ger goda förutsättningar för energihushållning i bebyggelsen och transportsystemet, samt även en lägre klimatpåverkan. Viss utbyggnad föreslås också. Till exempel i Stångby som är den andra orten i kommunen med en befintlig tågstation. Expansionen motive-ras bland annat av att Stångby har goda möjligheter till hållbart resande.

Samhällsintresset av att få fram mer förnybar energi och gärna med lokal produktion är väsentligt och viktigt. Planen skapar möjligheter till mer förnybar energi, tex avse-ende vindkraft och genom att den öppnar upp för etablering av storskaliga solcellsan-läggningar. Väsentligt för att planen ska lyckas hantera flertalet målsättningar för till exempel buller, luftkvalitet och att sträva mot klimatmålet är att transportsektorn ställs om till huvudsakligen eldrift och att den försörjs med förnybar energi.

Vatten

I plan 2040 föreslås att kommunen ska agera aktivt genom att arbeta för att fysiska åt-gärder ska genomföras på mark där kommunen är fastighetsägare och uppmuntra att privata fastighetsägare vidtar åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Översväm-ningskartering har utförts inom ramen för Lunds översvämningsplan och den visar var risker föreligger.

Det finns en uppenbar risk att en hållbar dagvattenhantering försvåras i en för tät stad. Planen tar hänsyn till dagvattenplan för Lunds stad och dagvattenstrategi för Lunds kommun genom att planera yta för fördröjningsdammar.

Det finns också en risk för att miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet inte nås. Det be-ror på bland annat på övergödning och urbana föbe-roreningskällor. Den gröna infra-strukturen som planeras för enligt plan 2040 kan också hjälpa till som buffert för att på lång sikt förbättra vattenkvalitén i sjöarna och vattendragen men framförallt för-hindra framtida föroreningar.

Åtgärder

Kommunen behöver samverka med samtliga fastighetsägare i kommunen för att för-bättra vattenkvaliteten, öka hållbar lokal dagvattenhantering och rening, samt verka för förbättrad vattenhantering på landsbygd.

Hälsa säkerhet och riskhänsyn

All urbanisering och mänsklig aktivitet leder till miljöpåverkan. Förtätning kring starka kollektivtrafikstråk, som planen främst fokuserar stadsutvecklingen kring, är

viktigt för att hålla nere transportbehov och öka livskraften i stadsmiljöer men samti-digt är förtätning förknippat med vissa risker för människors hälsa och miljötillstån-det. Fler människor på mindre yta innebär mer buller, ökad risk för bränder, risk för försämrad luft- och vattenkvalitet och att fler människor exponeras för risker förknip-pade med farligt gods, miljöfarlig verksamhet, markföroreningar och lukt. Stora sam-hällsrisker är också att vänta med klimatförändringarna som är extra svåra att han-tera i befintliga stads- och tätortsmiljöer. Planen försöker beskriva hur Lunds kom-mun kan växa genom förtätning på ett för människor säkert sätt. Det finns dock risker med förtätning: bland annat buller, luftkvalitet, och avfall. Fler människor riskerar också att drabbas av eventuella olyckor på miljöfarliga verksamheter och farligt gods.

Buller

Särskilt stora risker är ökat buller i Lund och Stångby i samband med järnvägsutbygg-nad. Olika sträckningar av nya höghastighetsbanor norrut från Lund ger olika konse-kvenser, men en sträckning genom Stångby ger sannolikt en stor negativ bullerpåver-kan eftersom fler tåg bullerpåver-kan trafikera sträcbullerpåver-kan och de flesta inte stannar i Stångby. Vissa bullerskyddsåtgärder kan dock vidas. Byggandet av ett yttre godsspår skulle minska bullerproblematiken i Lunds stad. Nya vägar innebär ett ökat buller vilket behöver ut-redas innan genomförande.

Översvämningsrisker

Särskilt stora risker förknippas med klimatförändringarna och att samhället står oför-berett i händelse av mer extrema väderfenomen. Ökade skyfallsrisker inte minst.

Översvämningsrisker vid ett 50-pårsregn och ett 100-års regn har karterats och fort-satt planering behöver ta hänsyn till detta och planera efter riskerna.

Åtgärder

Luftkvalitet och buller: Målsättningen att all resandeökning ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik i framtiden motverkar de negativa konsekvenserna som förtätning och befolkningsökning kan skapa. På totalen leder trafikmålet dock inte till någon för-bättring för mängden luftföroreningar eller för bullersituationen eftersom biltrafiken tillåts vara konstant i mängd. Det måste samtidigt ske en omställning av fordonsflot-tan till eldrift och biogas, samt att vägslitaget minskas genom teknisk utveckling av däck, eller att biltrafiken begränsas på utsatta sträckor genom miljözoner, hastighets-begränsningar införs för att en positiv utveckling ska ske.

Vidare utredning krävs och åtgärdsprogram mot översvämningsrisker ska tas fram i samarbete med VA-syd. Framtida planering behöver ta hänsyn till översvämningskar-teringen, översvämningsplanen och översvämningsplanens åtgärdsprogram. Över-svämningskartering bör kontinuerligt uppdateras mot stadsutvecklingen.

Naturvärden

Planen innebär att värdefulla naturmiljöer som är utpekade på mark- och vattenan-vändningskartan med användningstypen natur ska skyddas mot negativ påverkan.

Översiktsplanen har ett ställningstagande om att den gröna infrastrukturen ska säker-ställa spridningssamband.

Förtätning av tätorterna kan lokalt påverka naturmiljövärdena i staden. Utbredning av staden kan innebära ökad risk för negativ påverkan på naturmiljön. Minskad sprid-ning av bebyggelse och koncentration till utvecklingsområdena tillsammans med de ställningstaganden som finns i översiktsplanen och i grönprogrammet kan risken för allvarliga konsekvenser för naturmiljövärdena och skyddade arter minimeras.

85

Åtgärder

Vid exploatering som sker i anslutning till känslig natur bör också naturvärdesinven-teringar genomföras. I samband med bebyggelse som kan påverka värdefulla natur-miljöer och livsnatur-miljöer för hotade och skyddade arter kan kunskapen behöva komplet-teras med analyser av ekologiska landskapssamband och spridningssamband, exem-pelvis för organismer knutna till äldre grova träd. Kunskap saknas till viss del om vilka spridningssamband som kan beröras men underlag avses att tas fram. Åtgärder för naturvården enligt det föreslagna grönprogrammet som är under framtagande vidtas.

Kulturmiljöer

Flera förändringar påverkar de befintliga kulturmiljöerna vid omvandling och förtät-ning av staden och tätorterna.

Bebyggelse intill södra delen av tätorten invid Höje å, Sankt Lars och Källby kommer att ge en stor påverkan på kulturlandskapet som möter tätorten Lund. En utmaning för utvecklingen av stadskärnan är att utgå från de befintliga kvaliteterna, att bygga vidare på den karaktär som finns med sambandet mellan det historiska gatunätet och kvartersindelningen och den småskaliga detaljerade platsanpassade bebyggelse med många tidsskikt som utmärker stadskärnan.

De öppna landskapen innehåller ofta inte de topografiska inslag mot vilken ny bebyg-gelse kan anknyta. Istället är en urbanisering av kulturlandskapet en stark påverkan.

Åtgärder

Framtagande av bevaringsprogram för byar och samhällen som saknar sådan och kan vara en utgångspunkt för att utveckla bebyggelsen och bidra till förstärkt karaktär.