Min personliga åsikt är att många livsmedelsföretag påstår att närproducerat nästan är lika med ekologiskt vilket inte alltid stämmer. Givetvis leder det närproducerade till minskade transporter men kanske inte i alla led (se kapitel 3.3). I vissa fall var det så att jag fick bita mig i tungan när vissa kunder jämställde ekologiskt med skadligt för miljön beroende på långa transporter.
Efter att verkligen ha läst in mig på dessa två begrepp under tio veckors tid är det fortfarande svårt att reda i vilket som är bättre än det andra. Till exempel vid odling som inte är ekologisk används bekämpningsmedel, dessa gifter hotar både det naturliga växt- och djurlivet och vår egen hälsa. Efter en snabb ”googling” på nätet kan man konstatera att försäljningen av bekämpningsmedel i Sverige ökar. ”Mest ökade försäljningen av ogräsmedel - främst då det ofta omdebatterade medlet Glyfosfat som ökade från nästan 420 ton till 660 ton3, visar statistik från
kemikalieinspektionen” (Sverigesradio 2011).
Detta får givetvis konsekvenser på miljön. Förra året (2012) var det tal om att ett av våra vanligaste bekämpningsmedel som kallas Pesticid som används mot bekämpning av svampangrepp kan vara upphov till den massdöd av bin som upptäckts i flera länder de senaste åren. Dessa negativa effekter då alltså vid odling som inte är ekologisk. Å andra sidan har nu flera forskare under den senaste tiden hävdat att det ekologiska jordbruket inte är så miljövänligt och effektivt som man tidigare trott (se kapitel 3.4) och enligt en undersökning från Ökologisk Landsförening (Danska motsvarigheten till KRAV) lagrar det ekologiska jordbruket mer koldioxid per hektar än det konventionella
jordbruket.
Efter att ha läst denna uppsatsen har du fått reda på för och nackdelar med både närproducerat ekologiskt och det konventionella. Så frågan är. Vad väljer du?
7.2 Metoddiskussion
Eftersom studien har valt att undersöka ett begränsat antal konsumenter utifrån deras köp av varor kan man även säga att studien är mer av en fallstudie än ett försök till att dra stora generella slutsatser. Källorna till uppsatsen är till stor del textmaterial som publicerats i olika rapporter, vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Således handlar det även om att tolka texter. Enligt Kjeldstadli (1998) är texttolkning ett kvalitativt sätt att närma sig forskning. De kvalitativa teknikerna är ofta förenade med ett hermeneutiskt angreppssätt där man försöker tolka meningar med en intensiv forskningsuppläggning och där man går förhållandevis djupt in i några få exempel (Kjeldstadli 1998).
Genom att ta kontakt med konsumenterna utan att de hade någon kännedom om att de blev
observerade fick undersökningen ofta ärliga svar angående konsumenternas val. Sen är det givetvis så att även om de säger en sak då kanske det inte alltid stämmer därför var det även intressant att titta i deras kundvagn. Vissa konsumenter påstod att de handlade mycket ekologiskt men det var inte alltid det stämde.
Den etnografiska metoden som ligger till grund för denna undersökningen har givetvis även sina brister. Det kanske inte är den lättaste metoden att försöka sig på och det är alltid lättare att läsa sig till hur något ska utföras än vad det är att faktiskt utföra det. Det finns även andra ”fallgropar” med denna metod. Till exempel om de personerna som man intervjuar inte får förtroende för forskaren, kanske man inte får de ärliga svar som man är ute efter.
REFERENSER
Litteratur
Duram, Leslie A. (2010): Encyclopedia of Organic, Sustainable, and Local Food. USA: ABC-CLIO
Pretty, Jules N. (2002): Agri-cilture, Reconnecting People, Land and Nature. London: Earthscan Publications Limited.
Horne, James, E. & McDermott, Maura (2001): The Next Green Revolution: Essential Steps to a Healthy, Sustainable Agriculture. New York: The Haworth Press, Inc.
Angrosino, M. (2008): Doing Ethnographic and Observational Research. USA: SAGE Publications Ltd
Roxell, L. & Tiby, E. (2006): Frågor, fält och filter. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, P. (2012): Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik
Hedin, B. (1982): Konsumentattityder till grönsaker och rotfrukt. Lantbruksuniversitetet
Rapporter och Artiklar
Lantbrukarnas riksförbund (2010): Nya vägar till matmarknaden. Hämtad från <http://www.lrf.se/ PageFiles/62490/Utveckling-av-LRFs-livsmedelsstrategi.pdf>
SIFO (2010): Svenska folkets syn på klimatfrågan och företagsansvar. Hämtad från <http:// a5.mndcdn.com/image/upload/t_attachment/ahjwrdclzjq9w5txfdoo.pdf.>
Clarin, W. A. (2010): Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – vad får du som konsument när du köper närproducerat? Jordbruksverket Rapport 2010:19. Hämtad från < http://
Konsumentverket (2006): Ekologiska livsmedel - ett strategiunderlag för
livsmedelsbranschen.Rapport 2006:13. Hämtad från <http://www.konsumentverket.se/PageFiles/ 109271/reg_uppdrag2006ekologiska_livsmedel.pdf>
Institutet för livsmedel och bioteknik (2008): Mat och klimat - En sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Hämtad från <http://www.sunne.se/upload/
Energi,sopor,vatten/Energirådgivning/Klimat/Mat_och_klimat.pdf>
Regeringen (2005): Regeringens skrivelse 2005/06:126, Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling. Hämtad från <http:// www.government.se/content/1/c6/06/06/92/5ff0d494.pdf>
Seufert, V. & Ramankutty, N. & Foley, Jonathan A. (2012): Comparing the yields of organic and conventional agriculture. Nature 485 229-232. Hämtad från <http://www.nature.com.proxy.lnu.se/ nature/journal/v485/n7397/full/nature11069.html%3FWT.ec_id=NATURE-20120510>
Riksdagen (2010): Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion. Hämtad från <http://www.riksdagen.se/Global/dokument/utskotteunamnd/201011/mju/ekologisk-produktion- sv.pdf.>
TNS-SIFO (2010): Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt. Hämtad från <http:// www.krav.se/sites/www.krav.se/files/20101007krav_sifo.pdf.>
Coop (2009): Coop-rapporten 2009 – ekologisk torsk, rättvist kaffe och snabb middag som hela familjen gillar – följd den moderna konsumentens vardag. Hämtad från <http:// www.coop.se/PageFiles/8271/CoopRapporten2009.pdf.>
LivsmedelsSverige (2008): De lokala matproducenterna och dagligvaruhandeln: kartläggning – hinder, möjligheter och förslag. Hämtat från <http://www.bt.slu.se/logistik/rapport_lokalmat.pdf>
Ipsos-Eureka (2004): Lokal och regional mat. En studie om konsumenters, producenters och handels inställning och erfarenhet av lokal och regional mat.
Ekelund, L. (2003): På spaning efter den ekologiska konsumenten. En genomgång av 25 svenska konsumentundersökningar på livsmedelsområdet. Hämtat från <http://www.slu.se/Documents/ externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Publikationer/ekolantbruk39.pdf.>
Kihlberg, I. (2004) Sensory Quality and Consumer Perception of Wheat Bread: Towards
Sustainable Production and Consumption. Hämtad från <http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf? pid=diva2:165045>
Holmberg, U. & Steingrimsdottir, H. & Svensson, Å. (2007): Konsumenters köp av ekologisk mat - En forskningsöversikt. Hämtad från <https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23175/1/
gupea_2077_23175_1.pdf>
Johansson, S. & Belfrage, K. & Olsson, M. (2013): Impact on food productivity by fossil fuel independence - a case study of a Swedish small-scale integrated organic farm. Hämtad från <http:// www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09064710.2012.733020#preview>
Andersson, K. (2006): "Community Supported Agriculture ("SA) – en väg mot ökad uthållighet? Hämtad från <http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/ Publikationer/csa.pdf>
FN (1999). Report of the World Commission on Environment and Development. General Assembly 42/187. United Nations. Hämtad från <http://www.un.org/documents/ga/res/42/ ares42-187.htm> Övriga Internetkällor Nationalencyklopedin. <http://www.ne.se/livsmedel> Nationalencyklopedin. <http://www.ne.se/krav> Jordbruksverket (2013): <http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/ vadarekologiskproduktion.4.7850716f11cd786b52d80001021.html>
Livsmedelsverket (2013): <http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Ekologisk-mat/>
KRAV (2013) <http://www.krav.se/regel/2-allmanna-regler>
Bondens egen marknad (2013): <http://www.bondensegen.com>
Kvalitativ metod (2014): http://kvalitativmetod.webs.com/etnografi.htm
Coop (2013): https://www.coop.se/Butiker-varor--erbjudanden/Vara-butiker/Coop-Konsum/
Bilaga 1
Frågor som ställdes till alla respondenter.
• Ekologiskt eller närproducerat vad föredrar du?
• Vart tycker du gränsen går för att en vara ska få kallas närproducerad? • Varför handlar du ekologiskt?