Ekonomisk nytta med aggregerad batterilagring mellan stamnät och regionalnät

5.9 A GGREGERING AV BATTERILAGRING

5.9.2 Ekonomisk nytta med aggregerad batterilagring mellan stamnät och regionalnät

batterilagring i dessa delar av elnätet analyseras. Eluttaget från stamnät till Östersund sker från två punkter, Midskog och Kattstrupen. Abonnemanget mellan Jämtkraft som regionnätsägare och Svenska Kraftnäts stamnät är 69 kr/kW för uttag vid Midskog och 68 kr/kW för Kattstupen.

Ett medel av dessa avgifter på 68,5 kr/kW har antagits, då den totala uttaget från dessa punkter summeras. Eventuella högbelastningsavgifter framkommer inte av Jämtkrafts abonnemangstariffer och gränsen för abonnemanget är ej bestämt.

Då abonnemangskostnaderna mellan Jämtkrafts regionnät och Svenska Kraftnäts stamnät är baserade på in inmatning och utmatning kommer sänkningen i abonnerad effekt vara det intressant med ett aggregerat antal batterilager. Denna sänkning sker vid den högsta uttagna effekten mot stamnätet, vilket inträffade under en dag i oktober. Då varken högbelastavgiften, vintertilläggsavgiften eller sänkningen i abonnerad effekt hos fastigheterna eller lokalnät påverkas av abonnemangssänkningen för denna månad kommer endast spotpriset för de berörda dagarna gå förlorade.

Beroende på batterianvändningen i fastigheterna påverkas uttaget från stamnätet olika. Figur 19 visar påverkan av ett aggregerat antal fastigheter med batterilagring under första veckan i januari.

Figur 19. Eluttag från stamnät med ett aggregerat antal fastigheter med 134 kWh batterilagring under första veckan i januari 2018.

Uttaget från stamnät var litet under denna period och i inträffade samtidigt som batterianvändningen i fastigheten under endast ett fåtal timmar första dagen i januari.

Uttaget från stamnät skiljer sig beroende på säsong jämfört med fastigheternas elanvändning, spotpriserna och elkonsumtionen i lokalnät. Detta då delar av Jämtkrafts elproduktion också

5000,000,00

2018-01-01 00:00 2018-01-01 05:00 2018-01-01 10:00 2018-01-01 15:00 2018-01-01 20:00 2018-01-02 01:00 2018-01-02 06:00 2018-01-02 11:00 2018-01-02 16:00 2018-01-02 21:00 2018-01-03 02:00 2018-01-03 07:00 2018-01-03 12:00 2018-01-03 17:00 2018-01-03 22:00 2018-01-04 03:00 2018-01-04 08:00 2018-01-04 13:00 2018-01-04 18:00 2018-01-04 23:00 2018-01-05 04:00 2018-01-05 09:00 2018-01-05 14:00 2018-01-05 19:00 2018-01-06 00:00 2018-01-06 05:00 2018-01-06 10:00 2018-01-06 15:00 2018-01-06 20:00 2018-01-07 01:00 2018-01-07 06:00 2018-01-07 11:00 2018-01-07 16:00 2018-01-07 21:00

[kWh]

Uttag från stamnät, 134 kWh 1- 7 januari

Eluttag utan batterier Eluttag med batterier

levereras ut på regionnätet. Jämtkrafts egna produktion kommer påverkas allt mer i takt med att batterilagerna ökar. Under oktober månad sker den högsta uttagna effekten på 5,7 MW. Till vilken grad de olika batteristorlekarna kan sänka den abonnerade effekten presenteras i figur 20 och 21.

5.9.2.1 134 kWh

Som i fallet med konsumtionen i lokalnätet inträffar inte den högsta medeltimeffekten i uttaget från stamnät samtidigt som för fastigheterna vilket visas i figur 20. Utan flytt av batterianvändning för att sänka uttaget mellan region och stamnät kommer ingen abonnemangssänkning att ske. Hur denna sänkning ser ut presenteras i figur 21.

Figur 20. Eluttag från stamnät med ett aggregerat antal fastigheter med 134 kWh batterilagring under första veckan i oktober 2018.

50st batterier med storleken 134 kWh kommer medföra en total besparing på ca 170 800 kr för lokal elnätsägare och fastighetsägare att dela på. För att minska effektabonnemanget måste två toppar kapas i uttaget mellan stamnät och regionnät. Detta innebär att dessa dagars spotprisarbitrage för fastigheterna går förlorade.

Figur 21. Optimerad batterianvändning med ett aggregerat antal batterilager på 134 kWh för att sänka den

10000,000,00

2018-10-01 00:00 2018-10-01 05:00 2018-10-01 10:00 2018-10-01 15:00 2018-10-01 20:00 2018-10-02 01:00 2018-10-02 06:00 2018-10-02 11:00 2018-10-02 16:00 2018-10-02 21:00 2018-10-03 02:00 2018-10-03 07:00 2018-10-03 12:00 2018-10-03 17:00 2018-10-03 22:00 2018-10-04 03:00 2018-10-04 08:00 2018-10-04 13:00 2018-10-04 18:00 2018-10-04 23:00 2018-10-05 04:00 2018-10-05 09:00 2018-10-05 14:00 2018-10-05 19:00 2018-10-06 00:00 2018-10-06 05:00 2018-10-06 10:00 2018-10-06 15:00 2018-10-06 20:00 2018-10-07 01:00 2018-10-07 06:00 2018-10-07 11:00 2018-10-07 16:00 2018-10-07 21:00

[kWh]

Uttag från stamnät, 134 kWh 1-7 oktober 2018

Eluttag utan batterier Eluttag med batterier

Optimerad batterianvändning, 134 kWh 3-4 oktober 2018

Eluttag med batterier Eluttag med batterier

Tabell 20, visar att den totala besparingen under 2018 utifrån den första veckan i oktober blev ca 170 800 kr. Sänkningen tillfaller fastighetsägarna och Jämtkraft. Fördelningen av

besparingen uppgår till 70 % fastighetsägarna och 30 % Jämtkraft.

Tabell 20. Vinsten i abonnerad effekt med flyttad batterianvändning för 134 kWh batterier.

Sänkning i abonnerad effekt Kr/år Besparing med batterier 170 793,33 kr

Besparing Jämtkraft 51 238,00 kr Besparing per fastighet 2 391,11 kr

5.9.2.2 268 kWh

Som i fallet med konsumtionen i lokalnätet inträffar inte den högsta medeltimeffekten i uttaget från stamnät samtidigt som för fastigheterna vilket visas i figur 22. Utan flytt av batterianvändning för att sänka uttaget mellan region och stamnät kommer ingen abonnemangssänkning att ske. Hur denna sänkning ser ut presenteras i figur 23.

Figur 22. Eluttag från stamnät med ett aggregerat antal fastigheter med 268 kWh batterilagring under första veckan i oktober 2018.

50st batterier med storleken 268 kWh kommer ge en total besparing på ca 231 500 kr som lokal elnätsägare och fastighetsägare kan dela på. För att minska effektabonnemanget måste två toppar kapas i uttaget mellan stamnät och regionnät. Detta innebär att dessa dagars spotprisarbitrage för fastigheternas går förlorade.

0,00 10000,00 20000,00 30000,00 40000,00 50000,00 60000,00 70000,00

[kWh]

Uttag från stamnät, 268 kWh 1-7 oktober 2018

Eluttag utan batteri Eluttag med batteri

Figur 23. Optimerad batterianvändning med ett aggregerat antal batterilager på 268 kWh för att sänka den abonnerade effekten mot stamnät under första veckan i oktober 2018.

Tabell 21 visar den totala besparingen under 2018 utifrån den första veckan i oktober blev ca 231 500 kr. Sänkningen tillfaller fastighetsägaren och Jämtkraft. Fördelningen av besparingen uppgår till 70 % fastighetsägarna och 30 % Jämtkraft.

Tabell 21. Vinsten i abonnerad effekt med flytt av 268 kWh batterier.

Sänkning i abonnerad effekt kr/år Besparing med batteri att fördela 231 504,31 kr

Besparing Jämtkraft 69 451,29 kr Besparing per fastighet 3 241,06 kr

10000,000,00

20000,00 30000,00 40000,00 50000,00 60000,00 70000,00

2018-10-03 00:00 2018-10-03 02:00 2018-10-03 04:00 2018-10-03 06:00 2018-10-03 08:00 2018-10-03 10:00 2018-10-03 12:00 2018-10-03 14:00 2018-10-03 16:00 2018-10-03 18:00 2018-10-03 20:00 2018-10-03 22:00 2018-10-04 00:00 2018-10-04 02:00 2018-10-04 04:00 2018-10-04 06:00 2018-10-04 08:00 2018-10-04 10:00 2018-10-04 12:00 2018-10-04 14:00 2018-10-04 16:00 2018-10-04 18:00 2018-10-04 20:00 2018-10-04 22:00

[kWh]

Optimerad batterianvädning, 268 kWh 3-4 Oktober 2018

Eluttag utan batteri Eluttag med batteri

6 Ekonomi

I detta avsnitt presenteras de ekonomiska beräknar som utförts för de olika batteristorlekarna och vilken ekonomisk nytta dessa batterier har för Jämtkraft, lokala elnätsägaren, fastighetsägaren och Power2U.

6.1 Power2Us abonnemang

För att implementera Power2Us styrning, flexpower, med batterilager i en fastighet krävs en startavgift på 18 000 kr. Till denna startavgift finns även tre olika årsabonnemang som tecknas av fastighetsägaren för att låta Power2U optimera styrningen på batteriet och dela på intäkterna.

Det första årsabonnemanget heter ”start” och innehåller endast startavgiften. ”Plus 50”

inkluderar en årsabonnemangsavgift på 150 kr/kW/år som avser den användbara effekten från batteriet, tillsammans med startavgiften. Här delas intäkten som erhålls med frekvensregleringen och spotprisarbitraget, 50/50 mellan Power2U och kund. ”Plus 80”

fungerar på samma sätt som ”Plus 50” men har en årsabonnemangsavgift på 300 kr/kWh/år och besparingen fördelas 80/20 mellan kund och Power2U.

Abonnemangskostnaden varierar beroende på val av abonnemang. För det mindre batteriet i rapporten blir abonnemangskostnaderna för abonnemanget ”Plus 50” 16 000 kr/år och för det större 32 000 kr/år. Detta abonnemang är vad rapporten kommer att utgå ifrån.

6.4 Investeringskalkyler

Besparingen som erhålls i lokalnät och uttag mot stamnät kommer att förkorta fastigheternas återbetalningstid vid investeringar av batterier. Vilket i sin tur kommer att innebära en ökad lönsamhet för fastighetsägare och elnätsägare. Återbetalningstiden baseras på en kalkylränta på 4 %, en årlig prisökning avseende energikostnaden på 5 % och en årlig prisökning för Power2U på 2 %. Om investeringsbidrag erhålls kommer investeringskostnaden för batterierna att sänkas med 20 % och således även återbetalningstiden.

6.4.1 134 kWh

Investeringen kommer att vara ca 1 072 000 kr för detta batteri och med stöd kommer investeringskostnaderna att minska till ca 857 600 kr. Power2Us startkostnad är ca 18 000 kr.

Abonnemangskostnaden för detta batteri är ca 16 000 kr/år, tabell 22.

Tabell 22. Investeringskostnader och Power2U kostnader med och utan investeringsstöd för134 kWh batteriet.

Kostnader Utan stöd Med stöd

Investering 1 072 000,00 kr 857 600,00 kr

P2U start 18 000,00 kr 14 400,00 kr

P2U Abonnemang 16 000,00 kr/år 16 000,00 kr/år

Tabell 23 visar att det mindre batteriet på 134 kWh kommer generera en besparing på ca 85 500 kr/år genom att sänka fastighetens egna effekttoppar, abonnerad effekt och spotprisarbitrage samt intäkt av frekvensreglering. Med flyttad aggregerad (50st) batterianvändning för att sänka toppar i det lokala elnätet och uttaget från stamnätet tillsammans med övrig batterianvändning i fastigheten kommer besparingen tillsammans med intäkten öka till totalt 88 076 kr/år.

Tabell 23. Årlig besparing och intäkt som erhålls av 134 kWh batteriet.

Årlig besparing kr/år

Effekttoppssänkning i fastigheten 85 478,42 kr Flyttad batterianvändning 88 076,18 kr

Beroende på användningen och om stöd tilldelas kommer återbetalningstiden sänkas med flyttad batterianvändning, tabell 24.

Tabell 24. Återbetalningstiden för investeringen av 134 kWh batteriet.

Återbetalningstid Utan stöd Med stöd

Effekttoppssänkning i fastigheten 14,8 13

Flyttad batterianvändning 14,3 11,5

Med samtliga besparingar i stamnät och lokalnät blir summan 404 611 kr/år. Utan att öppna någon ny marknad kommer besparingen vara 341 633 kr/år, tabell 25.

Tabell 25. Besparingen som erhålls i det lokala elnätet, uttaget mot stamnät och användningen av batterier i lokalnät.

Besparing Jämtkraft/ lokalt elnätsbolag kr/år Abonnemangssänkning mot stamnät 51 238,00 kr

Abonnemangssänkning i lokalnät 164 379,81 kr Användning av batterier i lokalnät 188 993,20 kr

Summa 404 611,00 kr

Med batterier i elnät utan åtgärd 341 633,34 kr

6.4.2 268 kWh

Investeringen kommer att vara 2 144 000 kr för detta batteri och med stöd kommer abonnemangskostnaden för detta batteri vara 32 000 kr/år, tabell 26.

Tabell 26. Investeringskostnader och Power2U kostnader med och utan investeringsstöd för 268 kWh batteriet.

Kostnader Utan stöd Med stöd

Investering 2 144 000,00 kr 1 715 200,00 kr

P2U start 18 000,00 kr 14 400,00 kr

P2U Abonnemang 32 000,00 kr 32 000,00 kr/år

Tabell 27 visar att det större batteriet på 268 kWh kommer generera en besparing på 151 386 kr/år genom att sänka fastighetens egna effekttoppar, abonnerad effekt och spotprisarbitrage samt intäkt av frekvensreglering. Med flyttad aggregerad batterianvändning för att sänka toppar i det lokala elnätet och uttaget från stamnätet tillsammans med övrig batterianvändning i fastigheten kommer den totala besparingen och intäkterna öka till 174 350 kr/år. Power2U kommer att göra en vinst på 22 964 kr/år via abonnemanget ” Plus 50”.

Tabell 27. Årlig besparing och intäkt som erhålls av 268 kWh batteriet.

Årlig besparing kr/år

Effekttoppssänkning i fastigheten 151 385,81 kr Flyttad batterianvändning 174 349,58 kr Power2U 50/50 22 963,77 kr

Beroende på användningen och om stöd erhålls kommer återbetalningstiden sänkas med flyttad batterianvändning, tabell 28.

Tabell 28. Återbetalningstiden för investeringen av 268 kWh batteriet.

Återbetalningstid Utan stöd Med stöd

Effekttoppssänkning i fastigheten 17 13,8

Flyttad batterianvändning 15,4 11,6

Med samtliga besparingar i stamnät och lokalnät blir summan 690 600 kr/år. Utan att öppna någon ny marknad kommer besparingen vara 341 633 kr/år, tabell 29.

Tabell 29. Besparingen som erhålls i det lokala elnätet, uttaget mot stamnät och användningen av batterier i lokalnät.

Besparing Jämtkraft/ lokalt elnätsbolag kr/år Abonnemangssänkning mot stamnät 69 451,29 kr

Abonnemangssänkning i lokalnät 278 095,82 kr Användning av batterier i lokalnät 343 053,50 kr

Summa 690 600,62 kr

Med batterier i elnät utan åtgärd 341 633,34 kr

7 Slutdiskussion

7.1 Framtiden

Utifrån IVAs, Svenska Kraftnäts och Svenskt näringslivs rapporter är förändringen mellan elproduktion och elanvändning marginell, vilket kommer att leda till en oförändrad nivå som idag. Vad som kommer förändras är tillgängligheten. Med en ökad mängd förnyelsebara energikällor kommer det finnas perioder där det finns mycket energi att tillgå, men även perioder med mindre energi att tillgå. Denna variation med överskott och underskott kommer kräva balansering och reglering. Inte minst avseende elnätet. Batterilagring kan användas som lösning på detta problem, men behöver bli mer utbredd för att kunna leverera den mängd flexibla energi som behövs. För att kunna implementera denna teknik i framtiden krävs det att satsningar genomförs redan idag för möta framtidens behov. Nyckeln till detta är att forma ett system som gynnar utvecklingen av batterilagring i samhället. En förutsättning för detta är att abonnemang och marknader måste förändras i grunden. Affärsmodellen måste utformas så att den blir attraktivt för samtliga intressenter.

Spotpriserna är idag relativt jämna men kommer i framtiden att fluktuera mer i takt med att förnyelsebara energikällor ökar. Produktionen kommer att vara mer ojämn då dessa källor

Fastigheten på Frösö strand är stor med hög årlig elanvändning. Majoriteten av verksamheten som bedrivs i lokalerna är kommersiell vilket syns tydligt utifrån elanvändningen, vilket är som högst under dagen och lägre under morgon och kväll. Fastigheten kan förses med el från tre olika ledningar vilket ökar leveranssäkerheten. Ett avbrott på någon av ledningarna resulterar i att elen kan levereras genom de två andra ledningarna utan att det blir effektbrist eller att nätet överbelastas. Då maxeffekten inte uppnås med två kablar är redundansen för detta område god.

Kravet n + 1 uppnås med marginal.

De planerade batteristorlekarna är i proportion till fastighetens elanvändning och är ett möjligt investeringsalternativ. Dessa relativt stora batterier skulle kunna delas in i allt fler mindre fastigheter med mindre flexibel effekt, exempelvis bostäder eller mindre kommersiella fastigheter. Elanvändningen kommer dock att veriera mellan kommersiella fastigheter och bostäder och resultatet som bygger på fastigheten på Frösö strand går inte att applicera fullt ut på andra typer av fastigheter. Då elanvändningen blir annorlunda kommer marknaden för att sänka elnätstoppar se annorlunda ut vilket kommer påverka återbetalningstid och vinst för elnätsägarna.

7.3 Jämtkraft

Jämtkraft kan för tillfället inte nyttja den tekniska fördelen av Power2Us batterilagerlösning i elnätet med fastigheten Frösö strand. Detta beror på att det finns en överkapacitet i elnätet avseende effekt och kapacitet, enligt Jämtkraft. Genom att sänka effekttopparna i fastigheten kommer kostnaderna för elabonnemang avseende fastighetsägaren att minska vilket innebär en minskad ekonomisk nytta för Jämtkraft. Under samtal med Jämtkraft anser de att delägandet i Power2U är en möjlighet att vara med och ta framtida marknadsandelar då de är övertygade att energimarknaden kommer att se annorlunda i framtiden. Även om resultatet pekar på en försämrad ekonomisk nytta för Jämtkraft idag anser de att delägandet på sikt kan vara lönsamt.

Resultatet stämmer överens med Jämtkrafts uppfattning. Energimarknaden kommer att förändras och de mer traditionella energibolagen måste vidga sina vyer för att bibehålla framtida marknadsandelar. Då mycket pekar på att produktionsalternativet kärnkraft kommer att minska och ersättas med mer solenergi och vindkraft behövs nya marknader skapas för att bibehålla lönsamheten. Här finns en tydlig möjlighet för Jämtkraft men även för andra energibolag att vara pionjärer och behålla en stark position i utvecklingen, då dessa företag oftast har goda investeringsmöjligheter och är kapitalstarka.

För att undersöka den ekonomiska nyttan med ett aggregerat antal batterilager i elnätet, antogs att lokal- och regionalnätsägaren var olika parter i Östersund. Detta är orealistiskt ur Jämtkrafts synpunkt men skulle kunna ligga till grund för andra elnätsbolag där ägandeskapet mellan lokal- och regionalnät ser annorlunda ut. Resultatet i rapporten visar att merparten av vinsten uppstår med ett aggregerat antal fastigheter mellan lokal och regionnät.

Vinsten som Jämtkraft får genom att styra ett aggregerat antal batterier mot uttag i stamnätet är relativt liten. Det som bör noteras är att denna sänkning endast sker under en dag och med ett fåtal batterilager. En ökad mängd batterilager ökar möjligheten att sänka den abonnerade effekten som Jämtkraft har mot stamnätet och ökar vinsten. Dagens abonnerade effekt för Jämtkraft mot stamnät är okänd. Med batterilagring skulle marginalen mellan abonnerad och uttagen effekt minska. Detta då batterierna ger ett större spelrum och möjlighet att ta hand om överuttag. Vad som talar mot denna situation är den låga straffavgift som idag gäller för överuttag. Om svängningarna i stamnätet i framtiden skulle öka i takt med att allt fler förnyelsebara energikällor blir tillgängliga kommer denna avgift att höjas vilket skulle öppna marknaden för batterilagring. Rapporten utgick från konsumtion och uttagen effekt från Svenska Kraftnäts stamnät. Utifrån uttaget och användandet av batterierna i fastigheterna erhålls en tydlig bild att dessa toppar sällan inträffar samtidigt. Under många dagar används batteriet för att kapa effekttoppar i fastigheten då inget uttag från stamnätet sker. Under dessa tider används Jämtkrafts egna producerade el, vilket innebär att denna produktion kommer att påverkas om inte batterianvändningen flyttas. Om påverkan skulle få positiv effekt genom att få en mer jämn elproduktion för Jämtkraft är något som bör studeras vidare. Om påverkan istället skulle få motsatt effekt och försämra elproduktionsmöjligheterna kan det vara i Jämtkrafts intresse att flytta ännu större del av batterianvändningen för att kapa uttaget mot stamnätet.

7.3 Svenska Kraftnät

Påverkan av en aggregerad mängd batterilagring i Svenska kraftnäts stamnät kommer troligtvis få en positiv effekt. Då kapandet av högsta effekterna från uttaget gör leveransen mer jämn, kan den avvarande effekten under dessa perioder användas på andra orter där effektbristen är större.

Detta leder till en högre elleveranssäkerhet för Svenska kraftnät och kan innebära en förskjutning i framtida elnätsinvesteringar. För att veta om uttaget ser liknande ut på andra orter som har effektbrist krävs det att data undersökas för dessa platser. Den ekonomiska nyttan som batterilagring ger Svenska kraftnät skulle kunna innebära en ny intäktskälla för fastighetsägarna som tillsammans med sänkningen av Jämtkrafts abonnerade effekt mot stamnät skulle få dubbel nytta. Det torde ligga i Svenska kraftnäts ekonomiska och tekniska intresse att utforma ett system för uttag som gynnar utvecklingen av batterilager.

7.4 Power2U

Det som ligger till grund för det ekonomiska möjliggörandet av batterianvändning i fastigheter är Power2Us aggregerande påverkan. Möjligheten att kunna använda sig av flertalet fastigheter med batterilager på olika marknader förändrar investeringsförutsättningarna för fastighetsägarna och lönsamheten för Power2U.

För att Power2Us styrning ska bidra till en tillräckligt stor vinst i elnätet som ska gå att dela på mellan Power2U och fastighetsägaren behövs en abonnemangsförändring ske. Abonnemanget

”Plus 50” kommer bara generera en vinst för Power2U i elnätet för det större batteriet utifrån de avgifter och priser som gäller idag. Det mindre batteriet resulterar i en marginell vinst som i rapporten helt tillfaller fastighetsägaren.

Styrningen av batteriet är mycket komplicerad och problematisk. Många faktorer ska tas med i beräkningen för att få ett så lönsamt utfall som möjligt. Power2Us maskininlärning och AI behövs för att kunna jämföra marknadens priser, fastighetens elanvändning och uppladdning.

Ännu mer komplicerad kommer denna styrning att bli om fler marknader öppnas och fler parametrar blir tillgängliga. Då måste även dessa marknaders behov, vinst och besparing ställas i förhållande till fastighetens egna. För att kunna hålla reda på alla parametrar och snabbt kunna göra bedömningar är maskinlärning och AI dagens och framtidens lösning.

7.5 Batterier

Förekommandet av batterier ökar i samhället och batterier har störst utveckling av samtliga lagringstekniker. Idag dominerar litium-jonbatterier dagens batterimarknad och denna batterityp används även i Power2Us lösning. Det finns ett flertal andra batterityper på marknaden men den som närmast kan mäta sig med litiumbatterierna är natriumsvavelbatterier.

Natriumsvavelbatterier är väl anpassat för det ändamål som behövs för att uppnå ett större stationärt batterilager i en fastighet. Det skulle vara möjligt att natriumsvavelbatterierna i framtiden kan ersätta litium-jonbatterierna i främst de större stationära batterilager. Marknaden behöver dock bli mer mogen för att denna typ av batterier ska kunna vara konkurrenskraftiga.

Rapporten utgick ifrån att en daglig effektoppsänknig i fastigheten under hela veckan för att maximera intäkterna från sportprisarbitrage. Resultatet visar på att detta eventuellt kan vara onödigt då intäkten från denna marknad är relativt låg. Det bör därför göras en vidare undersökning för att jämföra vinsten av att istället avvara denna intäkt för att öka batteriets livslängd. Då behöver inte fastighetsägarna sänka effekttoppar som är lägre än veckans högsta.

7.5.1 Investering av batterier och återbetalningstid

För att fastighetsägarna ska vara intresserade av att investera i ett batterilager måste det finnas ett ekonomiskt incitament. I rapporten är investeringen kopplad till återbetalningstiden. Genom att använda batterierna för fler ändamål än att sänka effekttoppar kommer återbetalningstiden att minska.

Frekvensregleringen har stor påverkan för lönsamheten på batterierna. Den uppskattade besparingen, på 3500 kr/månad för det mindre batteriet och 6900 kr/månad för det större, genereras till stor del av frekvensreglering. Användningen av frekvensreglering påverkas inte av kapandet i effekt, utan sker under tider då batteriet laddas upp eller inte används. Dock minskar livslängden för batteriet.

Besparingens som uppkommer via spotprisarbitrage är relativt liten, ca 500 – 600 kr/månad för det mindre batteriet och 1000 kr/månad för det större batteriet. Perioder där fastigheten kapar egna effekttoppar som inte påverkas av minskandet av abonnerad effekt, högbelastningsavgift eller vintertillägg kommer endast spotprisarbitraget vara den enda besparing som genereras.

Om det istället går att sänka andra effekttoppar i andra delar av nätet under dessa tider och bortse från spotprisarbitrage kan vinsten bli större. Då majoriteteten av topparna inträffade samtidigt för de studerade delarna av elnätet och fastigheten, förblir spotprisarbitraget den besparing som kan generas under de övriga perioderna. Detta förhållande kommer att vara oförändrat om inte abonnemangen förändras. I framtiden kan spotprisarbitraget bidra till en större besparing för fastighetsägarna om priserna varierar i högre grad med fler hållbara energikällor.

Storleken på batteriet har stor påverkan vid lönsamhet och effekttoppsänkningsmöjligheter i elnätet. Genom att endast kapa fastighetens egna effekttoppar, frekvensreglera och använda batteriet för spotprisarbitrage kommer det mindre batteriet ha en återbetalningstid på 14,8 år.

Med investeringsstöd kommer denna tid att reduceras till 13 år. Det stora batterilagret har en återbetalningstid på 16,3 år och 13,2 år med investeringsstöd. Detta är en relativt lång återbetalningstid, speciellt i fallet utan investeringsstöd för det större batteriet, vilket är avgörande vid investering. Den uppskattade livslängden för litium-jon batterier på 10 000

In document Batterilagring och dess nytta i elnätet (Page 46-84)