STRUKTURELLT SPARANDE BEHÖVER STÄRKAS FRAMÖVER
Finanspolitiken bedöms vara något åtstramande 2019, i den me-ningen att det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet justerat för konjunkturen, i offentlig sektor stärks med 0,4 procentenheter mellan 2018 och 2019. Statens budget för 2019, både den av riksdagen antagna budgetreservationen från Moderaterna och Kristdemokraterna och regeringens våränd-ringsbudget, innehöll ofinansierade åtgärder motsvarande 0,5 procent av BNP. Att det strukturella sparandet trots det stärks beror främst på minskade offentliga utgifter, bland annat till följd av minskade migrationskostnader, utöver påverkan från nya åtgärder i statens budget för 2019.
Det strukturella sparandet minskar till 0,0 procent av potenti-ell BNP 2020 och därmed bedöms finanspolitiken bli något ex-pansiv nästa år (se diagram 99). I regeringens budgetproposition för 2020 presenterades ofinansierade åtgärder på 31 miljarder kronor för 2020.
Under scenarioåren 2021–2023 antas finanspolitiken bedrivas så att det strukturella sparandet når 0,3 procent av potentiell BNP. Återgången i scenariot sker successivt och 2021 är det strukturella sparandet 0,1 procent av potentiell BNP och 0,3 nås först 2022. Ett strukturellt sparande på 0,1 procent av BNP 2021 är i underkant sett till överskottsmålet, med hänsyn till att
Diagram 97 Sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Procent av befolkningen, procent av
arbetskraften respektive procent av potentiella arbetskraften
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
22
Diagram 98 Timlön och
enhetsarbetskostnad i näringslivet Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunktur-institutet.
Diagram 99 Strukturellt sparande i offentlig sektor och BNP-gap Procent av potentiell BNP
Källa: Konjunkturinstitutet.
22
Förändring i strukturellt sparande BNP-gap
scenariot antar att resursutnyttjandet i ekonomin då är balanse-rat. Bedömningen av det strukturella sparandet är dock osäker.
Regeringens bedömning av det strukturella sparandet för inneva-rande år brukar ligga ett par tiondelars procentenheter över Konjunkturinstitutets. Det finanspolitiska scenariot är därför konsistent med att det strukturella sparandet enligt regeringen kommer att vara i linje med överskottsmålet redan 2021.
I kapitlet ”Osäkerhet i prognosen” redovisas ett alternativt scenario. Det belyser att finanspolitiken blir ett viktigt medel för att stabilisera ekonomin i händelse av en snabb konjunkturned-gång om Riksbanken har ett begränsat manöverutrymme till följd av att reporäntan ligger på en nivå nära sin nedre gräns.
Skulle Riksbanken ha ett begränsat manöverutrymme under en längre tid kan det innebära ökade finanspolitiska stimulanser för att stabilisera lågkonjunkturer. Samtidigt har Riksbanken fortfa-rande möjlighet att stabilisera högkonjunkturer. Sammantaget kan detta få implikationer för överskottsmålet. Det innebär också att det blir viktigare att beakta budgeteringsmarginalen till utgiftstaket för att säkerställa att det finns utrymme för sådana finanspolitiska stimulanser.
FORTSATT LÅG REPORÄNTA
Riksbanken beslutade i december 2018 att höja reporäntan till minus 0,25 procent. Inflationen mätt med KPIF hade då legat nära inflationsmålet, på 2 procent, i två år och reporäntan hade varit oförändrad i nästan tre år. Inflationen blir under men nära inflationsmålet under 2021–2023. Avmattningen i den svenska konjunkturen och fortsatt jämförelsevis låga kostnadsökningar för företagen gör att inflationstrycket blir mer dämpat framöver än tidigare. År 2020 är den svenska ekonomin åter i konjunktu-rell balans men KPIF-inflationen är under inflationsmålet. Kon-junkturinstitutets prognos är därför att Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan de närmaste åren. Prognosen avviker från Riksbankens bedömning i september 2019 och är mer i linje med marknadens nuvarande förväntningar (se diagram 100)
Det måttliga inflationstrycket medför att reporäntan höjs två gånger först i den senare delen av scenariot. Den nominella re-poräntan är 0,25 procent i slutet av scenarioperioden (se tabell 12) medan den reala reporäntan fortfarande är negativ (se dia-gram 101).
LÅG RÄNTA PÅ TIOÅRIGA STATSOBLIGATIONER
Den svenska 10-åriga statsobligationsräntan är i dag låg jämfört med de senaste tre decennierna. Den låga räntan beror bland an-nat på den låga reporäntan, låga statsobligationsräntor i omvärl-den och på Riksbankens köp av statsobligationer.31
31 Se fördjupningen ”Effekter av centralbankers tillgångsköp” i Konjunkturläget, de-cember 2017.
Diagram 101 Realränta, KPIF-inflation och BNP-gap
Procent, procent av potentiell BNP respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Anm. Realräntan är beräknad som reporäntan minus KPIF-inflationen.
Källa: Konjunkturinstitutet.
22
Diagram 100 Reporänta
Procent, dags- respektive kvartalsvärden
Anm. RIBA är terminskontrakt baserade på framtida reporäntor. Riksbankens prognos avser kvartalsvärden.
Källor: Nasdaq OMX, Riksbanken, Macrobond och Konjunkturinstitutet.
RIBA-terminer 2/10 2019
Riksbankens prognos, september 2019
Sakta stigande reporänta tillsammans med Riksbankens kom-mande nedtrappning av sin balansräkning leder till att den 10-åriga statsobligationsräntan gradvis stiger till drygt 1,5 cent i slutet av 2023 (se tabell 12). Denna räntenivå är ca 2,5 pro-centenhet lägre än genomsnittet för perioden 1993–2018.
Nedreviderade reala styrräntor på tio års sikt
Konjunkturinstitutet har sedan Konjunkturläget mars 2019 reviderat ner reala styrräntor på tio års sikt för Sverige och dess viktigaste handelspartners, de så kallade KIX6-län-derna. Dessa realräntor är 0,6 procentenheter lägre i detta scenario jämfört med i Konjunkturläget mars 2019. Hälften av revideringen gjordes redan i Konjunkturläget juni 2019. En orsak till nedrevideringen är att global realränta på tio års sikt nu förväntas vara lägre än tidigare.
Dessa nedrevideringar gör bland annat att svensk och amerikansk nominell styrränta i slutet av 2028 revideras ner till 2,50 procent. Motsvarande ränta för euroområdet revi-deras ner till 2,25 procent.
SVAG KRONA STÄRKS GRADVIS
I konkurrensvägda termer (KIX) har den svenska kronan försva-gats med ca 15 procent sedan 2014 (se diagram 102). Delvis be-ror försvagningen på att den reala korträntan i Sverige har fallit mer än de reala korträntorna i Sveriges viktigaste handelsländer (se diagram 103). I slutet av scenarioperioden stiger den svenska nominella räntan något snabbare än styrräntorna i omvärlden.32 Det bidrar till att kronan stärks gradvis framöver (se diagram 102).
32 För mer om internationella räntor, se kapitlet ”Internationell konjunkturutveckl-ing”.
Diagram 102 Kronans effektiva växelkurs (KIX)
Index 1992-11-18=100, månadsvärden
Anm. KIX är ett handelsvägt index baserat på valutor från samtliga OECD-länder samt Kina, Indien, Brasilien och Ryssland. Högre index motsvarar en svagare krona.
Källor: Riksbanken, Macrobond och Konjunktur-institutet.
22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 160 150 140 130 120 110 100 90
160 150 140 130 120 110 100
90 Nominellt KIX
Realt KIX
Diagram 103 Reala korträntor Procent, kvartalsvärden
Anm. Reala räntor beräknade som skillnaden mellan nominell 3-månaders statsskuldväxel och årlig procentuell inflation. Inflationsmåtten är KPIF för Sverige, HIKP för euroområdet och KPI för USA.
Källor: Riksbanken, SCB, OECD, Eurostat, Macrobond och Konjunkturinstitutet.
22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 4
2
0
-2
-4
-6
4
2
0
-2
-4
-6 Sverige
Euroområdet USA
Tabell 12 Scenario för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges
Utfall Prognos Scenario
2018 2019 2020 2021 2022 2023
BNP1 2,4 1,2 0,8 1,6 1,8 1,7
BNP per invånare1 1,2 0,2 –0,1 0,7 1,0 1,0
Potentiell BNP 2,0 1,9 1,7 1,7 1,7 1,7
BNP-gap2 1,6 0,9 0,0 –0,1 0,0 0,0
Arbetade timmar1 2,4 0,9 0,1 0,4 0,7 0,7
Produktivitet1 0,1 0,5 0,7 1,2 1,1 1,0
Arbetskraft 1,4 0,7 0,3 0,6 0,7 0,6
Sysselsättning 1,8 0,2 –0,1 0,6 0,8 0,8
Arbetslöshet3 6,3 6,7 7,1 7,2 7,0 6,8
Timlön4 2,5 2,6 2,6 2,7 2,8 2,9
Enhetsarbetskostnad1,5 3,0 2,3 1,7 1,5 1,7 1,9
KPI 2,0 1,8 1,5 1,6 1,9 2,3
KPIF 2,1 1,7 1,5 1,6 1,8 2,0
Reporänta6 –0,50 –0,25 –0,25 –0,25 0,00 0,25 Statsobligationsränta7 0,7 0,0 0,1 0,5 1,0 1,4 Kronindex (KIX)8 117,6 122,5 124,2 122,7 120,6 117,0 Offentligt finansiellt sparande9 0,8 0,4 –0,1 0,0 0,2 0,3 Strukturellt sparande2 –0,2 0,2 0,0 0,1 0,3 0,3
1 Kalenderkorrigerade värden. 2 Procent av potentiell BNP. 3 Procent av arbets-kraf-ten. 4 Enligt konjunkturlönestatistiken. 5 För hela ekonomin. 6 Vid slutet av året. 7 Tio års löptid, årsgenomsnitt. 8 Index 1992–11–18=100. 9 Procent av BNP.
Källor: Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.