I detta kapitel så förklaras den ekonomiska teori för förståelsen kring
livscykelkostnader. Det inleds med en förklaring till vad en livscykelkostnad är och vilka kostnader som ingår. Kapitlet fortsätter sedan med en generell genomgång för proceduren över en livscykelkostnads analys och avslutas med förklaring över ekonomiska förutsättningar som behövs för
investeringskalkylering.
4.1 Livscykelkostnad, vad är det och vad kan det användas till?
Livscykelkostnad, LCC (Life Cycle Cost), är den totala kostnaden för en produkt i vilken det ingår en sammanslagning av samtliga kostnader under en enhets hela livstid. [31] Vid avvägningar och alternativval vid till exempel en nyinvestering så är en livscykelkostnadsanalys en god metod som hjälpmedel, för att avgöra vilket produktalternativ som har lägst kostnad sett ur ett livscykelperspektiv. [31, 32]
4.2 Livscykelkostnad, vilka kostnader ingår?
Beroende på vad som ska undersökas och hur noga varje kostnadspost ska undersökas så kan en livscykelkostnadsanalys göras på olika sätt. [33] För producent och konsument blir aktiviteterna olika och därför också kostnaderna. För köpare, som detta arbete inriktas på, så kan kostnaderna delas upp i följande sex punkter [31, 32]:
Anskaffningskostnad
I denna kostnad ingår allt som rör installation och inköp som till exempel marknadsundersökning, projektledning, kostnader för konsulter och förberedande anläggningsarbeten för uppförande av enheter. [31]
Icke kapitaliserbara utgifter
Detta är kostnader som uppstår vid anskaffningstillfället men som ej ska kapitaliseras, skrivas av. Det kan vara till exempel utbildning och stilleståndskostnader med mera i samband med installation och vid uppstart [31].
Årlig underhållskostnad
Det teoretiska underhållet kan delas in i:
- Avhjälpande underhåll för att avhjälpa fel hos enhet som i sin tur kan vara
o Akut: driften stoppas och problemet måste avhjälpas akut.
o Uppskjutet: driften riskerar att stoppas men lösningen på problemet kan skjutas på framtiden.
- Förebyggande underhåll vilket är ett periodvis underhåll för att minska risk för fel hos enhet som i sin tur kan delas in i:
o Tidsbaserat underhåll: som görs periodvis efter att driften varit igång efter en viss tid som till exempel smörjning.
o Tillståndsbaserat underhåll: som görs när den periodvisa kontrollen av utrustningen upptäcker att utrustningen behöver underhåll. Detta leder till kostnader i form av:
- Personal, egen eller inhyrd för reparation och övrigt underhåll. - Utrustning, verktyg och instrument.
- Reservmateriel, inköp.
- Kunskap, hos personalen som kan vara både utbildning och erfarenhet. - Lokaler, verkstad och lager.
- Dokumentation, ritningar och riktlinjer angående underhåll som kan vara i form av serviceböcker. [33]
Utrustningen och lokalerna kan i sin tur behöva underhåll vilket faller inom indirekta kostnader för underhållet. [32]
Årlig driftkostnad
För att enheter som används ska fungera kan det krävas till exempel energi, råvaror och lön till personal vilket årligen bidrar till kostnader för driften. [31]
Årliga fasta kostnader
Kostnader för administration och försäkringar etc. är årligt återkommande och fasta vilka slås samman i denna grupp. [31]
Avvecklingskostnad
Vid livscykelns slut när utrustningen är uttjänt ska den avvecklas vilket kan kräva kostnader genom till exempel avstängning, avveckling, nedmontering, bortforsling, återställning av plats och återvinning eller säker destruktion. [31] En enhet kan dock ha ett restvärde, ett andrahandsvärde, om dess fysiska livslängd inte är slut. [34]
4.3 Hur görs en livscykelkostnadsanalys?
Här följer ett exempel på 12 grundläggande steg vid genomförandet av en livskostnadsanalys men som redan nämnts så kan en sådan analys göras på olika sätt beroende på vad som undersöks och i vilket syfte: [33]
1. Definiera systemkrav.
Vad kräver systemet för att fungera? Hur ska det skötas?
2. Definiera systemets livslängd och bestäm dess verksamhet utefter dess ekonomiska livscykel.
Definiera de huvudsakliga kostnadsposterna för ett kommande kostnadsstrukturträd där samtliga kostnadsposter ska ingå.
3. Konstruera ett kostnadsstrukturträd.
Skriv in alla aktiviteter längs livscykeln för att summera alla kostnader.
4. Identifiera kraven för indata.
Vilken noggrannhet eftersträvas? Varifrån ska indata införskaffas? Vilken sorts och hur stor mängd data som behövs beror på hur livscykelkostnadsanalysen görs, vilken fas i livscykeln det är och djupet av analysen.
5. Fastställ kostnaden för varje kategori i kostnadsstrukturträdet.
Uppskatta varje kostnadspost år för år för systemets livscykel.
6. Införskaffa en kostnadsmodell för analys och utvärdering.
För att underlätta beräkningarna bör modellen vara databaserad och välanpassad för det specifika systemet i fråga.
7. Utveckla en kostnadsprofil och sammanfattning.
Visa kostnadsströmmen för hela livscykeln och ordna en
sammanfattning för varje kostnadspost som visar hur stor andel varje post utgör av den totala.
8. Identifiera hög-kostnads-poster och sök förhållanden mellan orsak och verkan.
Vilka delar bör ses över för utveckling?
9. Genomför en känslighetsanalys.
Utvärdera modellen, in- och utdata, och resultatet och kontrollera att rätt perspektiv är taget och att resultatet är det avsedda. Ställ frågan om det är några kostnader som är känsliga för förändring av vissa indata. Om så är fallet bör det utredas vad utfallet för livscykelkostnaderna blir om förhållandena ändras och notera dessa typfallen.
10. Gör en prioritering för analysering.
Prioriteringen ska ske med de poster som kräver mest tillsyn.
11. Identifiera genomförbara alternativ för designutvärdering.
Från att ha utvecklat att tillvägagångssätt för att undersöka livscykelkostnaden ska nu alla valda alternativ som är intressanta undersökas och utvärderas.
12. Utvärdera genomförbara alternativ.
Utför en kostnadsprofil för varje alternativ och jämför alternativen utifrån nuvärden. [33]
4.4 Ekonomiska förutsättningar för investeringskalkylering
På grund av inflation, ränta och växelkurser så sker hela tiden värdeförändringar av valutor och penningvärde. En vara eller tjänst för en kostnad idag kan under en livscykel förändras till imorgon och detta
försvårar kostnadsuppskattningar över längre tid. För att en
livscykelkostnadsanalys vid investeringskalkyl inte ska ske på fel ambitionsnivå, missa väsentliga delar eller lösa fel problem så bör de ekonomiska förutsättningarna bestämmas vid analysens början. [32]
Vid fastställande av en komponents livscykel så kan detta göras utifrån två olika definitioner, en teknisk och en ekonomisk. När den tekniska livslängden är uppnådd för en investering så anses den vara oanvändbar. När den ekonomiska livslängden har uppnåtts anses däremot att investeringen inte längre är ekonomiskt meningsfull att använda, men den kan fortfarande ha kvar en viss del av sin tekniska livslängd. [34] Den ekonomiska livslängden kan uppskattas med hjälp av erfarenheter i teknisk utveckling, drifts- och underhållskostnader etc. [35]
För att kunna jämföra framtida kostnader så ska de diskonteras till en fix tidpunkt [30], det vill säga att alla kostnaderna räknas om till värden som gäller för en och samma tidpunkt. Med hjälp av nuvärdemetoden så beräknas alla tänkta kommande kostnader om till vad de hade kostat vid året för investeringsbeslutet, år 0, med hjälp av kalkylräntan. Detta görs för att kunna jämföra olika alternativ i investeringskalkyler. I ekvation 13 visas hur nuvärden för enstaka framtida kostnader kan beräknas. För årligt återkommande framtida kostnader ska istället ekvation 14 användas. [34]
Ekvation 13 – Nuvärdesberäkningar för enstaka framtida kostnader
NVE = U*(1+k)-n (13)
där
NVE = nuvärdeskostnaden för enstaka framtida kostnader U = kostnad
K = kalkylräntesatsen n = antal år fram i tiden
Ekvation 14 – Nuvärdesberäkning för årligt återkommande framtida kostnader.
NVÅ = U*((1-(1+k)-n)/k) (14)
där
NVÅ = nuvärdeskostnaden för årligt återkommande framtida kostnader U = kostnad
k = kalkylräntesatsen n = antal år fram i tiden
Kalkylräntan beskriver det krav på förräntning som företag ställer på satsat kapital och används alltså för att kunna jämföra alla blivande utbetalningar över en investerings ekonomiska livscykel. [35] En faktor som höjer känsligheten ytterligare vad det gäller nuvärdesbestämning är inflationen (eller deflationen). [32] Inflationen gör att penningvärdet hos valutor faller och uppskattningen av inflationen försvåras över längre livscykler. [34] Om alla kostnadsposter i en analys tros påverkas lika av inflationen så kan analysen underlättas genom att räkna med realkalkylränta. [32] Då bortser man från att priser och löner ändras med tidens gång. Den reala räntan är lika med den nominella räntan minus inflationen. [35]