1:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn
Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor
2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 016 3041 962 000 933 000 917 000 905 000 900 000
1 Utfall
Pensionsmyndighetens förslag till anslag för 2011 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2010 redovisas i hemställan.
Ändamål
Från anslaget bekostas barnpension och efterlevandestöd till barn.
Barnpension och efterlevandestöd till barn betalas ut till barn vars ena eller båda föräldrar avlidit. Förmånerna betalas ut till och med den månad barnet fyller 18 år men kan förlängas om barnet går i grund- eller gymnasieskola, dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år.
Barnpension baseras på den avlidna förälderns intjänade pensionsrätt inom ålderspensionssystemet. Övergångsregler finns för dem som hade barn-pension vid ingången av år 2003.
Efterlevandestöd till barn är ett grundskydd. Det utgör 40 procent av pris-basbeloppet (80 procent om båda föräldrarna avlidit). Det minskas med den barnpension som betalas ut.
Anslaget belastas med de totala utgifterna för ovannämnda förmåner. En socialavgift, efterlevandepensionsavgiften, avses täcka utgifterna för barn-pension. Efterlevandestöd till barn finansieras däremot med statliga medel.
Antaganden
Prognoserna grundas på antaganden om prisbasbeloppet, inkomstindex samt SCB:s befolkningsprognos.
Analys av 2009
År 2009 uppgick utgifterna till 1 016 miljoner kronor, varav 891 miljoner kronor för barnpension och 125 miljoner kronor för efterlevandestöd till barn. Utgiften för barnpension respektive efterlevandestöd ökade jämfört med 2008.
Volym
Antalet barnpensioner var 25 600 i genomsnitt under året och antalet efter-levandestöd 8 100. Antalet barnpensioner minskade något 2009 av demo-grafiska skäl. Antalet med efterlevandestöd ökade något.
Medelbeloppet för barnpension blev 33 400 kronor och medelbeloppet för
efterlevandestöd 13 800 kronor. Barnpension som utbetalades enligt de regler som gäller från och med 2003 var lägre i genomsnitt än barnpension som utbetalades enligt övergångsregler. Eftersom andelen barnpensioner som utbetalades enligt övergångsregler minskade så hade det en sänkande effekt på medelbeloppet för barnpension. Medelbeloppet för barnpension ökade dock totalt sett beroende på ökningen av inkomstindex. Medel-beloppet för efterlevandestödet ökade beroende på ökningen av prisbas-beloppet.
Analys av 2010–2014
Antalet barnpensioner beräknas minska för åren 2010–2014. År 2010 beräknas antalet vara 24 800 och år 2014 ungefär 21 700. Antalet efter-levandestöd till barn beräknas vara ungefär 8 200 år 2010 och 7 800 år 2014.
Antal pensionstagare med barnpension eller efterlevandestöd, utfall och prognos
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 år
antal
Antalet pensionstagare med barnpension eller efterlevandestöd beräknas minska under prognosperioden eftersom antalet barn i tonåren beräknas minska. De flesta som har barnpension är över 12 år. Dessutom har antalet dödsfall hos vuxna i åldrarna 25–55 år minskat under de senaste åren. SCB har i sin befolkningsprognos en fortsatt minskning av dödsriskerna för dessa åldrar.
Antal avlidna i åldrarna 25–55 år, utfall och prognos
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 år
Medelbeloppet för barnpensioner beräknas minska nominellt 2010 beroende på indexeringsreglerna för barnpension, vilka styrs av inkomstindex och prisbasbeloppet. Medelbeloppet minskar även på grund av att nybeviljade barnpensioner är lägre jämfört med barnpensioner som betalas ut enligt övergångsregler. För åren efter 2010 beräknas medelbeloppet återigen öka.
Medelbeloppet beräknas bli ungefär 32 600 kronor år 2011 och 34 200 kronor år 2014.
Inkomstindex ökar relativt lite 2010. För åren 2011–2014 prognostiseras däremot inkomstindex öka kraftigare vilket har en höjande effekt på utgiftsutvecklingen. År 2010 ökar inkomstindex med 0,3 procent och år 2011 antas inkomstindex öka med 3,1 procent.
Medelbeloppet för efterlevandestöd beräknas till 13 800 år 2011 och 15 100 år 2014.
I bilaga 4 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen den 18 januari.
Känslighetsanalys
Statens utgifter för barnpension och efterlevandestöd till barn för budgetår 2011 beräknas till 933 miljoner kronor.
En ökning av inkomstindex med en procent ökar anslagsbelastningen med 8,2 miljoner kronor.
Om prisbasbeloppet blir 100 kronor högre beräknas utgifterna för efter-levandestöd öka med ungefär 0,3 miljoner kronor.
Om antalet barnpensioner blir 100 fler än enligt beräkningarna ökar anslags-belastningen med 3,3 miljoner kronor.
1:7 Pensionsrätt för barnår
Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor
2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anslag (= tillgängliga
me-del = anslagsbelastning) 5 077 000 1 5 279 000 1 5 410 725 2 5 521 091 5 677 692 5 894 879
Preliminär avgift 5 130 765 1 5 243 671 1 – – – –
Reglering, avser
förhållanden tre år tidigare –53 765 1 35 329 1 70 709 13 027 4 495 0 Prognostiserad avgift för
respektive år 5 143 637 5 248 086 5 340 016 5 508 065 5 673 197 5 894 879 1 Fastställd av riksdag eller regering.
2 Pensionsmyndighetens förslag till anslag
Pensionsmyndighetens förslag till anslag för 2011 är 5 411 miljoner kronor.
Prognosticerad avgift år 2011 är 5 340 miljoner kronor och till denna ska regleringsbeloppet för år 2008 på 71 miljoner kronor läggas.
Ändamål
Inkomstpensionen och premiepensionen grundas på erlagda avgifter för inkomst av anställning, inkomst av annat förvärvsarbete samt på
pensionsgrundande belopp. För försäkrad förälder till små barn i åldern 0-4 år och/eller med adoptivbarn som inte uppnått 11-års åldern, fastställs det pensionsgrundande beloppet som det förmånligaste av följande tre
beräkningsalternativ:
1. En utfyllnad till den enskildes pensionsunderlag året före barnets födelse/året då adoptivbarnet är i adotivföräldras vård.
2. En utfyllnad till 75 procent av den genomsnittliga pensiongrundande inkomsten för alla försäkrade under 65 år.
3. Ett fast belopp på ett inkomstbasbelopp.
Från anslaget Pensionsrätt för barnår betalas fr.o.m. år 1999 en statlig ålderspensionsavgift på 18,5 procent av det pensionsgrundande beloppet till ålderspensionssystemet.
Antaganden
Beräkningarna grundas på antaganden om antalet barn i åldern 0-4 år, inkomstbasbeloppet, timlöneutvecklingen och ränteutvecklingen.
Analys av 2009
Anslagsbelastningen för 2009 har fastställts till 5 077 miljoner kronor.
Preliminär avgift för samma år är 5 131 miljoner kronor och från denna har regleringsbeloppet för år 2006 om 54 miljoner kronor dragits.
Prognosticerad avgift för år 2009 är 5 144 miljoner kronor. Skillnaden mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras år 2012.
Analys av 2010–2014
Anslagsbelastningen för 2010 har fastställts till 5 279 miljoner kronor.
Preliminär avgift för samma år är 5 244 miljoner kronor och till denna har regleringsbeloppet för år 2007 om 35 miljoner kronor lagts. Prognosticerad
avgift för år 2010 är 5 248 miljoner kronor. Skillnaden mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras år 2013.
Det vanligaste sättet att beräkna pensionsrätt för barnår är alternativet med den s.k. korken d.v.s. ett fast inkomstbasbelopp som läggs ovanpå den pensionsgrundande inkomsten. Drygt hälften av alla som får pensionsrätt för barnår ges pensionsrätt enligt denna beräkning. Trendmässigt ökar också denna andel liksom andelen som får högst pensionsrätt för barnår enligt alternativ med en utfyllnad till 75 procent av den genomsnittliga
pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade under 65 år.
Det som förklarar utvecklingen av vilken beräkning som är fördelaktigast är förvärvsmönstret hos föräldrarna. Den ökade förvärvsfrekvensen (särskilt för kvinnor) – sett över en längre tid – gör det förmånligare att lägga ett inkomstbasbelopp till den övriga pensionsgrundande inkomsten. Den pensionsgrundande inkomsten begränsas uppåt av ett maximalt belopp som är 7,5 inkomstbasbelopp eller 383 250 kronor år 2010.
I bilaga 4 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen den 18 januari.
Känslighetsanalys
För år 2011 gäller följande:
Om antalet berörda familjer blir 1000 fler än beräknat, skulle anslagsbelastningen öka med 15 miljoner kronor.
Om inkomstbasbeloppet skulle höjas med 100 kronor skulle anslagsbelastningen öka med 3 miljoner kronor.
Om löneökningen blir en procentenhet högre år 2011, skulle
anslagsbelastningen öka med 16 miljoner kronor. Om även löneökningen år 2010 antages öka med en procentenhet skulle anslagsbelastningen öka med 47 miljoner kronor.
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Prognos. Beloppen anges i 1000-tal kronor
20091 2010 2011 2012 2013 2014 Pensioner från AP-fonderna 217 393 000 220 522 000 222 792 000 233 654 000 247 700 000 261 739 000
Övr. utgifter fr. AP-fonderna 2 406 000 2 588 000 2 556 000 2 560 000 2 587 000 2 642 000 Summa under utgiftstaket 219 799 000 223 110 000 225 348 000 236 214 000 250 287 000 264 381 000
Premiepensioner 858 000 1 734 000 2 634 000 3 895 000 5 624 000 7 983 000 Summa ålderspensionssyst. 220 657 000 224 844 000 227 982 000 240 109 000 255 911 000 272 364 000
1 Preliminärt utfall
De utgifter som redovisas under detta avsnitt är utbetalningar som avser tilläggspensioner, inkomstpensioner och premiepensioner, överföringar av pensionsrätter till EG:s tjänstepensionssystem enligt lag (2002:125), de kostnadsersättningar som betalas av de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) samt AP-fondernas interna administrationskostnader och
provisionskostnader etc. Den sjunde AP-fondens administrationskostnader ingår dock inte. De utgifter som ingår i detta avsnitt är inte
anslags-finansierade men redovisas ändå under statens utgiftstak. Premie-pensionerna redovisas dock inte under utgiftstaket.
Inkomstpensionssystemet
Ändamål
Sedan 2010 administreras inkomstpensionssystemet tillsammans med premiepensionssystemet av Pensionsmyndigheten. Dessförinnan administrerades inkomstpensionssystemet av Försäkringskassan.
Inkomstgrundad pension finansieras genom en allmän pensionsavgift, en arbetsgivaravgift, en egenavgift och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs helt till AP-fonderna medan de andra tre avgifterna fördelas mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. Den del av arbetsgivaravgiften och egenavgiften som avser inkomster över taket förs till staten. Inkomst- och tilläggspension betalas från AP-fonderna.
Inkomstpension och tilläggspension för ett år finansieras i princip från detta års avgifter. Om det behövs skjuter AP-fonderna till medel.
Inkomst-pensionssystemet är således ett fördelningssystem med en buffertfond.
För inkomstpensionssystemet görs varje år ett bokslut där tillgångar och skulder m.m. redovisas. För inkomstpensionssystemet beräknas också ett så kallat balanstal. Detta tal visar relationen mellan inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder. Tillgångarna består av en så kallad avgiftstillgång samt ett medelvärde av AP-fondernas fondkapital för de tre senaste åren.
Avgiftstillgången beräknas som produkten mellan de avgifter som förs till AP-fonderna under ett år och den så kallade omsättningstiden som visar hur lång tid som förflyter i genomsnitt från det en pensionsrätt intjänas tills dess motsvarande pensionsrätt ger upphov till en pensionsutbetalning.
Pensions-skulden består av två delar, pensionsPensions-skulden för aktiva och pensionsPensions-skulden för pensionärer.
Så länge balanstalet är större än 1,0 indexeras intjänade pensionsrätter för inkomstpension med inkomstindex. Pensionsutbetalningarna följsamhets-indexeras vilket innebär att de räknas om vid varje årsskifte med hjälp av inkomstindex med ett avdrag på 1,6 procentenheter. Om balanseringen är aktiverad används ett balansindex i stället för inkomstindex. Det balans-index som används ett år baseras på det balanstal som beräknades från utfallet två år innan. Balansindex används vid indexeringen tills inkomst-pensionssystemet åter är i balans och balansindex har blivit lika stort som inkomstindex.
De som är födda 1937 eller tidigare kan ha rätt till tilläggspension. Den baseras på intjänade pensionspoäng enligt reglerna i det tidigare ATP-systemet. Tilläggspensionen består i princip av ATP och ett belopp motsvarande den tidigare folkpensionen.
Inkomstpension kan utges till pensionärer som är födda 1938 eller senare.
För personer födda 1938–1953 utges en del av pensionen i form av inkomst-pension och en del av inkomst-pensionen i form av tilläggsinkomst-pension. Ju tidigare i perioden personen är född desto större är andelen tilläggspension.
Rätt till inkomstgrundad ålderspension har en person som är 61 år eller äldre med intjänad pensionsrätt. En försäkrad kan själv välja från och med vilken månad pensionen ska börja utges. Ju senare pensionsuttaget påbörjas desto högre blir pensionen i allmänhet.
Inkomstpensionen är avgiftsbaserad. En persons inbetalda pensionsavgifter registreras som pensionsrätter på ett individuellt pensionskonto. Pensions-rätterna ackumuleras till ett fiktivt pensionskapital, pensionsbehållningen.
När en person väljer att ta ut sin pension beräknas årsbeloppet genom att pensionsbehållningen divideras med ett kohort- och åldersberoende delningstal.
Inkomstpensionen följsamhetsindexeras vid varje årsskifte. Tilläggs-pensionen följer prisbasbeloppet fram till och med årsskiftet innan den försäkrade fyller 65 år. Därefter följsamhetsindexeras även tilläggs-pensionen.
Pensionsmyndigheten anser
Pensionsmyndigheten vill påtala att det kan finnas nackdelar med att utgifterna för inkomstpension och tilläggspension m.m. redovisas under statens utgiftstak. Därför anser vi att det behövs en översyn över reglerna.
Översynen kan till exempel göras i samband med den aviserade utredningen om överskottsmålet.
Ålderspensionerna finansieras genom specialdestinerade avgifter med fasta avgiftssatser och en buffertfond. Därtill finns en balanseringsmekanism.
Systemet är utformat så att inga andra medel ska behöva tas i anspråk för att finansiera pensionerna. De särskilda avgifterna, balanseringsmekanismen och ålderspensionssystemets autonomi kan sammantaget ses som en garanti
för att det kommer att finnas medel för att betala ut ålderspensioner även i framtiden.
Om exempelvis statsbudgetens utgifter blir oväntat höga och utgiftstaket därmed riskerar att överskridas kan statsmakterna bestämma sig för att sänka inkomst- och tilläggspensionerna. Då är ålderspensionssystemet inte längre ett autonomt system. Detta kan äventyra systemets trovärdighet.
Om statsbudgetens utgifter blir oväntat låga kan det uppfattas som att det finns ett reformutrymme som skulle kunna användas till att höja inkomst- och tilläggspensionerna. Detta kan äventyra ålderspensionssystemets långsiktiga hållbarhet.
Att utgifterna för inkomstpension m.m. redovisas under utgiftstaket kan skapa osäkerhet om vilket regelverk som är överordnat.
De argument som ovan anförts om ålderspensionerna skulle också kunna anföras när det gäller andra statligt finansierade förmåner som grundas på rättighetslagstiftning. Dessa förmåner ingår dock i statsbudgeten och inte i något autonomt system där inkomster och utgifter balanseras.
Analys av 2009
År 2009 utbetalades 217 393 miljoner kronor från AP-fonderna, varav tilläggspension 186 954 miljoner kronor och inkomstpension 30 439 miljon-er kronor. Dessutom belastades AP-fondmiljon-erna med 19 miljonmiljon-er kronor för överföringar av värdet av pensionsrätter till de Europeiska gemenskaperna.
AP-fondernas förvaltningskostnader och kostnadsersättningar uppgick preliminärt till 2 387 miljoner kronor.
Antalet tilläggspensioner var 1 684 000 i genomsnitt under 2009 och antalet inkomstpensioner var 696 000. Antalet tilläggspensioner ökade med 3,6 procent medan antalet inkomstpensioner ökade med 21 procent. Den kraftiga ökningstakten för inkomstpension beror på att allt fler personer, födda 1938 eller senare, blir ålderspensionärer.
Antalet personer med tilläggspension i åldrarna 61–64 år ökade under 2009, från 68 000 i december 2008 till 74 000 ett år senare. Nästan alla dessa hade även inkomstpension. Ökningstakten för antalet med tidigt uttag var lägre under 2009 än under 2008. Antalet 61-åringar som tog tidigt uttag minskade något från 2008 till 2009. Det kan bero på att det 2009 (efter börsfallet 2008) är färre personer som tar ut sin pension och placerar i kapital-försäkringar samtidigt som de fortsätter att förvärvsarbeta. En annan för-klaring kan vara en minskad benägenhet att lämna förvärvslivet före 65 års ålder.
Det finns ingen heltäckande statistik som visar hur många som är över 65 år och ännu inte har börjat ta ut sin ålderspension. En skattning ger att det fanns knappt 20 000 personer i december 2009 i den födelseårgång som det året uppnådde 65 års ålder som inte hade påbörjat sitt pensionsuttag. Antalet med sent uttag har ökat under de senaste åren.
Medelbeloppet per år var 111 000 kronor för tilläggspension och 44 000 kronor för inkomstpension.
Premiepensionssystemet
Ändamål
Sedan 2010 administreras premiepensionssystemet tillsammans med inkomstpensionssystemet av den nya Pensionsmyndigheten. Till premiepensionssystemet hör också Sjunde AP-fonden.
Premiepensionssystemet är ett premiereservsystem. Premiepension kan utges till personer som är födda 1938 eller senare. För personer i den så kallade mellangenerationen födda 1938–1953 utges en del av pensionen i form av inkomstpension och premiepension och en del av pensionen i form av tilläggspension. Ju tidigare i perioden personen är född desto större är andelen tilläggspension.
De antaganden som används vid beräkningen av premiepensionen är de om förväntad livslängd, avkastning och driftkostnader. Till grund för an-taganden om livslängd används SCB:s befolkningsprognos.
Premie-pensionen är liksom inkomstPremie-pensionen avgiftsbaserad, men till skillnad från inkomstpensionen är pensionskapitalet reellt och placerat i olika fonder som den försäkrade själv väljer. Personen kan välja att ha mellan 1-5 fonder i sin premiepensionsportfölj av de fonder som ingår i premiepensionssystemets fondtorg. Om inget val av fonder görs placeras medlen i den fond som Sjunde AP-fonden förvaltar, Premiesparfonden.
För att ha rätt att ta ut premiepension måste personen vara 61 år eller äldre och ha ett positivt premiepensionskapital. Den försäkrade kan själv välja från och med vilken månad pensionen ska börja utges och till vilken storlek av alternativen 25, 50, 75 eller 100 procent. Ju senare pensionsuttaget på-börjas desto högre blir premiepensionen i och med att den förväntade åter-stående livslängden är kortare. Uttag av premiepension kan börja samtidigt som uttag av inkomstpensionen eller vid annat tillfälle. Vid uttagstillfället kan den försäkrade välja att stanna kvar i fondförsäkring, alltså att själv fortsätta att förvalta sitt kapital och ha kvar sitt fondval. Vid varje månads-utbetalning säljs då så många fondandelar av som behövs för att täcka pensionsutbetalningen.
Det går också att välja att övergå till en så kallad traditionell försäkring. Om traditionell försäkring väljs säljs den försäkrades alla fondandelar och Pensionsmyndigheten tar över förvaltningen av kapitalet från och med pensioneringen. Den försäkrade garanteras att få ett belopp utbetalat varje månad så länge denne lever. Om Pensionsmyndighetens förvaltning av kapitalet går bra får den försäkrade utöver det garanterade beloppet även ett tilläggsbelopp utbetalat. Utvecklingen på kontot utvecklas med den så kallade återbäringsräntan. Pensionsmyndigheten beslutar varje månad hur stor återbäringsräntan ska vara. Tilläggsbeloppet räknas om varje år och kan både öka och minska.
En pensionär som valt fondförsäkring kan när som helst välja att övergå till traditionell försäkring. Det går däremot inte att byta tillbaka till fond-försäkring ifall man en gång har valt att ha traditionell fond-försäkring.
Både inom fondförsäkring och inom traditionell försäkring kan den försäkrade välja till ett efterlevandeskydd till sin maka/make eller registrerad partner i samband med uttaget av sin premiepension. Med ett efterlevandeskydd menas att pensionen betalas ut så länge som den
försäkrade eller medförsäkrade är vid livet. I gengäld blir pensionsbeloppet som betalas ut lägre än vad det skulle ha varit utan efterlevandeskydd eftersom pensionskapitalet ska räcka till båda liven.
Intjänade premiepensionsrätter kan överföras mellan makar och registrerade partners. En sådan överföring medför att premiepensionsrätten reduceras med för närvarande åtta procent som går till arvsvinst till alla i premie-pensionssystemet. Anledningen till reduceringen är att överföringarna till mycket stor majoritet görs från män till kvinnor. Detta medför att de över-förda pensionsrätterna i genomsnitt ska betalas ut under en längre tid i form av pension eftersom kvinnor har en längre förväntad livslängd än män. För att systemet ska vara i balans måste reduceringsavgiften, de åtta procenten, tas ut som neutraliserar den lägre förväntade arvsvinsten.
Varje år tas en avgift ut från pensionsspararnas fondvärde. Avgiften tas som en fast procentsats av fondvärdet. De senaste åren har det funnits ett avgifts-tak på 110 kronor som avgiften inte får överstiga för någon enskild sparare.
I samband med att avgiften dras fördelas även den rabatt som
Pensionsmyndigheten har på fondavgifterna. Ju mer pengar som premie-pensionssystemet har hos en förvaltare, desto högre rabatt på avgiften måste förvaltaren ge på förvaltarens respektive fonder. En av anledningarna till fondrabatten är att all administration kring enskilda konton administreras av Pensionsmyndigheten.
Från och med maj 2010 kommer Premiesparfonden att ersättas med AP7 Såfa – Statens årskullsförvaltningsalternativ. Såfa är till skillnad mot Premiesparfonden en generationsfond. Andelen aktier och räntor ändras i takt med att en födelseårgång åldras. Fram till en viss ålder har fonden 100 procent aktier, därefter minskas andelen aktier till fördel för räntebärande papper med 2-3 procentenheter för varje år. Det är fortsatt Sjunde AP-fonden som är ansvarig förvaltare. Anledningen till att andelen aktier minskas ju äldre födelseårgången blir är att minska risken för att de för-säkrade ska drabbas av en stor värdeförlust nära eller efter pensionerings-tidpunkten. Ytterligare en skillnad mot Premiesparfonden är att Såfa kommer att vara valbar.
En annan nyhet som införs inom premiepensionen i maj 2010 är de tre färdiga fondportföljalternativen som kommer att bli valbara. Meningen är att en försäkrad bara ska behöva välja en risknivå i sitt premiepensions-sparande, utan att behöva välja några enskilda fonder. De tre portföljerna kommer att ha tre olika risknivåer och heta AP7 Försiktig (låg risk), AP7 Balanserad (medel risk) och AP7 Offensiv (hög risk).
Analys av 2009
Från premiepensionssystemet utbetalades 857 miljoner kronor år 2009, varav 737 miljoner från fondförsäkring och 120 miljoner från den traditionella försäkringen.
Vid 2009-12-31 uppgick värdet i fondförsäkringen till knappt 340,2
miljarder kronor. Värdet för den traditionella försäkringen var 2,2 miljarder kronor vid årsskiftet.
Totalt var det nästan 115 000 som ansökte om premiepension under 2009.
Ungefär 10 procent av dem valde att ta ut sin premiepension i form av traditionell försäkring och 17 procent valde att lägga till ett
efterlevandeskydd.
Dessutom överfördes knappt en miljon kronor från premiepensionssystemet till de Europeiska gemenskaperna.
Medelantalet premiepensionssparare under 2009 var 6 miljoner, dessa gjorde under året cirka 4,6 miljoner fondbyten. Antalet personer som uppbar premiepension vid slutet av 2009 var omkring 664 000. Det innebar att an-talet med premiepension ökade med 20 procent från föregående år. Genom-snittlig premiepension per månad var 124 kronor för fondförsäkringen och 135 kronor för dem med traditionell försäkring.
Avgiftsuttaget för 2009 som finansierar administrationen av premie-pensionssystemet var 0,25 procent per konto, med ett avgiftstak på 110 kronor per konto. Det faktiska uttaget per konto blev i genomsnitt 0,19 procent, totalt 474 miljoner kronor. Fondavgiftsrabatten från 2008 som fördelades bland fondspararna 2009 i samband med avgiftsuttaget uppgick till 1 281 miljoner kronor.
Prognos för inkomstgrundad ålderspension
Antaganden
De antaganden som används vid beräkningen är främst inkomstindex, balansindex, prisbasbeloppet, timlöneutvecklingen, förändring av konsumentprisindex och SCB:s befolkningsprognos.
Analys av 2010–2014
Antalet tilläggspensioner beräknas öka till i genomsnitt 1 805 000 år 2011 och 1 972 000 år 2014. Det finns främst två skäl till denna ökning.
Antalet tilläggspensioner beräknas öka till i genomsnitt 1 805 000 år 2011 och 1 972 000 år 2014. Det finns främst två skäl till denna ökning.