1:5 Barnpension och efterlevandestöd 868 684 850 500 871 800 894 700
1:7 Pensionsrätt för barnår 6 974 600 7 367 900 7 716 400 7 678 000
Summa 7 843 284 8 218 400 8 588 200 8 572 700
Totalt 46 523 243 44 217 994 43 008 542 42 242 037
Samverkan mellan Pensionsmyndigheten och de berörda fackliga organisationerna har skett.
Budgetunderlaget har beslutats av Pensionsmyndighetens styrelse den 19 februari 2014.
Deltagare har varit ordförande Bo Könberg, vice ordförande Kerstin Wigzell samt ledamöterna Joachim Berner, Thomas Rolén, Tomas Landeström, Pär Nygren och generaldirektör Katrin Westling Palm.
Dessutom har chefen för juridikavdelningen Thomas Norling, chefen för ledningsstaben Annika Sundén samt Hans Karlsson, Stefan Granbom och Johan Söderberg varit närvarande, den senare som föredragande.
Katrin Westling Palm
Johan Söderberg
Sändlista
Ekonomistyrningsverket
Finansdepartementet
Riksdagens utredningstjänst
Riksrevisionen
Statskontoret
Datum 2014-02-21
Innehåll
Vad förväntas av oss? ... 10
Vår inriktning ... 10
Strategisk inriktning ... 10
Säkra målen ... 11
Information utifrån situation ... 11
Säkra kompetensförsörjningen ... 12
Automatiseringar ... 12
Offensivt arbete med förenklingar ... 12
Samverkan... 12
Försäkringskassan ... 13
Servicekontoren ... 13
Vad planerar vi? ... 13
Genomförande och implementation av kommande leveranser inom programmet för ärendehantering (PFÄ) ... 14
Konsumetuppdraget ... 14
Prognos till alla ... 15
Verksamhets- och kontrollfilosofin ... 15
Påverkansfaktorer ... 16
Nyttovärderingar och effekthemtagningar ... 19
Sammanfattande inriktning för budgetunderlaget 2015-2017 ... 21
Förvaltningskostnader och investeringsbehov ... 22
Förvaltningskostnader ... 22
Kostnader för lokaler ... 22
Finansiering av förvaltningskostnaderna ... 22
Anslagsbehov ... 23
Anslagsbehållning ... 23
Anslagskredit på ramanslag ... 24
Förslag till låneram (7 kap 1 § budgetlagen) ... 24
Förslag till kredit på räntekonto i Riksgälden (7 kap 4 § budgetlagen) ... 25
Särskild kredit för fondhandel (7 kap 6 § budgetlagen) ... 26
Avgiftsuttag ur AP-fonderna och Premiepensionsfonderna ... 27
Avgiftsuttag för administration av inkomst- och tilläggspension (AP-fonderna) ... 27
Avgiftsuttag för administration av premiepension ... 27
Kostnader för myndigheter som ersätts från AP-fonderna och Premiepensionsfonderna ... 28
Försäkringsförmånerna – budgetförslag och långtidsbedömning ... 29
Inledning ... 29
Principer för Pensionsmyndighetens förslag till anslagsbelopp 201429 Prognosunderlag ... 29
Kontaktpersoner ... 30
Följsamhetsindexering m.m. ... 35
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ... 37
1:1 Garantipension till ålderspension ... 37
1:2 Efterlevandepensioner till vuxna ... 42
1:3 Bostadstillägg till pensionärer ... 47
1:4 Äldreförsörjningsstöd ... 51
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ... 55
1:5 Barnpension och efterlevandestöd ... 55
1:7 Pensionsrätt för barnår ... 58
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ... 60
Inkomstpensionssystemet ... 60
Premiepensionssystemet ... 62
Prognos för inkomstgrundad ålderspension ... 64
AP-fondernas inkomster och utgifter ... 70
Övriga pensioner ... 72
Frivillig pension ... 72
Sjömanspension ... 72
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2014
Bilaga 4 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2014
Datum 2014-02-21
Vad förväntas av oss?
Som i tidigare budgetunderlag utgår vi från vårt uppdrag, där ett av målen beskrivs som att administrationen av ålderspensionssystemet ska bedrivas med låga kostnader till nytta för pensionärer och pensionssparare. Ett annat mål är att informationsgivningen ska ge pensionsspararna goda möjligheter att bedöma sin samlade framtida pension och vad som påverkar den.
Regeringens analys av och slutsatser kring vår verksamhet samt politikens inriktning framgår av den senaste budgetpropositionen (BP14). Där skrivs bland annat att:
• förvaltningen ska bedrivas med låga kostnader
• regeringen fortsätter följa handläggningen av bostadstillägg (BT) och återkrav
• tillsvidarebesluten inom BT är en strategiskt viktig reform med särskild uppföljning
• viktiga fokusområden för att främja allmänhetens förtroende är att
- motverka felaktiga utbetalningar som kommer av oavsiktliga fel och beivra bidragsbrott
- förenkla för medborgarna att göra rätt genom regelförenklingar
• vad gäller kontrollverksamheten kommer regeringen fortsätta arbetet med regelförenklingar och följa vårt arbete med riskvärdering och smarta kontroller
• hela den framtida pensionen poängteras och gapet mellan användarna av minpension.se och de som får det orange kuvertet är bekymmersamt
• kunskap om inte helt uppenbara konsekvenser för pensionen efterfrågas - livshändelser
• i en föränderlig värld måste pensionssystemet underhållas - analysera och justera, exempelvis pensionsåldrarna
- det poängteras att de extremt långsiktiga fundamenten som livsinkomstprincipen och den finansiella stabiliteten ligger fast
• medel har tillförts för konsumentstärkande åtgärder och för att stärka informationsverksamheten
Vidare har Pensionsmyndigheten i regleringsbrevet 2014 fått medel för att genomföra den plan för jämställdhetsintegrering (dnr S2013/6244/SF) som tidigare redovisats för regeringen. Av planen följer att Pensionsmyndigheten under 2014 ska genomföra en kartläggning av nuläget inom bemötande, statistik och analys samt myndighetsutövning.
Denna kartläggning ska ligga till grund för vår långsiktiga planering av
jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Pensionsmyndigheten ska då genom olika aktiviteter som är kopplade till jämställdhetsintegrering i myndighetens
verksamhetsplan, tillsätta resurser, budgetera och följa upp utvecklingen med start i verksamhetsplanen 2015.
Vår inriktning
Strategisk inriktning
Pensionsmyndigheten har en återkommande process för strategisk planering. En process som går från den strategiska inriktning som styrelsen drar upp på våren via våra
strategiska dagar i slutet av maj, till fastställandet av Pensionsmyndighetens strategiska plan för nästkommande år och tills vidare i juni.
Styrelsens strategiska inriktningar sammanfattas i följande punkter:
• Övergripande inriktning – Säkra målen Alltid rätt och i tid samt Kostnadseffektiv verksamhet
• Målgrupps- och individanpassad information utifrån pensionssparares och pensionärer situation
• Säkra kompetensförsörjningen för att möta vårt förändringsbehov
• Automatiseringar för en effektivare verksamhet
• Offensivt arbete med förenklingar i arbetssätt, regelverk, interna rutiner och informationshämtning
• Köp av tjänster och samverkan med andra där det passar vår verksamhet Säkra målen
Målen Alltid rätt och i tid och Kostnadseffektiv verksamhet är basen för verksamheten och ska alltid vara i fokus, det vill säga att vi arbetar med ständiga förbättringar för att få en snabb och korrekt handläggning till en så låg kostnad som möjligt. Att göra rätt och vara i rätt tid är lika viktigt. Prioriteringar:
• Alltid rätt omfattar även att alla ska behandlas lika och ges samma möjligheter att ta till vara sina rättigheter
• Hitta åtgärder som ger stor effekt inom kvalitets- och förbättringsarbetet och genomföra dessa
• Arbete med att förebygga fel och effektivisera vår kontroll
• I betydligt större omfattning ta hänsyn till kostnadsfaktorn i verksamhetsbeslut och vara tydligare med hur olika utvecklingsinsatser ska finansieras.
Information utifrån situation
Ambitionen ska vara att pensionsspararen och pensionären får den information de behöver. För att lyckas med detta behöver vi ha ett ökat individuellt perspektiv i vår information utifrån en god kunskap om olika målgrupper och deras behov och livssituation. Vi ska ta en mera aktiv roll för att stärka pensionssparares och pensionärers ställning som konsumenter. Det innebär att vi behöver utöka vår
omvärldsbevakning avseende pensioner och pensionsrelaterat sparande, vara aktiva när det gäller förslag till regelförändringar, ta en opinionsbildande roll och erbjuda mera konkret vägledning i de frågor som ställs från pensionssparare och pensionärer.
Prioriteringar:
• Få tydligare kundfokus, där vi ser pensionssparares och pensionärers hela behov och utifrån det anpassa våra processer och om möjligt även samordna dessa med andra myndigheters processer
• Genomföra Prognos till alla enligt föreslagen tidsplan och skapa utrymme i planeringen för detta genom att effektivisera hur andra aktiviteter genomförs
• Fortsatt arbete med att stärka konsumenternas ställning på pensionsområdet
• Utveckla en väl fungerande statistik- och analysverksamhet.
Datum 2014-02-21
Säkra kompetensförsörjningen
Alla på Pensionsmyndigheten ska förstå och ta ansvar för sitt bidrag till helheten.
Kompetensförsörjningen ska stödja den verksamhet vi vill bedriva. Vi behöver ha rätt kompetens för våra uppdrag, inte bara i framtiden utan även idag. Vår utveckling innebär att färre kommer att arbeta med ärendehandläggning men fler kommer att arbeta med att möta och informera pensionssparare och pensionärer. Bemötandefrågor och kunskap om hela pensionen blir allt viktigare. För att klara kompetensförsörjning, såväl avseende medarbetare som ledare, behöver vi ha en tydlig strategi. För ett systematiskt angreppssätt inom kompetensförsörjning ska vi utveckla vår Kompetensakademi, Pensionsmyndighetens organisation för kompetensutveckling och utbildning.
Prioriteringar:
• Bygga upp en tydlig struktur och process för kompetensförsörjning
• Konkretisera utbildningsbehovet och prioritetsordningen
• Koppla innehållet i Kompetensakademin till olika roller och kompetensnivåer.
Automatiseringar
Vi effektiviserar genom att standardisera och automatisera handläggning av i första hand rutinartade moment med stora volymer, både avseende ärendeflöden och informationsinhämtning. En ökad automatiseringsgrad ger positiva effekter avseende handläggning och kostnadseffektivitet och skapar utrymme för att kunna satsa mer på att i första hand utveckla information och kundmöte. Vi vill också genom bland annat automatiserad informationsinhämtning bygga bort möjligheter att göra fel och
därigenom både höja kvaliteten och förkorta den totala handläggningstiden.
Prioriteringar:
• Att implementera kommande leveranser från utvecklingsprojekt
• Att ta om hand de möjligheter som automatiseringar ger för att åstadkomma en effektivare verksamhet, bland annat genom förenklingar i arbetsprocesser och regelverk
• Att bli bättre på att ta om hand och återanvända vunnen kunskap inom vår utvecklingsverksamhet.
Offensivt arbete med förenklingar
Vi ska arbeta med förenklingar i lagstiftningen och samtidigt effektivisera arbetssätt och tillämpning av interna regelverk. Vårt fokus ska ligga på områden som vi har stor möjlighet att påverka eller själva rår över. Prioriteringar:
• Förbättra systematik och koppling mellan kvalitetsarbetet och
regelförenklingsarbetet så att vi får lättare att hitta och genomföra åtgärder inom de områden som ger snabb och tydlig effekt
• Genomföra en genomlysning av regelverket för BT för att identifiera möjliga förenklingar och schabloniseringar
• Få en tydligare bild av fel, orsaker och riskområden
• Föra vidare goda exempel och lära oss av varandra
• Utifrån tydligt kundfokus fortsätta identifiera förbättringsområden inom vår hantering.
Samverkan
Vi ska vara riktigt bra på det vi gör, men vi behöver alltid se över möjligheterna att samverka med andra för att hitta bättre och billigare lösningar. Detta gäller såväl nya
tjänster som befintliga. För att få ut önskade effekter behöver vi förbättra vår kravställnings- och beställarkompetens. Prioriteringar:
• Fortsätta att utveckla samarbetet med Försäkringskassan mot ett strategiskt partnerskap
• Hitta en modell för att följa utvecklingen av samverkan med Försäkringskassan
• Ta fram en ny transparent ekonomimodell för köp av tjänster hos Försäkringskassan
• Fokusera på informationssäkerheten i de outsourcade verksamheterna Försäkringskassan
Idag finns ett utvecklat samarbete med Försäkringskassan som ska fortsätta och
förbättras i de delar som passar vår verksamhet. Myndigheterna ser över möjligheten att upprätta ett partnerskapsavtal och arbeta med en strategisk gruppering som aktivt tar fram och följer upp möjliga scenarier över tid och lämpliga nivåer för samverkan för olika scenarier. Vi ser således ett fortsatt samarbete kring it-stödet under överskådlig tid och ett fördjupat och mer strategiskt samarbete mellan myndigheterna.
Servicekontoren
Utifrån våra fokusområden är servicekontoren en viktig kanal för oss. Servicekontoren utgör en mötesplats där pensionssparare och pensionärer på ett naturligt sätt interagerar med statsförvaltningen vid sina livshändelser. Det ger oss förutsättningar att ge
värdefull information vid rätt tidpunkt. Det finns även ett värde i att
servicekontorsnätets exponering kommunicerar en förvaltning som bryr sig, vilket påverkar förtroendet i positiv riktning.
Idag är det främst pensionärer som kommer in på servicekontoren men vi har en inriktning om att finnas nära konsumenten och att ge vägledning inför pensionstiden.
Servicekontoren kommer att delta i satsningen på Prognos till alla1 och är en avgörande faktor för hur väl Pensionsmyndighetens kommer att nå sin målsättning. Förutom uppgiften att ge kunderna prognosstöd så kommer servicekontoren i maj 2014 att börja handlägga BT-ärenden.
Sammantaget vill vi att servicekontorsnätet utvecklas för att bättre motsvara kontaktbehoven ur ett livshändelseperspektiv. Detta kräver myndighetsgemensam utveckling av logiska tjänster som är livshändelsebaserade.
Vad planerar vi?
För att ge styrning och ledning i hur vi ska nå våra mål har vi ett överordnat strategiskt fokus på kostnadseffektivitet och hög operationell effektivitet. Vi vill därmed flytta verksamhetens resurser från tidsödande hantering, administration och datainsamling till kontakter med pensionssparare och pensionärer som skapar mervärde samt till bättre styrning och analys. Inom ärendehanteringen automatiserar vi och genomför
förenklingar i arbetsprocesser och regelverk, och inom informationsområdet ökar vi det individuella perspektivet genom att utgå från individens behov och livssituation så långt det är möjligt. I arbetet med statistik och analys skapar vi en effektivare dataförsörjning som frigör resurser så att vi kan bli en drivande samarbetspartner och efterfrågad specialist inom området.
Mer konkret har vi planerat för:
1 Satsningen som går under namnet Prognos till alla innefattar åtgärder som underlättar för individen att göra en individuell pensionsprognos, se vidare på s.14.
Datum 2014-02-21
• Genomförande och implementation av kommande leveranser inom programmet för ärendehantering (PFÄ)
• Konsumentuppdraget
• Prognos till alla
• Verksamhets- och kontrollfilosofin
Genomförande och implementation av kommande leveranser inom programmet för ärendehantering (PFÄ)
PFÄ utvecklar ett systemstöd för ärendehantering och handläggning. Vi ska färdigställa och driftsätta de pågående projekten inom programmet och därigenom gå mot en automatisering av de stora ärendeflödena. I utvecklingsarbetet ska manuella arbetsmoment genomlysas och i möjligaste mån byggas bort. Vi ska utveckla våra processer så att de bättre avspeglar pensionärer och pensionssparares livshändelser.
Programmet bidrar till ökad kundnytta i form av en snabbare och mer rättsäker handläggning då ärendehanteringen av återkoppling, beslut och information automatiseras i högre grad. Handläggarnytta kommer visa sig av en mer enhetlig hantering av ärenden där monotona arbetsuppgifter byggts bort. Konsolidering av system bidrar till kostnadseffektivitet i form av färre och egna handläggningssystem med högre driftsäkerhet och lägre kostnader för vidareutveckling, systemdokumentation, test och releaser.
2016 har vi:
• en modern, kostnadseffektiv och automatiserad ärendehantering av ärenden inom ålderspension och efterlevandepension
• vi samordnar och skickar färre, enklare, tydligare brev och beslut
• vi påbörjar etableringen av händelseorienterad ärendehantering
• vi erbjuder nya e-tjänster på webben.
Konsumetuppdraget
I enlighet med tidigare regleringsbrevsuppdrag har Pensionsmyndigheten redovisat hur vi arbetar proaktivt med att förebygga problem för konsumenten och samverkar med andra myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra aktörer för att stärka
konsumenternas ställning på pensionsområdet.
Vi har fram till nu införlivat konsumentuppdraget i verksamheten genom att utveckla det nya uppdraget och driva det som en del av vårt linjearbete genom prioriteringar inom ramen för befintlig verksamhet. Från år 2014 har Pensionsmyndigheten fått tilldelade medel specifikt för bland annat konsumentuppdraget vilket möjliggör en ökad utvecklingstakt.
För att fullt ut arbeta proaktivt i konsumenternas intresse kommer myndigheten att behöva etablera och utveckla en rad verksamheter som inte finns idag. En sådan utveckling kommer att behöva ske etappvis och under en tidsrymd som sträcker sig fram i tiden.
I valet av konsumentstärkande åtgärder behöver viss samordning ske internt samtidigt som myndigheten bör ta vara på de möjligheter till samverkan med Finansinspektionen och Konsumentverket som bedöms nödvändiga för att åtgärderna ska få bästa möjliga genomslag på finansmarknaden. En utgångspunkt här är att de tjänster och produkter som marknadsförs och säljs inom pensionsområdet också är en del av det utbud som
finns på finansmarknaden. Här är Konsumenternas Bank- och finansbyrå även en given samverkanspart.
Prognos till alla
Satsningen som går under namnet Prognos till alla innefattar åtgärder som underlättar för individen att göra en individuell pensionsprognos. Det övergripande syftet är att nå fler pensionssparare med information om hela pensionen och att inom fyra år nå flertalet av dagens cirka 5,5 miljoner pensionssparare med information om hela pensionen.
För att stimulera aktiviteter och för att betona individens egen valmöjlighet ska pensionsspararna till del kunna välja själv hur han eller hon vill ta emot
helhetsinformationen. 2014 kommer en personlig kod skickas ut med det orange kuvertet. Koden ger möjlighet att göra en personlig pensionsprognos direkt på webben.
Genom att pensionsspararen inte behöver beställa hem en personlig kod minskas tröskeln för kunden att logga in på Min Pension och ta del av sin prognos. Från 2014 kommer det utöver att ta del av sin prognos via webben, finnas möjlighet att få stöd i prognos över telefon alternativt i ett personligt möte på till exempel servicekontor. Den utskickade personliga koden kan pensionsspararen även använda för att i samtal med Pensionsmyndighetens kundservice ge myndigheten tillgång till sina individuella uppgifter på Min Pension så att frågor bättre kan besvaras. Vår huvudinriktning för pensionsinformation kommer dock även fortsättningsvis att vara information via webben eftersom kunden där interaktivt kan ändra förutsättningarna för sin pensionsprognos.
Pensionsmyndigheten har öppnat för att till utskicket av det orange kuvertet 2015 addera en möjlighet att via talong beställa en prognos på papper som skickas till
pensionsspararens folkbokföringsadress. Prognos på papper kan tilltala en mindre grupp som varken känner sig bekväm med att gå in på webben eller att prata i telefon utan hellre vill sköta sina ärenden genom att på ett utskick.
Verksamhets- och kontrollfilosofin
Pensionsmyndigheten har en etablerad och fungerande kontrollverksamhet som utgör en stabil grund för fortsatt utveckling. Det fortsatta utvecklingsarbetet beskrivs i ett särskilt handlingsprogram som tagits fram inom ramen för vår verksamhets- och
kontrollfilosofi. Filosofin handlar lika mycket om bemötande och egna attityder som hur vi handlägger ärenden. Kontrollverksamheten utgår från att de flesta vill göra rätt för sig och att vi ska göra det lätt att göra rätt. De fel som uppstår ska kunna bedömas utifrån vad felen beror på vilket i sin tur ställer krav på kunskap och fakta, analys av beteenden och risker samt specialisering i kontrollarbetet.
Genom den nya lagstiftningen avseende tillsvidarebeslut av bostadstillägg och Pensionsmyndighetens automatisering av ärendehandläggningen under åren fram till 2016, förändras vårt arbetssätt. Vi går från att handlägga ärenden manuellt till en snabbare och mer maskinell hantering och med maskinell inhämtning av uppgifter, där medarbetarna i större utsträckning använder sin kompetens till att förebygga fel samt att kvalitetssäkra och kontrollera i efterhand.
Vår grundsyn är att begreppet kontroll ska ges en vid innebörd. Kontrollens syfte är i första hand att påverka beteenden till det bättre. Detta synsätt påverkar vårt sätt att arbeta. Genom arbetet med handlingsprogrammet så stärks kontrollperspektivet.
Perspektivet blir bredare och det blir också mer selektivt genom att det i ökad utsträckning baseras på riskanalyser.
Pensionsmyndigheten arbetar med att utveckla metodiken kring riskanalyser. Ett sätt att göra detta är att göra allt smartare urval av myndighetens redan befintliga data och att
Datum 2014-02-21
sammanställa dessa data så att den underlättar och uppmuntrar analyser och utredningar.
Inom myndigheten talar vi alltså snarare om smartare urval än om smarta kontrollsystem.
Att arbeta med att förebygga fel har fler fördelar än att felen blir färre. Aktiviteterna upplevs oftast som positiva då de gör livet enklare för kunderna, vilket i sin tur leder till högre förtroende för myndigheten. Det förtroendet stärker viljan att göra rätt. En annan fördel med minskade oavsiktliga fel är att mera arbetstid kan ägnas åt att upptäcka och rätta avsiktliga fel.
En förutsättning för att kunna förebygga fel är att det internt på myndigheten finns en gemensam syn på vad som är en korrekt hantering av ett ärende och hur regelverket ska tillämpas. I vårt uppdrag ingår att kontinuerligt säkerställa en korrekt och enhetlig rättstillämpning. Aktiviteterna här handlar mycket om intern kommunikation kring arbetssätt och uppföljning av arbetet.
Även om ambitionen är att succesivt göra kontrollverksamheten alltmer
kostnadseffektiv, bland annat genom stegvis ökad användning av maskinella kontroller, så kvarstår ett behov av att stärka den analytiska kapaciteten i arbetet. Denna del kan inte automatiseras. Ökad analytisk kapacitet bygger i sin tur på att kunskapen om felens orsaker och konsekvenser förbättras. Vidare behöver vår kunskap om hur vårt
bemötande påverkar människors förtroende för oss, särskilt i betydelsen av att känna att ha blivit rättvist och korrekt bemött, ökas.
Bakgrunden till denna inriktning är att vi utgår ifrån att de flesta pensionärer och pensionssparare vill göra rätt. Vi utgår ifrån att vi måste specialisera vårt arbete, åtgärda felen utifrån vad de beror på samt analysera beteenden och risker. Vi ska fortsätta föreslå förenklingar i lagstiftning men vi behöver framför allt bli bättre på att effektivisera arbetssätt och tillämpning av såväl interna som externa regelverk. Vårt fokus bör ligga på områden som vi har stor möjlighet att påverka eller själva rår över.
Vi tror att vi när det gäller det interna perspektivet kan göra mycket mer för att såväl förenkla för oss själva som för pensionärer och pensionssparare och därigenom se till att det blir rätt från början.
Vi tror att vi när det gäller det interna perspektivet kan göra mycket mer för att såväl förenkla för oss själva som för pensionärer och pensionssparare och därigenom se till att det blir rätt från början.