I nedanstående avsnitt finns en sammanställning av de ekonomiska konsekvenserna för staten av att göra grunddata avgiftsfritt till kommuner och landsting. ESV har inte gjort några beräkningar av eventuella kostnader som kommuner och landsting kan ha för att kunna ta emot och använda grunddata eftersom vi bedömer att det ligger utanför detta uppdrag. Sannolikt kan dessa kostnader variera mellan olika kommuner och landsting.
De ekonomiska förutsättningarna har delats upp i långsiktiga kostnader och initiala kostnader. De långsiktiga kostnaderna är de kostnader som myndigheter beräknar ha permanent för avgiftsfri grunddata till kommuner och landsting. När det gäller Skatteverket, Bolagsverket och Lantmäteriet har beräkningen utgått från att befintlig information tillgängliggörs på nuvarande sätt. Skatteverket och Lantmäteriet
beräknar inte några initiala kostnader utöver de långsiktiga kostnaderna som är hänförbara till minskade avgifter från kommuner och landsting. Bolagsverket däremot beräknar att de har initiala kostnader för anslutning och Transportstyrelsen beräknar initiala kostnader för utveckling. När det gäller framförallt
Transportstyrelsen kommer utvecklingen innebära att användarna i större
utsträckning än i dag kan hämta ut information direkt utan att använda mellanhänder.
Långsiktiga kostnader för de registerförvaltande myndigheterna
Källa: Bolagsverket, Lantmäteriet, Skatteverket och Transportstyrelsen
Alla fyra myndigheterna har gjort en beräkning av de långsiktiga kostnaderna. För Skatteverket och Lantmäteriet utgår beräkningen från nuvarande kostnadsnivå.
Transportstyrelsen räknar med att vissa kostnadsökningar kommer att uppstå redan året före införandet det vill säga år -1. För övriga myndigheter beräknas dessa kostnader uppstå vid införandet av avgiftsfri grunddata det vill säga år 0.
Totalt beräknas de långsiktiga kostnaderna uppgå till 76,5 miljoner kronor årligen40. I dessa ingår kostnader för drift, support och stöd för grunddata som är hänförbar till kommuner och landsting.
Det är endast Transportstyrelsen och Bolagsverket som bedömer att det finns initiala kostnader.
Transportstyrelsen bedömer att de utvecklingskostnader som de räknat med är nödvändiga för att tillmötesgå kommuners och landstings behov, vilket beror på att kommunerna och landstingen i dag köper informationen från exempelvis
40 Bolagsverket 1,5 mnkr, Lantmäteriet 57,5 mnkr, Skatteverket 9 mnkr, Transportstyrelsen 8,5 mnkr
41 Med initiala kostnader avser ESV i detta sammanhang anslutnings- och utvecklingskostnader som uppstår i samband med att grunddata görs tillgänglig
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN FÖR ÄNDR AD FINANSIER INGSM ODELL
vägtrafikregistret via mellanhänder. Transportstyrelsen kan i dag inte leverera informationen på det sätt som mellanhänderna gör. Totalt har Transportstyrelsen bedömt att utvecklingskostnaderna uppgår till 16,4 miljoner kronor. En del av utvecklingskostnaderna är hänförbara till året före driftsättning och en del av kostnaderna det år driftsättning sker. Då det inte gjorts någon förstudie får dessa uppskattningar betraktas som osäkra.
Bolagsverket anser det som sannolikt att kommuner och landsting kommer att ansluta sig successivt och har räknat på två olika scenarion vid successiv anslutning.
Alternativen skiljer sig inte märkbart åt och ESV har valt att i ovanstående tabell redogöra för det alternativ som innebär linjär anslutning under en femårsperiod.
Kostnaderna för att ansluta kommuner och landsting successivt inklusive stöd och support beräknas uppgå till 2,7 miljoner kronor per år under en 5 årsperiod, det vill säga till totalt 13,5 miljoner kronor.
Lantmäteriet och Skatteverket bedömer att de inte finns några initiala kostnader eftersom de flesta kommuner och landsting redan är anslutna.
6.4.1 Utvecklingskostnader
ESV bedömer att det efter införandet av ett avgiftsfritt utbyte av grunddata är viktigt att skilja på åtgärder för att bevara samma funktioner i systemet som idag och åtgärder som ökar användningen av systemet. Utgångspunkten är att det normalt endast bör vara kostnader för åtgärder som ökar användningen som bör föras ut och finansieras av offentliga användare av systemet. Åtgärder för att bevara samma funktioner som idag, efter införande av avgiftsfri grunddata, bör finansieras inom befintliga anslagsramar.
Det är endast Transportstyrelsen som idag bedömer att det finns ett utvecklingsbehov som innebär att utvecklingskostnader uppstår. Myndigheten bedömer att alternativet att endast erbjuda den nuvarande tjänsten Fordon direkt inte kommer tillmötesgå kommunernas och landstingens totala behov.
Transportstyrelsens utvecklingskostnader består dels av kostnader som direkt kommer belasta anslaget, dels av anskaffningskostnader för utveckling av en immateriell anläggningstillgång. Investeringar av anläggningstillgångar ska enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen finansieras med lån i Riksgäldskontoret.
Anläggningstillgångar belastar anslaget med avskrivningar under tillgångens nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod är vanligtvis fem år för immateriella anläggningstillgångar.
6.4.2 Anslutningskostnader
I anslutningskostnader kan både direkta kostnader för att ansluta samt stöd och support ingå. Det är ofta svårt att bedöma dessa kostnader eftersom behovet av stöd och support kan variera mellan enskilda kommuner och landsting. Om det är en ny tjänst bör regeringen överväga om staten ska finansiera anslutningskostnaderna eller om de ska inkluderas i den finansieringsmodell som ESV föreslår. Det gäller speciellt om kommuner och landsting får initiala kostnader.
Bolagsverket beräknar de statliga kostnaderna för att ansluta kommuner och landsting till Bolagsverkets avgiftsfria grunddata till totalt 13,5 miljoner kronor under en femårsperiod. Se vidare kapitel 9 – Konsekvenser av ESV:s förslag och fortsatt beredning.
ALTERNATIVA FINANSIER INGSMODELLER
7 Alternativa finansieringsmodeller
ESV har i sitt arbete övervägt två alternativa finansieringskällor som båda är neutrala på statens budget och som regeringen skulle kunna använda för att finansiera
förslaget om ett avgiftsfritt utbyte av grunddata mellan staten, kommuner och landsting. Med finansieringsmodell menar ESV i sammanhanget hur kostnaderna för grunddata till kommuner och landsting ska finansieras. Finansiering kan bli aktuell via anslag, avgifter eller en kombination av dessa. ESV ser att ett led i att ta fram en finansieringsmodell är att belysa de finansiella konsekvenserna för statens budget.
ESV har i avsnitt 3.2 redogjort för den kommunala finansieringsprincipen som innebär att kommuner och landsting inte ska åläggas nya uppgifter utan att de
samtidigt får finansiera dessa med annat än höjda skatter. Om staten fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare ska staten på
motsvarande sätt minska de statliga bidragen. ESV bedömer att minskade statsbidrag eller införande av årsavgifter i princip motsvarar minskade kostnader för kommuner och landsting. Därutöver finns det fördelar med att ansluta samtliga kommuner och landsting så att de får tillgång till relevant och aktuell grunddata.
7.1 Finansiering via det allmänna bidraget till kommuner