Regeringens bedömning: Förslaget till lag om tillträdesförbud till
butik medför ökade kostnader för Åklagarmyndigheten men även i viss mån för Polismyndigheten och Sveriges Domstolar. Kostnaderna kan hanteras inom ramen för befintliga anslag. För Kriminalvården medför förslaget till lag om tillträdesförbud till butik inte några ökade kostnader.
Förslagen om ändringar i brottsbalken medför ökade kostnader för Kriminalvården. Utgifterna för Kriminalvården till följd av dessa förslag kan hanteras inom beslutade ekonomiska ramar. För
94
rättsväsendets övriga myndigheter medför förslagen inte några ökade kostnader som inte ryms inom befintliga anslag.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Borås tingsrätt anför i fråga om tillträdesförbud att
även om samtliga ärenden inte kommer att nå domstolarna kan det finnas skäl att belysa frågan vilka undanträngningseffekter en ökad tillströmning av ärenden med förturskaraktär kan medföra i domstolarnas verksamhet, om merkostnaderna härför ska rymmas inom de befintliga anslagen. Domstolsverket anser att ökade kostnader till följd av de författnings- förslag som följer av utredarens ställningstagande kan hanteras inom ram, men invänder att såväl förslaget att införa en lag om tillträdesförbud som förslaget att kriminalisera förstadier till häleri medför ökade kostnader för Sveriges Domstolar som inte ryms inom befintliga anslag. Kriminalvården instämmer i promemorians bedömning att förslagen att införa en ny straffbestämmelse om inbrottsstöld och en ny kvalifikationsgrund medför ökade kostnader för Kriminalvården och att kostnaderna bör finansieras genom att medel skjuts till myndigheten. Polismyndigheten anser att kostnaderna för förslaget om en lag om tillträdesförbud kan komma att överstiga vad utredaren har indikerat, bl.a. mot bakgrund av att utredaren uppskattat ärendemängden till 5 000 ärenden per år. Myndigheten framför vidare att det kan ifrågasättas om förslagen att införa en särskild straffbestämmelse för inbrottsstöld och en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelserna om grov stöld och grovt häleri inte kommer att innebära en ökad arbetsbörda för aktörerna inom rättskedjan. Som exempel anger Polismyndigheten att utrymmet att fatta beslut om förundersökningsbegränsning torde minska om ändringarna införs. När det gäller tillträdesförbud ifrågasätter Åklagarmyndigheten att kostnads- ökningarna kommer att rymmas inom befintliga anslag och ser ett behov av en mer djupgående kostnadsanalys. Enligt myndigheten torde utrymmet för åklagare att utan resurstillskott hantera en ny stor grupp av ärenden vara närmast obefintlig. Åklagarmyndigheten efterlyser vidare en bredare och djupare analys av de ekonomiska konsekvenser som en ny kvalifikationsgrund för grov stöld och grovt häleri kan få. Myndigheten anför bl.a. att utredningarna kan förväntas bli mer omfattande. Saco-S föreningen vid Åklagarmyndigheten framför att om tillträdesförbud införs kommer Åklagarmyndigheten att behöva en rejäl resursförstärkning för att kunna hantera den nya ärendetypen. Föreningen anför vidare att det behöver göras en omfattande analys över vilka följder de övriga lagändringarna får och att det kan vara så att de ökade kostnaderna för Åklagarmyndigheten inte ryms inom nuvarande anslag.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen föreslår att det ska
införas en lag om tillträdesförbud till butik. Vidare föreslår regeringen en ny straffbestämmelse med beteckningen inbrottsstöld, en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelserna om grov stöld och grovt häleri samt att förstadier till häleri av normalgraden ska kriminaliseras.
Den föreslagna regleringen om tillträdesförbud till butik kommer att medföra en ökad arbetsbörda för framför allt Åklagarmyndigheten, vilket kan förväntas leda till att kostnaderna för myndigheten ökar något. Vissa initiala kostnader kan även uppstå till följd av utveckling av it-system och utbildning. Samtidigt borde viss nytta kunna dras av de erfarenheter och
95 rutiner som finns rörande handläggningen av kontaktförbud och
tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. I viss utsträckning kommer regleringen även att medföra en ökad arbetsbörda och därmed i någon mån ökade kostnader för Polismyndigheten och Sveriges Domstolar. Förslaget kan också leda till marginellt ökade kostnader för rättsliga biträden.
Några remissinstanser, bl.a. Domstolsverket och Åklagarmyndigheten, anför att kostnaderna för myndigheterna inte kommer att rymmas inom befintliga ramar eller i vart fall att det kan ifrågasättas. I promemorian uppskattas antalet ärenden om tillträdesförbud till butiker, bad- anläggningar och bibliotek uppgå till cirka 5 000 per år. Regeringens lagförslag avser dock endast en av dessa tre platser. Enligt regeringen är det inte möjligt att med någon större exakthet uppskatta hur många ärenden som kommer att bli resultatet av den nya regleringen. Polismyndigheten kommer att beröras i den mån åklagaren anlitar hjälp för utredningen medan belastningen på domstolarna blir beroende av i vilken utsträckning prövning begärs av åklagarens beslut. I likhet med promemorian bedömer regeringen att kostnadsökningarna för Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Sveriges Domstolar inte blir större än att de kan rymmas inom befintliga anslag. Vidare anser regeringen att den risk för undanträngningseffekter i verksamheten till följd av kravet på skyndsamhet i dessa ärenden som Borås tingsrätt pekar på inte ska överdrivas. Med hänsyn till att påföljden för överträdelse av tillträdesförbud i de flesta fall torde stanna vid böter kommer förslaget inte att leda till några kostnadsökningar för Kriminalvården.
Den föreslagna straffbestämmelsen om inbrottsstöld träffar gärningar som redan i dag är kriminaliserade. Införandet av bestämmelsen kommer emellertid att leda till att minimistraffet för vissa gärningar, som tidigare bedömdes som grov stöld, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Detta torde förutom längre strafftider även leda till fler domar med fängelse som påföljd eftersom det i högre utsträckning kan bli aktuellt att döma till fängelse med hänsyn till brottets straffvärde. Detta leder till ökade kostnader för Kriminalvården. Förslaget att införa en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelserna om grov stöld och grovt häleri förväntas leda till att fler brott bedöms som grova. Även detta förslag bedöms således medföra ökade kostnader för Kriminalvården. Förslaget att kriminalisera försök, förberedelse och stämpling till häleri av normalgraden innebär att det kriminaliserade området utvidgas något. Påföljderna för dessa brott torde dock endast i undantagsfall bestämmas till fängelse. Kostnaderna för Kriminalvården till följd av det förslaget bedöms således inte öka annat än marginellt.
Sammanfattningsvis innebär förslagen i brottsbalken nya och förlängda anstaltsvistelser och således ökade kostnader för Kriminalvården. Medel för detta har beräknats i budgetpropositionen för 2020. Kriminalvårdens utgifter till följd av förslagen bedöms kunna hanteras inom beslutade ekonomiska ramar.
Några remissinstanser, bl.a. Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten, framför att vissa av de föreslagna ändringarna i brottsbalken kommer att medföra en ökad arbetsbörda för rättsväsendets myndigheter. Regeringen bedömer dock att ärendena till följd av förslagen inte kommer att bli fler eller mer resurskrävande än att kostnaderna för Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten kan
96
finansieras inom ramen för befintliga anslag. Förslagen kan också leda till marginellt ökade kostnader för rättsliga biträden.