stämpling till häleri
Regeringens förslag: Försök, förberedelse och stämpling till häleri ska
kriminaliseras.
Promemorians bedömning överensstämmer inte med regeringens
förslag. Enligt utredaren bör försök och förberedelse till häleri inte kriminaliseras. I enlighet med uppdraget lämnas dock ett sådant författningsförslag. Under förutsättning att försök och förberedelse till häleri kriminaliseras anser utredaren att även stämpling till häleri bör kriminaliseras och lämnar ett sådant författningsförslag. Dessa förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En klar majoritet av de remissinstanser som yttrar
sig i frågan, bl.a. Hovrätten för Övre Norrland, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Jönköpings tingsrätt, Malmö tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Ångermanlands tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Domareförbund, ansluter sig till eller har inte något att invända mot promemorians bedömning att försök och förberedelse till häleri inte bör kriminaliseras. Som skäl anges främst att häleribrottets konstruktion innebär att det straffbara utrymmet skulle bli mycket begränsat och att bevissvårigheterna bedöms bli stora.
Polismyndigheten anför att en kriminalisering av försök och för- beredelse till häleri skulle få liten effekt eftersom häleribrottet fullbordas på ett så tidigt stadium men har inget att invända mot en kriminalisering.
91 Borås tingsrätt anser att behovet av en kriminalisering kan ifrågasättas
men ser i och för sig inga hinder mot en sådan lagstiftning. Enligt tingsrätten talar en ökad harmonisering till lagen om straff för penning- tvättsbrott för en kriminalisering.
Brottsförebyggande rådet och Företagarna och Butikerna anser att försök, förberedelse och stämpling till häleri ska kriminaliseras. Brottsförebyggande rådet pekar bl.a. på att vissa personer i en hälerihärva kan ha begränsade uppgifter och sakna kunskap om verksamhetens omfattning och att deras straffansvar därför ibland kan omfatta endast häleri av normalgraden. Genom att ingripa mot försök och förberedelse till sådana hälerier uppges vissa systematiska eller organiserade förfaranden kunna motverkas genom att inblandade personer lagförs i ett tidigare skede. Myndigheten framför även att kunskapsläget om hälerier är begränsat samt att det finns behov av att inta ett marknadsperspektiv på tillgreppsbrotten och att det främst är i häleriledet som organisations- graden träder fram. Företagarna och Butikerna ser en kriminalisering som en del av flera åtgärder som behövs för att motverka den mängd stölder som dagligen drabbar svenska företag.
Samtliga remissinstanser som yttrar sig över hur stämpling bör hanteras, anser att för det fall försök och förberedelse till häleri kriminaliseras så bör även stämpling straffbeläggas. Till dessa remissinstanser hör Borås tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Några av dem anmärker att stämpling till stöld inte är kriminaliserat.
Skälen för regeringens förslag: Försök, förberedelse och stämpling till
grovt häleri är straffbelagt medan dessa förstadier till häleri inte har kriminaliserats.
För att det ska vara befogat att kriminalisera förstadier till brott krävs det att brottet är av visst allvar. Straffskalan för häleri är fängelse i högst två år. Samma, eller lägre, straff är föreskrivet för flera andra förmögen- hetsbrott som har straffbelagts på försöks- och förberedelsestadiet, bl.a. stöld, tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig energiavledning, bedrägeri, utpressning och ocker. Stämpling till dessa brott är däremot inte kriminaliserat. Penningtvättsbrott har straffskalan fängelse i högst två år och är straffbart på samtliga dessa förstadier. I jämförelse med andra brott är häleri därmed ett så allvarligt brott att en kriminalisering av såväl försök och förberedelse som stämpling framstår som befogad. Inte heller systematiska skäl talar mot detta.
Häleribrottet har ett brett tillämpningsområde och handlingsrekvisiten är utformade så att de träffar en rad åtgärder, i många fall utan krav på att gärningarna ska leda till någon särskild effekt. Flera förfaranden som beträffande andra brott skulle ses som ett förstadium till brottet utgör därmed ett fullbordat häleri. Som framhålls i promemorian minskar den tidiga fullbordanspunkten utrymmet för att straffbelägga förstadier till brottet. Flera remissinstanser, bl.a. Jönköpings tingsrätt och Ånger- manlands tingsrätt, pekar särskilt på det begränsade straffbara utrymmet som skäl mot en sådan kriminalisering. Att handlingsutrymmet generellt sett är snävt behöver emellertid inte utesluta ett straffbeläggande, om det finns andra godtagbara skäl för detta. Företagarna och Butikerna anser att en kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till häleri behövs för att motverka den mängd stölder som drabbar företag. Enligt
92
Brottsförebyggande rådet skulle vissa systematiska eller organiserade förfaranden kunna motverkas om det vore möjligt att ingripa även mot försök och förberedelse till mindre allvarliga brott som häleri. På sätt som redogörs för i promemorian kan det handla om personer som visserligen är delaktiga i ett större förfarande men som endast utför vissa begränsade uppgifter eller saknar insyn i förfarandet i dess helhet. Genom att kriminalisera försök och förberedelse till sådana hälerier kan personer som ingår i kriminella nätverk och organisationer lagföras i tidigare skeden. Det finns således praktiskt tänkbara fall som skulle träffas av en kriminalisering i ett tidigare skede än i dag och som även är så allvarliga att ett ingripande framstår som motiverat. Enligt regeringens mening finns det därmed skäl att utgå från att kriminaliseringen skulle ha praktisk betydelse även om det, som bl.a. Jönköpings tingsrätt pekar på, kan uppstå bevissvårigheter. Det kan också konstateras att vid införandet av straff för försök, förberedelse och stämpling till grovt häleri och grovt penninghäleri (numera grovt penningtvättsbrott) diskuterades huruvida det, i förhållande till det internationella åtagande som skulle genomföras, vore tillräckligt att kriminalisera förstadier till grovt penninghäleri men inte till grovt häleri. En sådan lösning uppgavs emellertid få oönskade konsekvenser, bl.a. eftersom det skulle innebära att häleri och penninghäleri skulle komma att behandlas olika på ett sätt som, med hänsyn till brottstypernas abstrakta straffvärde och de likheter som i övrigt föreligger mellan brottstyperna, var svårt att motivera. (Se prop. 2000/01:133 s. 16.) Som framgår ovan har därefter försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott kriminaliserats. Sammantaget anser regeringen att det finns tillräckliga skäl för att införa en kriminalisering som gör det möjligt att ingripa mot häleri innan brottet fullbordas.
Utrymmet för att straffbelägga försök till brott är något större än beträffande förberedelse. Som anförs i promemorian kan dock både behovet och utrymmet för en reglering av förstadier till häleri vara större på förberedelsenivå än på försöksnivå. Eftersom förberedelseansvar förhåller sig till tiden innan brottet påbörjas blir handlingsutrymmet inte fullt så begränsat som vid försöksansvar. Åtskilliga förmögenhetsbrott med samma straffskala som häleri har också kriminaliserats på båda dessa förstadier. Såväl försök som förberedelse till häleri bör därför vara straffbart.
Regeringen har tidigare uttalat att stämpling till brott som huvudregel inte bör betraktas som en mindre allvarlig osjälvständig brottsform än förberedelse till samma brott (se prop. 2015/16:113 s. 40–41). Systematiska skäl talar alltså för att kriminalisera stämpling till häleri när förberedelse kriminaliseras. Dessutom kan utformningen av häleri- regleringen och det snäva handlingsutrymmet innan brottet fullbordats medföra att gränsdragningen mellan olika förstadier till brott blir komplicerad. I praktiken kan det alltså ibland bli svårt att utreda vilken eventuell förstadieform som olika inblandade personers agerande motsvarar. Att samtliga förstadier till brott har kriminaliserats vid grovt häleri och penningtvättsbrott talar i viss mån också för en sådan kriminalisering vid häleri. De remissinstanser som särskilt uttalar sig i frågan anser att om försök och förberedelse till häleri kriminaliseras så bör även stämpling straffbeläggas. Mot denna bakgrund anser regeringen att stämpling till häleri bör vara straffbart.
93 Regeringen föreslår alltså att försök, förberedelse och stämpling till
häleri ska kriminaliseras.
8
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars
2021.
Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser
behövs inte.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med
regeringens utom vad gäller föreslaget datum för ikraftträdande. I promemorian föreslås att lagändringarna beträffande brottsbalken ska träda i kraft den 1 juli 2020 och i övrigt ska träda i kraft den 1 januari 2021.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt
över förslaget och bedömningen. Företagarna och Butikerna anser att det bör vara möjligt att införa lagen om tillträdesförbud tidigare än 2021.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Lagändringarna bör
träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås därför att ändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2021.
Enligt 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken får ingen dömas för en gärning för vilken det inte var stadgat straff när den begicks. Vidare framgår att straff ska bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, om inte annan lag som leder till frihet från straff eller till lindrigare straff gäller när dom meddelas. Några särskilda övergångs- bestämmelser beträffande straffbestämmelserna behövs därför inte. Inte heller i fråga om övriga lagförslag finns det behov av några övergångs- bestämmelser.