Ekonomiska kostnader och besparingar

En ekonomisk jämförelse har framställts för att skapa en helhetsbild av ESD-skyddsalternativen som leder till störst kostnadsbesparings. En ekonomisk kalkyl har skapats, kalkylen jämför nulägets ESD-materialkostnader med det nya ESD-skyddssystemet. En frågeställning skapades för att förtydliga vilka parametrar som den ekonomiska kalkylen inkluderar.

Frågeställning:

1. Hur många ESD-emballage kasseras i dagsläget?

2. Vad kostar det att återvinna ESD-emballagen?

3. Hur många jonisatorer krävs det för det nya ESD-skyddet?

4. Vad kostar plastemballagen?

Antalet ESD-emballage som kasseras under ett år beräknades genom att ta fram ett underlag på antalet produkter som produceras per år. Prognosen för 2021 är att stationen CFA 004 ska tillverka 223 000 produkter. Uppbyggnaden för en produkt sammanställs av tre produktdelar. Produktdelarna levereras till stationen i ett emballage med sex produktplatser. Detta innebär att 111 500 emballage används under tillverkningsprocessen av 223 000 produkter. Se Tabell 2.

Tabell 2. ESD-emballage kassering

Antal färdigställda produkter per år.

Antalet materialåtgång per år.

(223000 × 3)

Antalet emballageåtgång per år.

( 699000 ÷ 6)

223 000st 699 000st 111 500st

Företaget beställer in ESD-emballage för ca 25kr/st. Total kasseras 111 500 emballage, detta motsvarar till en ekonomisk förlust på ca 2 787 500kr. Utöver kostnad som avser införskaffandet av emballagen till företaget, betalas även en utgift för att återvinna emballagen. Ett återvinningsföretag transporterar emballagen från Veoneer till återvinningsstationen mot en kostnad på 800kr per ton exklusive transporten från och till återvinningsstationen. Se Tabell 3.

Tabell 3. ESD-emballagekostnad för ett år.

ESD-Trays kostnad Antal/år. Kostnad per år, exklusive

transport och återvinning.

(25 × 111 500)

25kr/st 111 500st 2 787 500 kr/år inkl. Moms.

Genom jonisator experimentet kunde antalet krävda jonisatorer beräknas. Stationen CFA 004 har tre materialingångar och för varje materialingång ska det implementeras en jonisator. Emballagen lyfts

upp med en transporthiss för att roboten ska utföra den programmerade funktionen Pick and Place. I samband med Pick and Place av emballagen uppkommer friktionskraft mellan emballagen och roboten. För att åtgärda problemet behöver jonisatorer placeras vid varje transporthiss och även vid roboten. Totalt kommer sju jonisatorer behöva implementeras innanför robotcellen. Se Tabell 4.

Tabell 4. Fördelning av jonisatorer

Delmoment Antalet hissar,

materialingångar och robotar.

Antal jonisatorer

Materialingång: 3st 3st

Transporthiss: 3st 3st

Robot: 2st 1st

Totalt: 8st 7st

Utifrån en offert från leverantören kunde kostnaden för de olika jonisator modellerna och tillbehören fastställas. De olika priserna skiljer sig åt beroende på vilken modell och storlek jonisatorerna har.

Den ekonomiska kalkylen utgår från den modellen och storleken som presenteras i experimentet. På grund av sekretssavtal kommer det inte att framgå vilket företag som har skickat offerten. Kostnaden för en jonisator med tillbehör är 15 338kr, om det prövade ESD-skyddsalternativet skulle

implementeras skulle totalkostnaden för jonisatorerna och tillbehören uppgå till 104 797kr. I beräkningen är det inkluderat att varje jonisator har en egen transformatenhet samt att de förekommer i samma storlek.

Enligt leverantören för jonisatorerna kräver utrustningen ingen teknisk service på modellen som har använts under experimentet. Det räcker med att rengöra utblåsen på jonisatorerna var fjärde månad för att ta bort smutspartiklar. Uppställning av jonisatorer utförs av ESD-koordinatorn och

servicepersonalen på företaget. Vilket leder till ekonomisk besparing eftersom det inte krävs

inhyrning av utomstående företag som ska utföra arbetsuppgiften. Det blir endast en utgift i form av införskaffandet av jonisatorer och spänningskällor.

Plastemballagen som användes under experimentet är en prototyp och har ett inköpspris på 5kr/st.

Genom att använda plast som material istället för ESD-plast minimeras de ekonomiska utgifterna.

Den ekonomiska kalkylen som presenteras har exkluderat återvinning av plats. Antalet

plastemballage per år kommer att vara 111 500st och antalet jonisatorer kommer att vara totalt sju.

Detta skapar en rättvis ekonomisk jämförelse mellan båda ESD-kontrollsystemen. Den totala kostnaden för plastemballagen för året 2021 är då 557 500kr och utgifterna för jonisatorerna blir totalt 107 366kr. Se tabell 5.

Tabell 5. Kostnad för plastemballage och jonisatorer.

Kostnad jonisator: Kostnad plastemballage: Total kostnad första året:

107 366kr 557 500kr 664 866kr

Den totala kostnaden för det första året blir 664 866kr. Om företaget väljer att återanvända plasten kommer kostnaden att sjunka. Första året efter implementering av jonisatorer kommer att vara det mest kostsamma året för företaget. Där efter kommer kostnaden att sjunka till 557 500kr.

Enligt Leanfilosofin ska en förbättring vara ekonomisk lönsam under en längre tidperiod. Därför utformades en ekonomisk kalkyl utifrån en fem års period som jämför dagens ESD-skydd med jonisatorer. Resultatet påvisade att ett ESD-skyddsalternativet med jonisatorer i kombination med plastemballage är cirka 11 miljoner kronor billigare under en fem års period jämfört med det ESD-skydd som används i dagsläget. Se Tabell 6.

Tabell 6. Ekonomisk kalkyl under fem års period

År: Nulägets ESD-skydd Jonisator ESD-skydd

Första året: 2 787 500kr 664 866kr

Andra året: 5 575 000kr 1 222 366kr

Tredje året: 8 362 500kr 1 779 866kr

Fjärde året: 11 150 000kr 2 337 366kr

Femte året: 13 973 500kr 2 894 866kr

För att effektivisera jonisatorerna behöver stationen CFA 004 omkonstrueras. Materialingången behöver isoleras för att effektivisera joniseringsluften. Supermarketen behöver isoleras med

skjutdörrar av metall för att skydda produktionen från det elektriska fältet. Dessa omkonstruktioner har inte medräknats eftersom materialkostnaden har olika prisklasser beroende på kvalité och leverantörval.

7.0 Standard

En förändring som måste tas i beaktning är arbetsstandarden på stationen. IEC och ANSI kräver införandet av nya arbetsstandarder i samband med implementering av isolatorer. Utifrån den internationella och den amerikanska standarden framgår det att frekventa kontrollmätningar krävs vid användning av isolatorer i närheten av ESDS-produkter. Kontrollmätning är en viktig

säkerhetsåtgärd som bidrar till att företaget och maskinoperatören kan försäkra sig om att inga höga spänningsvärden infinner sig i närheten av ESDS-komponenter. Kontrollverktyget som kan tillämpas är en elektriskfältmätare. Kontroll verktyget kan placeras utanpå de införda ESD-plexiglasskydden för att bibehålla en snabb och nära tillgång av verktyget i samband med kontrollen. Detta kommer minimera chansen till att eventuellt förbise kontrollmätningen eftersom verktyget är synligt.

Företaget kan lägga till frekventa kontrollmätningar inom företagets operatörsstandardblad i samband med en kort ESD-utbildning för att informera operatören om varför kontrollmätningen ska utföras.