I detta kapitel beskrivs kortfattat vilka ekonomiska vinningar som det kan innebära för Trafikverket om de förslag som presenteras i Kapitel 9 och 10 följs.
Korrekt bestämning av jordarter leder till att:
− Sensitivitet bara bestäms på lera och inte för silt. Därmed minskas förekomst och utbredning av lager med hög sensitivitet och kvicklera.
− Utvärderingar med hjälp av sonderingsresultaten från CPT blir bättre om jordart matats in. Exempel (1) om inga jordarter matats in kan exempelvis programmet utvärdera jordarten som lera när det egentligen är silt och därmed utvärderas en för låg skjuvhållfasthet. Exempel (2) om jorden felaktigt okulärklassats som lera istället för silt, kommer även det ge en lägre utvärderad skjuvhållfasthet.
− Odränerad skjuvhållfasthet inte (felaktigt) reduceras om den okulärt tolkats som sulfidjord. Enligt normer reduceras odränerad skjuvhållfasthet bestämd med ving-försök och fallkonving-försök för sulfidjord med 35% och enligt CPT med cirka 20%
vid en konflytgräns av 40%.
Användning av avancerade metoder för hållfasthetsbestämning kan ge att:
− Mer korrekta indata erhålls till stabilitetsberäkningar för jordar med stort siltinne-håll (silt, lerig silt, siltig lera). Genom att resultat från indirekta metoder kalibre-ras mot triaxialförsök vid geotekniska undersökningar, kan mer relevanta hållfast-hetsparametrar användas som indata till stabilitetsberäkningarna.
Utveckling av empiriska relationer kan ge att:
− Att utvärderade hållfasthetsegenskaper från geotekniska undersökningar kan vär-deras med ledning av korrekta empiriska relationer för odränerade och dränerade hållfasthetsegenskaper för fast lera, siltig lera och silt/lerig silt i Västernorrlands län.
Metod för bestämning av störningskänslighet och sprödhet kan ge att:
− Många leror med hög sensitivitet inte anses leda till hög risk för bakåtgripande skred, om det visar sig att det krävs en stor mängd energi för att bryta ned leran.
− Man får ett bättre underlag för bedömning av området som kan påverkas av ett bakåt- eller framåtgripande skred.
135 (142)
Omarbetning av metodik för dimensionering av geokonstruktioner på högsensitiv och kvick lera kan ge att:
− Kravet på säkerhetsnivå påverkas av utbredningen i plan och djup av jordlager med högsensitiv lera och kvicklera och därmed kommer inte alla konstruktioner på dessa jordlager att automatisk ge ett högre krav på säkerhetsnivå.
Det är inte möjligt att bestämma de totala ekonomiska vinningar som kan erhållas av ovanstående åtgärder räknat i kronor, utan att studera verkliga exempel. Det har inte kun-nat utföras inom föreliggande projekt. I rapporten Egenskapsförändringar med tid under befintliga bankar, Huvudrapport (Lundström och Dehlbom, 2019) ges i Kapitel 8 ett en-kelt exempel på ekonomiska vinningar. I rapporten görs en översiktlig bedömning av de ekonomiska effekterna av att tillämpa indata från kvalificerade geotekniska fält- och labo-ratorieundersökningar jämfört med användning av underlag från konventionella geotek-niska undersökningar, vid dimensionering av förstärkning med avseende på stabiliteten.
Exemplet avser en låg befintlig bank på plan mark med begränsat lerdjup. För detta enkla fall med olika omfattning av tryckbanksförstärkning erhålls en avsevärd kostnadsbespa-ring för de geotekniska åtgärderna vid användning av kvalificerade geotekniska indata.
Statens geotekniska institut 2020-12-15 1.1-1910-0662
Referenser
Abuhajar, O.; Naggar, e., Hesham, M. and Newson, T., (2010). Review of Available Methods for Evaluation of Soil Sensitivity for Seismic Design. International Confer-ences on Recent Advances in Geotechnical Earthquake Engineering and Soil Dynam-ics. 27.https://scholarsmine.mst.edu/icrageesd/05icrageesd/session01b/27
Andersson-Sköld, Y., Torrance, JK., Lind, B., Odén, K., Stevens, RL., Rankka, K., (2005). Quick clay - A case study of chemical perspective in Southwest Sweden. Publ Engineering Geology. Vol 82, no 2, pp 107–118.
Andersson, M., Norrman, T., (2004). Stabilisering av sulfidjord - en litteratur- och labora-toriestudie. Luleå Tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad, Avdel-ningen för geoteknik. Examensarbete 2004:126, Luleå.
Andersson, M., (2012). Kompressionsegenskaper hos sulfidjordar. En fält- och laboratori-estudie av provbankar. Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Avdelningen för Geoteknologi. ISSN: 1402-1757, ISBN 978-91-7439-480-1. Luleå 2012
Andrén, T., (2012). Littorinahavet – en salt historia. Institutionen för geologi och geo-kemi. Stockholms universitet.
Andresen A., Bjerrum, L., (1956). “Vane Testing in Norway”, Symposium on Vane Shear Testing of Soils, ASTM STY No. 193, Am. Soc. Testing Mats., pp. 54-60.
Banverket, (1999). Stabilitetsåtgärder ca 200 m NV om Kåhögsbron, Partille, ca km 445+300 – 445+600, Göteborg – Torp, Partille – Olskroken, Geoteknisk undersök-ning, Sektion ca km 445+490, 445+530, 1999-09-09, KM.
Bazin, S., Anschütz, H., Sauvin, G., Helle, T. E., Gribben, S., Donohue, S., Long, M., (2016). Geophysical characterisation of marine and quick clay sites: field and labora-tory tests. Geotechnical and Geophysical Site Characterisation 5 – Lehane, Acosta-Martínez & Kelly (Eds). Australian Geomechanics Society, Sydney.
Bjerrum, L., (1967). Engineering geology of Norwegian normally-consolidated marine clays as related to settlements of buildings. Seventh Rankine Lecture. Geotechnique, 17, pp 81-118.
Brand, E.W. & Brenner, R.P., (1981). Soft clay engineering. Elsevier.
Buò B., D’Ignazio M., Selänpää J., Haikola M., Länsivaara T., Di Sante M., (2019). In-vestigation and geotechnical characterization of Perniö clay, Finland. Geosciences.
Byggmästaren, (1960). Bygg del 1, Allmänna grunder.
Cadling L., Odenstad, S., (1950). The vane borer. An apparatus for determining the shear strength o clay soil directly in the ground. Proceedings no 2. Statens geotekniska insti-tut. Stockholm.
Callander, P.F. et Smalley, I.J., (1984). An application of Soderblom's rapidity test to Ca-nadian soils. Engineering Geology, 20 (3): 235–240.
Caldenius (Carlzon), C., (1918). Skreden vid statens järnvägars kolkajbygge i Örnsköldsvik. Aftryck ur geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, maj 1918.
137 (142)
Caldenius. C., (1938). Några rön från grundundersökningar i Göteborg rörande fasthetens variation inom lerorna. Teknisk tidskrift. Väg- och vattenbyggnadskonst. Häfte 12.
Eriksson, L.G., (2004). Hur tillförlitligt är fallkonförsöket? En jämförelse mellan resultat från olika koner. Väg- och vattenbyggaren. Nr 4.
Flodin, N., Broms. B., (1981). History of civil engineering in soft clay. In Soft Clay Engi-neering. Elsevier Scientific Publishing Company, Amsterdam.
Flon, P., (1982). Remoulding energy and retrogression during flowslides. Master thesis (MSc.), Département de génie civil, Université Laval, Québec, Canada, 292 pp.
Haikola, M., (2018). Water content determination of soft Finnish clays using electrical conductivity measurements. M. Sc. Thesis, Tampere University of Technology, Fin-land
Havsmiljöinstitutet, (2020). Hemsidan www.havet.nu. Stockholms universitet, Umeå uni-versitet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Jerbo, A., Hall, F., (1961). Några synpunkter på högsensitiva bottniska sediment. Geolo-giska föreningen Stockholm. Förhandlingar. Stockholm.
Jerbo, A., Sandegren, E., (1962). Skredet i Kyrkviken vid Kramfors, 1–4 februari 1959.Järnvägsstyrelsens Geotekniska Avdelning. Meddelande 7.
Jerbo, A., (1965). Bottniska lersediment. En geologisk geoteknisk översikt. Meddelande från Statens järnvägars centralförvaltning. Geotekniska kontoret. Nr 11. Stockholm.
Jerbo., A., (1969). Kemisk djupstabilisering av bottniska lersediment. Del 1: Tidsbundna hållfasthetsförändringar i Bottniska lersediment. Meddelande från Statens järnvägars centralförvaltning, geotekniska kontoret. Stockholm.
Johansson, L, Ottosson, E., (2001). Skredet i Gideåbacka. Dokumentation och utredning om möjliga skredorsaker. Statens geotekniska institut, SGI. Varia 497. Linköping.
Karlsson, J., Thylén, J., (2007). Skjuvhållfasthetstillväxt hos skredade lermassor. En stu-die kring skjuvhållfasthetstillväxt samt metodik för rapiditetsbestämning. Examensar-bete 2007:109. Institutionen för bygg- och miljöteknik. Chalmers tekniska högskola.
Göteborg.
Kenney, T.C., (1976). Formation and geotechnical characteristics of glacial-lake varved soils. Laurits Bjerrum memorial volume. Norges geotekniska institutt. Oslo.
Larsson, R., (1981). Drained behaviour of Swedish clays. Rapport 12. Statens geotek-niska institut. Linköping.
Larsson, R., (1995). Jordmaterialet silt. SGI Rapport 49. Linköping.
Larsson, R., (2010). Inverkan av förändringar i porvattnets kemi, främst salturlakning, på naturlig leras geotekniska egenskaper – Litteraturstudie. Statens geotekniska institut, Varia 611. Linköping.
Larsson, R., (2015). CPT-sondering utrustning – utförande – utvärdering. En in-situ me-tod för bestämning av jordlagerföljd och egenskaper i jord. Information 15. Statens geotekniska institut. Linköping.
Larsson, R., Jansson, M., (1982). Landslide at Tuve November 30 1977. SGI. Rapport 18.
Statens geotekniska institut. Linköping.
Larsson, R., Westerberg, B., Albing, D., Knutsson, S., Carlsson, E., (2007). Sulfidjord – geoteknisk klassificering och odränerad skjuvhållfasthet. Rapport 69. Statens geotek-niska institut. Linköping.
Statens geotekniska institut 2020-12-15 1.1-1910-0662
Leroueil, S., Vaunat, J., Picarelli, L., Locat, J., Faure, R. & Lee, H., (1996). A geotech-nical characterisation of slope movements. In: Proceedings of the 7th international symposium on landslides, Trondheim, vol. 1, pp. 53–74.
Leroueil, S., (2001). Natural slopes and cuts: movement and failure mechanisms. Rankine Lecture. Geotechnique, Vol. 51, No. 3, pp. 195-243.
L’Heureux, J.S., (2013). Characterization of historical quick clay landslides and input pa-rameters for Q-Bing. Natural Hazards project: Work Package 6 - Quick clay. Report nr 39/2013. Norwegian Water Resources and Energy Directorate, Norwegian Public Roads Administration, Norwegian National Railways Administration.
Lundström, K. och Dehlbom, B., (2019). Egenskapsförändringar med tid under befintliga bankar, Huvudrapport, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping.
Lundström, K., Dehlbom, B., Vesterberg, B., Isacsson, U., Lindvall, R., Holmén, M., Blomén, H., (2019). Siltslänter längs Ångermanälven. Metodik för
parameterbestämning som underlag för stabilitetsberäkning. Statens geotekniska institut. Linköping.
Länsivaara, T., (2020). Personlig kontakt.
Löfroth, H., (2011). Kartering av kvickleraförekomst för skredriskanalyser inom Göta älvutredningen - Utvärdering av föreslagen metod samt preliminära riktlinjer. Statens geotekniska institut, SGI. Göta älvutredningen. GÄU. Delrapport 29.
Löfroth H., Suer P., Dahlin T., Leroux V., Schälin, D., (2011). Quick-clay mapping by resistivity-surface resistivity, CPTU-R and chemistry to complement other geotechni-calsounding and sampling: Swedish Geotechnical Institute, report GÄU 30.
Löfroth, H., Persson, L., Bastani, M., Rodhe, L., Hedfors, J., With, C., Ekström, J., Eng-dahl, M., (2018). Tillämpning och utvärdering av metoder för kartläggning av kvick-lera. Statens geotekniska institut, SGI / Sveriges geologiska undersökning, SGU /Tra-fikverket. Linköping.
Kungliga järnvägsstyrelsen, (1951). Meddelande från geotekniska avdelningen, nr 3.
Stockholm.
Mácsik, J., (1994). Risken för utfällning av ferriföreningar ur dräneringsvatten från anae-roba och aeanae-roba sulfidjordar, Luleå tekniska universitet, Licentiatuppsats 1994:10L.
Massarsch, R., (1976). Soil movements caused by pile driving in clay. Pålkommissionen, rapport 51. Stockholm.
Melchiorre, C., Smith, C. A., Rodhe, L., (2014). Analys av jordskredsärr i Sverige. SGU, dnr 315-1895/2014. Uppsala.
Ozturgut, E., Lavelle, J.W., (1985). Settling analysis of tine sediment in salt water at concentrations low enough to preclude flocculation. Marine Geology, 69.
Orrje & Co, Scandiaconsult, Ramböll, (1972 – 2014). Utlåtande över grundförhållandena för planerad hetvattencentral i Bäckelund, Borlänge, 1972-11-08, Orrje&Co. Utlå-tande över geotekniska förhållanden för planerade avloppsledningar Siljansvägen-Röda vägen, 1975-06-02, Orrje&Co. Planförslag vid Hästbron, Geoteknisk undersök-ning, 1975-12-18, Orrje&Co. Muntebo, sekundärled, Geotekniskt utlåtande, 1976-06-28, Orrje&Co. Vägverket och Trafiksäkerhetsverket, etapp II, Geotekniskt utlåtande, 1977-03-30, Orrje&Co. Borlänge kommun, AMU-center i norra industriområdet, Geo-tekniskt utlåtande, 1977-08-12, Orrje&Co. Vattenförsörjning, Geoteknisk utredning, 1982-08-31, Scandiaconsult. Tiskens Norra Strand, Översiktlig geoteknisk utredning, RGeo, 2002-11-28, Scandiaconsult. Husby tätort, Fördjupad stabilitets- och erosions-utredning, Teknisk PM Geoteknik, RGeo, 2006-07-24, Rev 2009-12-21, Ramböll.
139 (142)
Myckelby, Fördjupad stabilitets- och erosionsutredning, Teknisk PM Geoteknik, RGeo, 2006-07-24, rev. 2009-12-21, Ramböll. Nybyggnad av handelsområde Norra Backa, MUR, 2012-02-15, Ramböll. Falu resecentrum, Geoteknsik undersökning, 2014-05-06, Ramböll.
Pusch, R., (1970). Clay microstructure. A study of the microstructure of soft clays with special reference to their physical properties. Statens geotekniska institut, SGI. Pro-ceedings 24. Stockholm.
Rankka, K., (2003). Kvicklera - bildning och egenskaper. Litteraturstudie. Statens geotek-niska institut, SGI. Varia 526. Linköping.
Rankka, K., Andersson-Sköld, Y., Hultén, C., Larsson, R., Leroux, V., Dahlin, T., (2004).
Quick clay in Sweden. Statens geotekniska institut, SGI. Rapport 65. Linköping.
Risberg, J., (2019). De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och män-niskans förutsättningar Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. http://www.folkuniversitetet.com/globalassets/dokumentbanken/lo- kala-dokument/dokument_region_ost/stockholm/skolor/sus/ostersjons-utveckling-ris-berg-1-23-mb.pdf
Rudebeck. D. Löfroth H., (2020). Skredutbredning i sensitiva leror. Delrapport 1: Meto-der för bedömning av skredutbredning – Litteraturstudie. Uppdragsrapport. Statens geotekniska institut. Linköping.
Sandegren, E., (1962). Skredet vid Kyrkviken februari 1959. En preliminär rapport. Geo-logiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar. Vol 82, nr 3, s 382-396 (No 502).
Stockholm.
Schoning, K., (2016). Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvick-lera. SGU-rapport 2016:08. Uppsala.
Schälin, D., Tornborg, J., (2009). Evaluation of CPT-R and resistivity measurements in quick clay area - possible gain of CPT-R probing and potential of combining methods.
Chalmers tekniska högskola. Institutionen för Bygg- och miljöteknik. Geologi och geoteknik. Examensarbete 2009:32.
SGF, (2013). Rekommenderad standard för vingförsök. Svenska geotekniska föreningen.
Rapport 2:93. Statens geotekniska institut. Linköping.
SGI, (2011). Kramfors flygfält, Stabilitetsutredning efter skred i april 2010, 2010-12-14, rev 2011-03-28, SGI.
SGI, (2012). Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat: Slutrapport. Del 2 – Kart-läggning. Statens geotekniska institut. Linköping.
SGI, (2020a). Kartläggning av kvicklera. Kartvisningstjänst och produktblad. Statens geotekniska institut. Linköping.
SGI (2020b). Kartunderlag om ras, skred och erosion. Kartvisningstjänst och produkt-blad. Statens geotekniska institut. Linköping.
SIS, (2001). Karaktärisering av avfall - Bestämning av totala mängden organiskt kol i av-fall, slam och sediment. Svensk standard SS-EN 13137.
Smith, C., Mikko, H., (2016). Geologisk beskrivning av Ångermanälvens dalgång. SGI-rapport 2016:3. Sveriges geologiska undersökning. Uppsala.
Solberg, I.L., Rönning, J.R., Dalsegg, E., Hansen, L., Rokoengen, K., Sandven, R., (2007). Resistivity measurements as a tool for outlining quick-clay extent and
valley-Statens geotekniska institut 2020-12-15 1.1-1910-0662
fill stratigraphy: a feasibility study from Buvika, central Norway. Canadian Geote-chnical Journal, vol 45, no 2, pp 210-225.
SOU, (1962). Rasriskerna i Götaälvdalen. Statens Offentliga Utredningar. Stockholm.
Svensson, A., (2017). Jämförelse av odränerad skjuvhållfasthet mellan CPT-sondering och fallkonförsök på Uppsalalera. Självständigt arbete vid Institutionen för geoveten-skaper 2017: 17 Institutionen för geovetengeoveten-skaper, Uppsala universitet.
Sweco Infrastructor, (2009). Laboratorieförsök. Projekt Norge-Vänerbanan, delen Agnes-berg-Marieholm. Åt Trafikverket.
Sällfors, G., (2020). Personlig kontakt.
Söderblom, R., (1974a). New lines in quick clay research. Särtryck och preliminära rap-porter 55. Statens geotekniska institut. Stockholm.
Söderblom, R., (1974b). Organic matter in Swedish clays and its importance for quick clay formation. Proceedings nr 26. Statens geotekniska institut. Stockholm.
Tavenas, F., Desrosiers, J.P., Leroueil, S., LaRochelle, P., & Roy, M., (1979). The use of strain energy as a yield and creep criterion for lightly overconsolidated clays.
Géotechnique, 29(3): 285–303.
Tavenas, F., Flon, P., Leroueil, S. & Lebuis, J. (1983). Remoulding energy and risk of slide retrogression in sensitive clays. In: Proceedings of the Symposium on slopes on soft clays, Linköping, Sweden. Swedish Geotechnical Institute, SGI Report No. 17, pp. 423–454.
Thakur, V., Degago, S.A., Oset, F., Dolva B.K., Aab, R., (2013). A new approach to as-sess the potential for flow slide in sensitive clays. Proceedings of the 18th Interna-tional Conference on Soil Mechanics and Geotechnical Engineering, Paris.
Thakur, V., Degago, S.A., Selänpää, J., Länsivaara, T., (2017). Determination of re-moulding energy of soft clays. Landslides in sensitive clays, Advances in Natural and Technological Hazards Research. Springer international publishing AG.
Torrance, J.K., (1974). Laboratory investigation of the effect of leaching on the com-pressibility and shear strength of Norwegian marine clays. Geotechnique, vol 24, nr 2, s 155-173.
Trafikverket, Banverket, Vägverket, Botniabanan AB, (1997-2019). Geohandlingar avse-ende byggnation av Ådalsbanan och Botniabanan, hämtade från IDA samt geohand-lingar från några vägprojekt i Västernorrlands län.
Trafikverket, (2005, 2006, 2008). Ådalsbanan, bandel, 232, km 432+040 – 442+400, Ådalsbanan Härnösand – Veda, km 432+040 – 442+400, Teknisk beskrivning Geotek-nik (TBGeo), 2008, Tyréns. Ådalsbanan, bandel 232, km 431+130 – 431+650 och km 433+800 – 434+200, markarbeten förskärning N Bjässholmstunneln inkl fyllning för bank vid Veda, km 431+130 – 431+650 och km 433+800 – 434+200, Teknisk be-skrivning Geoteknik (TBGeo), 2006, Tyréns. Ådalsbanan, delen Härnösand – Veda, Tvärsektion, Geoteknisk undersökning, 2008, Tyréns. Ådalsbanan, bandel 232, km 431+130 – 431+650 och km 433+800 – 434+200, Ådalsbanan Härnösand – Långsele, km 431+130 – 431+650 och 433+800 – 434+200, Rapport Geoteknik (RGeo), 2006, Tyréns. Härnösand – Mörtsal, bandel 232, km 415+000 – 435+889, Systemhandling, Rapport Geoteknik (RGeo), 2005, Ramböll.
Trafikverket, (2010). Ådalsbanan, bandel 232, km 421+365 - km 422+615, Terrasserings-och överbyggnadsarbeten för mötesstation vid Svedjeberget, Rapport Geoteknik (RGeo), Tyréns, daterad 2010-10-29.
141 (142)
Trafikverket, (2010/2011a). Ådalsbanan, Nacksta-Härnösand, Bandel 233, km 351+000 – 416+200, Infart Östrand, km 366+485, Bygghandling, Teknisk beskrivning Bro Geo-teknik (TBBGEO). Ådalsbanan, Nacksta-Härnösand, Bandel 233, km 351+000 – 416+200, Infart Östrand, km 366+485, Bygghandling, Teknisk Beskrivning Väg/Geo-teknik (TBV/GEO). Ådalsbanan, Nacksta-Härnösand, Bandel 233, km 351+000 – 416+200, Infart Östrand, km 366+100 – 366+500, Bygghandling, Rapport Geoteknik (RGeo). Ådalsbanan, Infart Östrand, sektion km 0/380. Ramböll.
Trafikverket, (2010/2011b). Ådalsbanan, Härnösand – Långsele, Bandel 232, Förstärk-ningsåtgärder vid Kyrkviken, km 459+100 – 459+170, Bygghandling, Rapport Geo-teknik (RGeo), 2011, Ramböll. Ådalsbanan, Härnösand – Långsele, Bandel 232, Sta-bilitetsutredning Kyrkviken, km 459+110, Geoteknisk utredning, Rapport Geoteknik (RGeo), 2011, Ramböll. Kyrkviken, km 459+050-459+150, 2010, Ramböll.
Trafikverket, (2011). Ådalsbanan, Veda – Bollstabruk, km 451+240-451+400, Bandel 232, Stabilitetsutredning Ådalsbanan, Stabilitetsutredning Rapport Geoteknik (Hand-ling RMG082303) – Geoteknik, 2011-10-31, Ramböll.
Trafikverket, (2014). Älvängen-Agnesberg, Nödinge – Bohus, Geoteknisk undersökning, Tvärsektion 458+300, 2014-10-30.
Trafikverket, 2014. Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner TK Geo 13. Doku-ment-ID TDOK 2013:0667.
Trafikverket, (2018/2019). Väg 862 Sandslån, 150150_Hammarsbron, Tekniskt PM Geo-teknik och Markteknisk undersökningsrapport, GeoGeo-teknik,MUR, Projektnummer:
145916, Sweco, daterad 2018-05-30 samt labundersökningar 2018/2019 Sweco/Ram-böll.
Trafikverket, (2020). ProjectWise,http://www.trafikverket.se
Westman, P., Wastegård, S., Schoning, K., Gustafsson, B., Omstedt. A., (1999). Salinity change in the Baltic Sea during the last 8,500 years: evidence, causes and models.
Svensk Kärnbränslehantering AB. Stockholm.
Vesterberg, B., Andersson, M., (2017). Sulfidjord – kompressionsegenskaper och sätt-ningar. En studie av provbankar i Lampen och andra bankar, SGI Publikation 41. Sta-tens geotekniska institut. Linköping
Vägverket, (2001/2004). Väg 855 Fjärdvik – Säter, Vägskada vid Lockne, Teknisk PM Geoteknik och RGeo, J&W, 2001. Vägverket Region Mitt, Väg 855 Fjärdvik-Säter, Besiktning av vägskada vid Lockne, 2004-05-24, Vägverket.
Vägverket, (2008). Ådalsbanan, Bollstabruk - N Nyland, Del av V 786, km 0/000- 0/550 samt 1/050-1/500, Del av V 789 km 0/000-0/090 samt 0/500-1/000 Väg 796, Teknisk beskrivning, väg/geoteknik (TBv/geo), Bygghandling. Ådalsbanan, Bollstabruk - N Nyland, Del av V786, Bankpålning och lättfyllning, km 0/698-0/757 samt 0/825-0/902 Teknisk beskrivning, väg/geoteknik (TBv/geo). Ådalsbanan, Bollstabruk - N Nyland, Bro över Jvg V Kramfors flygplats på V786, Teknisk Beskrivning Bro Geoteknik (TBbGeo), Bygghandling. Bollstabruk - N Nyland, Väg 786, Väg 789 och Väg 796, Geoteknisk undersökning, Väg 786 km 0/710, Tvärsektion. Bollstabruk – N. Nyland, Bro över järnväg Väg 786, Rapport geoteknisk undersökning, Bygghandling. 2008, WSP.
Yong, R. N., & Tang, K.Y., (1983). Soil remoulding and sensitivity measurements. Ge-otechnical Testing Journal, 6(2): 73–80.
Statens geotekniska institut 2020-12-15 1.1-1910-0662
Åhnberg, H., Larsson, R., (2012). Strength degradation of clay due to cyclic loadings and enforced deformation. Statens geotekniska institut, SGI. Rapport 75. Linköping.
Örnsköldsviks Allehanda, (2004). Risk för fler jordskred i Husum, 2004-09-24.