Flera elever ifrågasätter om de verkligen lär sig lika bra med den här pedagogiken. De tror att de kanske lärde sig mer när de hade lektioner med mer teoretisk undervisning. De vet inte riktigt eftersom det är svårt att mäta, men det är en känsla de har. Flera tycker det är svårt när det är för många ämnen involverade i projekten. Sanna tycker att det blir för mycket att hålla reda på, och vissa ämnen kommer inte riktigt till sin rätt. Ibland upplever hon det som flummigt. Karaktärsämnena får mer utrymme och det bekymrar henne eftersom svenskan hamnar vid sidan av, och det är ett viktigt ämne. Hon tycker också att det ofta är onödiga repetitioner av saker som de redan kan.
”Problemet är att man blandar så mycket. Det är svårt att dela upp det på något bra sätt. Jag tycker inte riktigt att man lär sig så mycket heller. Det känns lite så med svenskan. Det kommer fortfarande inte bra in tycker jag. Det fattas mycket. Det finns tillfällen då jag tänker att detta hade jag hellre velat ha lektion på, istället för att ha en massa projekt. Jag tycker att vi har nästa 85 procent bara karaktärsämne hela tiden. Okej det är min linje, men det är viktigt med de andra ämnena också. Det ska i alla fall vara 50 procent karaktär och 50 procent de andra ämnena. Men inte mer. Och ibland känns det som om vi gör samma saker som vi redan har gjort. Och det tar tid. Och man ska alltid redovisa en massa som jag tycker är onödigt ibland. Jaha, men det här gjorde vi för några veckor sedan, vi behöver inte ta det igen. Men lärarna kanske inte tycker att vi kan det. Jag vet inte. Det är det här med om vi får tillräckliga kunskaper i de andra ämnena. Matten och engelskan ligger schemalagd så ingen kan röra på den, det är bra. Så det hade varit bra om svenskan också var så att man fick den kunskapen. För alla kreativa ämnen är jättebra att ha projekt i, men just med svenskan, och kanske samhälle, kunde också vara lite utanför. Det är svårt att ha dem integrerat för det är svårt att se vad man lär sig. Det blir rätt flummigt och jag tycker inte det blir seriöst. Förra terminen hade vi bara två uppsatser i samhälle och vi har inte haft någonting nu. Så jag tänker att andra skolor jobbar säkert helt annorlunda, med mycket mer uppsatser. Det är klart att vi har ju projekt, men det har inte varit så mycket samhälle och svenska i dem.” Sanna
Krantz och Persson menar att integrerad undervisning som griper om för mycket kan vara svår för eleverna att ta till sig. (Krantz och Persson 2001) Skolans riktmärke är egentligen att ha max tre ämnen i ett projekt, men det händer att det överskrids. Eleverna säger själva att det är bättre när det inte är så många ämnen att hålla reda på. Det är när det blir för många ämnen som det ställer till problem. Petra nämner att de ibland reflekterar över lärdomar från projekten och att det egentligen är bra. Hon ifrågasätter också lärandet hon får genom arbetssättet. Hon efterlyser mer teori. Hon
börjar prata om ett förslag till alternativt arbetssätt, men inser själv att det är så de redan arbetar. Men om hon hade fått in lite mer teori mitt i projekttiden tror hon att hon hade lärt sig mer.
”Ibland känns det inte som att du lär dig speciellt mycket. Utan det är så här att det här och det här och det här ska du göra, du får två veckor på dig, gör det. Också känns det som att man kanske inte lär sig så mycket. Det är klart att jag har lärt mig något. Men det känns ju inte som om jag lär mig som på en lektion när vi sitter och har teoretiskt. Ibland har vi reflektion efter projektet, och pratar om vad vi har lärt oss och hur ska vi göra nästa gång. Det är ju bra för att då börjar man ändå tänka att jag har ju trots allt lärt mig någonting. Jag tänker att det måste vara svårt för läraren att sätta betyg. Det hade varit tydligare vad vi lärt oss om vi hade haft prov och inlämningar. Det här blir ju i och för sig som en inlämning också, när vi presenterar vårt arbete. Jag tycker att vi hade kunnat ha lite teoretiskt och sedan göra något praktiskt vid sidan om. Jag tror det hade blivit jättebra. Vi har det lite så för att vi har ju workshop i en vecka och sen har vi projekt i två-tre veckor, men då glömmer jag nästan av vad det är jag ska lära mig, vad det är jag jobbar med egentligen. Så kanske om vi hade någon lektion mitt i projekttiden. Att de delade upp det lite mer under de veckorna istället, tror jag hade varit bra. För då hade man blivit påmind vilka målen är egentligen.” Petra
För att knyta an till Pramling som jag nämner i min litteraturgenomgång och som skriver om att det finns en skillnad mellan att ha en kunskap och att ha en förståelse av att man äger denna kunskap. Metakognition är en nivå över kognition, d.v.s. tänkande om tänkande. För att veta att man har tillgodogjort sig kunskap behöver man reflektera över att man har den. Annars vet man helt enkelt inte om det. (Pramling 1991, s. 12) Både Dewey och Vygotskij, tillsammans med flera samtida forskare som t.ex. Dysthe, Molloy, Tiller, förespråkar reflektion för att eleverna ska få ett sammanhang i sitt lärande och begrepp för sina analyser.