Denna del av resultatet tar upp vilka elever lärarna upplever fastnar för jazz samt hur lärare ska göra för att introducera jazzen till elever. Då denna musikstils harmonier kan vara främmande för elevernas öra.
5.2.1 Att fastna för jazzen
Det inte många elever som fastnar för att spela jazz och lärarna har olika synpunkter vilka elever det är som fastnar för genren. L3 påstår att de som har musikens gåva fastnar för jazzen.
L3: Jag brukar säga att de elever som fastnar för jazzen är de som har tekniken från början, asså man kan lära sig vad som helst men har man inte fått…. Ja ska vi kalla det för gåvan, så är det svårt att lära sig att spela jazz på rätt sätt.
L3 syftar här på att eleven som inte har fått den musikaliska gåvan har svårare att lära sig och ta till sig jazzen. L3 säger även att de som brukar fastna för jazzen ofta har fått den musiken hemifrån. L2 anser att det är de elever som är väldigt driva som fastnar för jazzen.
L2: Eleverna som framstår som jävligt drivna, de finns de som säger att den här eleven spelar vad jag än sätter fram. Är då en grej som musiklärare säger, jag kan tänka mig det. Och de eleverna gör ju det också. Jag är inte säker på att det finns ett bra svar, antigen så gillar man hur jazz låter eller så kommer man lära sig eller så lär man sig aldrig. Jag tillhör de som lärde mig med tiden att tycka det var gött.
L2 säger att jazzen går att lära sig att tycka om, eleven kanske inte tycker om den först, att det kan ta tid att uppskatta musiken. Sen pratar även L2 om jazzens bredd när det kommer till själva musiken då det finns många grenar i det genreträdet. L2 säger att den jazz som hen föredrar är ”gypsyn”. Hen ser det som så, bara för att någon lyssnar på rock lyssnar den personen inte på all ”rock” som finns utan väljer ut vissa band, stilar etc som tilltalar den som lyssnar. L1 anser att det finns många ingångar till musiken och olika anledningar varför elever fastnar för viss musik.
L1: Det finns nog inte ett svar på den frågan heller. Precis med alla genrer kan man ha olika ingångar till musiken och man kan fastna för en viss genre av olika anledningar. Det kan vara att man gillar ett uttryck ett sound, det kan vara att man hittar folk att spela med som spelar samma musik, man hittar förebilder. Så det finns nog väldigt många olika saker.
L1 pratar även om uttrycket som finns i musiken som påverkar ifall lyssnaren fastar för soundet som viss musik har. Hen syftar även på att likasinnade människor samt förebilder gör att nya musikaliska vägar kan hittas och blir intressanta.
L3 säger att majoriteten av hens elever tycker att jazz är ”skit”, precis som L2 nämnde innan så är en svaghet med genren är att eleverna inte tycker om musiken.
L3: Överlag tycker de att det är skit, de förstår ingenting (skrattar). Är det inte Gösta Bäver (Justin Bieber) så är det inte bra. Eller de här två pojkarna från Norge, jag vet inte vilka de är men jag har bara hört talas om dem. De lyssnar i regel inte på musiken.
L3 säger tydligt här att de som lyssnar på den moderna musiken idag i regel inte lyssnar på musik enligt hen och att eleverna inte förstår sig på musik. L1 anser mer att när eleven måste lära sig något så spelar det ingen roll vad det är för genrer, behöver eleven lära sig något från en genre så är det bara spela. Sen syftar L1 på att eleverna brukar önska att få spela jazz, där av vill de spela jazz.
L1: Jag ska inte säga att det finns ett svar på den frågan, det är som sagt att i gitarrundervisningen förekommer olika genrer vilket jazzen är en av dem och när i undervisningen just den genren kommer in, det kan vara att eleven önskar att spela jazz. Det kan vara att eleven vill eller behöver lära sig något eller nått i gitarrspel där jag som pedagog ser den genren som mest lämplig för att göra de momenten som vi ska jobba med.
L2 säger att precis som det flesta, att det är det väldigt individuellt hur hens elever ser på jazzen. Hen säger även att de elever som tar till sig allt tar även till sig jazz. För L2 är det någon som frågar om att spela jazz varje termin. Hen brukar även uppmana de elever som är duktiga, men som inte är lockats av jazzen just för att de ska lära sig mer avancerade ackord.
5.2.2 Att introducera jazzen
Lärarna har olika synpunkter på hur jazzen ska introduceras till elever samt vissa tips, tricks och aspekter som man ska tänka på när jazzen introduceras. L3 jobbar på ett sådant sätt att hen smyger in det i undervisningen när hen märker att eleven till exempel har ”ett öra” för bluesen.
L3: Om jag märker att han eller hon har fallenhet för att spela till exempel blues så är inkörsporten redan öppen. Då brukar jag smyga in lite andra licks och så säger jag att detta kallas för en dorisk skala. Fast jag har upptäckt redan nu att det är en mollskala, sen efter det tar jag den eolisk skalan. En ren moll och helt plötsligt är de inne i världen och nappar de på det så är det bara att köra.
L3 säger även att hen försöka ta musik som eleven föredrar och hitta någon sorts korsning av det eleven gillar samt jazz. Detta gör ofta att eleven få upp ögonen och blir lite intresserad av jazzen. L1 är även inne på att hitta kopplingar till andra musikstilar för att få eleven intresserad av jazzen. Men som hen nämnde innan är det väldigt individbaserat.
L1: De är lite som den frågan du hade om lektionsplaneringen, när det kommer till att introducera något till eleverna blir det väldigt individuellt och det bygger mycket på precis som med planeringen, vad har vi gjort innan, vad har eleven för förkunskaper, vad ha eleven för erfarenheter när det kommer till musiklyssnande. Så de kan vara att man hittar nått i genrer som eleven första hand lyssnar på och går vidare genom det till en annan genre. Det kan vara så att eleven lyssnar på rock och han testar musik som har element av country, det kan va att man lyssnar på fusion eller progressiv metal och där ifrån går vi vidare till en viss typ av jazz. Jag ser att då kan man bredda sin genre genom att hitta andra genrer som överlappar varandra så det kan vara ett sätt att få eleven att testa något nytt, och det kan ju vara jazz eller andra genre som är nya för eleven.
L1 syftar på att genom andra genrer bygga broar som leder till ytterligare genrer som resulterar till en bredare förståelse av musik generellt. L2 säger att han försöker hitta någon jazzlåt som eleven kan ha hört, och med lite tur är det någon jazzstandard. L2 ger ett exempel på ”Fly me to the moon” som hen ofta spelar. Om L2 har tur, har eleverna hört den låten och kan relatera. När L2 har fått med dem med på banan brukar han göra en repertoar med tre jazzstandars som de får spela. Efter det får eleven välja en av låtarna som de jobbat mest med.
6 Diskussion
Diskussionen kommer att delas in i tre delar, metoddiskussion, resultatdiskussion samt förslag på vidare forskning. I resultatkapitlet kommer resultatet diskuteras, sedan kommer metoddiskussionen. Den valda metoden diskuteras och sist kommer ett exempel på vidare forskning att presenteras.
6.1 Resultatdiskussion
I den här delen diskuteras resultatet med koppling till den tidigare forskningen som studien har tagit fram.
6.1.1 Undervisa jazz
Jazzen som genre visar sig vara populär bland lärarna och de är positiva till att använda genren för att utveckla det musikaliska hantverket hos sina elever. Lärarna som intervjuades jobbar mycket individuellt, detta syns tydligt i resultatet och de använder sig mer av det traditionella sättet att lära ut, mästerlära undervisning som Holgersson (2011 s. 9) skriver om. Detta sätt kan vara mycket effektiv men även destruktivt då relationen mellan läraren och eleven måste vara bra för att eleven ska kunna lära sig något.
En annan intressant observation som gjordes i resultatet är att lärarna använder sig av nästan samma material, men med lite olika infallsvinklar. De använder sig även mer av den praktisk-empiriska undervisningsmetoden som Holgersson (2011) skriver om istället för den instrumental-tekniska metoden. L3 pratar om detta då hen föredrar att låta eleverna spela efter örat genom att utgå ifrån låtar och användning av backing tracks. Jag tolkar det även som att L3 visar väldigt mycket under lektionerna så att eleverna ska förstå vad det är som kan låta bra, dock är det som låter ”bra” väldigt subjektivt. L2 talar även om backing tracks och hur bra det är att använda sig av dem i undervisningssammanhang. Lehman et al (2007) tar upp att vissa genrer behöver andra musiker eller backing tracks för att utvecklas. Som beskrivs i den tidigare forskningen behöver inte en klassisk pianist ha ett band när hon eller han ska öva. L1 säger att en bra ingång till jazzen är att spela jazzstandars som finns i realbook, och det är just realbook som är det återkommande i resultat när det kommer till material. Alla tre informanterna använder sig av just realbook i sin undervisning. På grund av att de använder sig av realbook får även eleven läsa noter som oftast är ganska enkla. En
annan anledning varför den praktisk-empiriska undervisningsmetoden kan prioriteras och inte den instrumental-tekniska som Holgersson (2011) tar upp är att den instrumental-tekniska metoden handlar mer om att öva med hjälp av noter på egen hand och när eleven har uppnått en viss teknisk nivå, kan lärare börja fokusera på den musikaliska aspekten. Medans den praktisk-empiriska undervisningsmetoden är mer designad för lärare och elevundervisning där läraren delar sin kunskap med eleven. L2 talar om teknik i resultat och att hen vill blanda både teknik och teori för teknik är tyvärr det som lärare brukar lägga störs fokus på (Holgersson 2011 s. 21). Så som jag förstår det är undervisningen av alla tre lärarna en mixa av dessa två där de förlitar sig på att eleven tar till sig det som sägs på lektionerna och sedan övar enskilt hemma. Dock är det viktigt att lyfta fram att människor lär sig enkla processer ganska snabbt (Lehman et al 2007 s. 65) och samma sak är det inom musiken, att spela saker som eleven redan kan kommer gör att eleven inte utvecklas (Lehmann & Jørgensen s. 679). Därför klassas inte detta som övning. Eleven måsten öva på något som hon eller han inte kan för att utvecklas, det är då det kan börja kallas övning (Lehman et al 2007 s. 65)
Men den praktisk-empiriska undervisningsmetoden ska även introducera noter in i undervisningen och detta kan göras genom att lärarna presenterar jazzstandards för eleverna. På så sätt får eleverna arbeta på att läsa noter samt komma in på musikteori genom olika infallsvinklar. Dock syftar L1 på att musikteori är det musikaliska språket och det används hela tiden i ett undervisningssammanhang, det spelar ingen roll vilken genre som spelas. L3 tycker specifikt att jazzen är bra för då kan hen koppla undervisningen mer till musikteori för det går hand i hand. L2 pratar om detta när hen beskriver improvisation, att i jazzen finns det tydliga regler och strukturer som kopplar väldigt mycket till musikteorin. Dock måste undervisade lärare förklara varför till exempel noter och musikteori är bra för att få eleven att öva på det, istället för att tvinga eleverna till att öva på det. Att tvinga elever är inte alltid så populär och kan leda till att eleven tappar lusten att spela då det helt plötsligt blir ett krav (Lehman et al 2007 s. 62).
6.1.2 Planering
Resultatet visar även att lärarna låter eleverna styra mycket i sin undervisning, med detta syftar jag inte direkt på låtval utan mer på vad lärarna tycker eleverna ska göra för att utvecklas. L1 och L3 säger att jazzen för dem inte är automatiskt inkluderat i undervisningen, L1 använder den när hen anser att den behövs för att utveckla något hos
när det kommer till att lära sig att instrumentet och då kan jazzen vara en ingång. L2 är också inne på detta då hen syftar på att när eleverna ska börja lära sig svårare ackord med färgningar, att det är då man plockar fram jazzen. L3 väljer vilka elever han tycker är redo att spela jazz då hen anser att alla inte klarar av den genren. Då lärarna har en stor påverkan på eleverna när det kommer till att lära sig jazz och Lehman et al (2007 s.
51) skriver att de eleverna som blir väldigt duktiga och utvecklar en expertis på sitt instrument beskriver sina lärare som väldigt uppmuntrande och det är möjligtvis det lärarna måste vara till jazzen för att få in eleverna på det spåret. Uppmuntrande och gör att eleverna ser fram emot lektionerna med läraren. Att få in jazz i planeringen verkar vara en utmaning som de tillfrågade tacklar på sitt eget sätt. Det är dock viktigt att få eleverna. När de ser att eleven är ute efter en viss kunskap på gitarren kan jazzen vara en väg dit. Då introduceras eleverna för genren och då vet lärarna att eleverna kommer vara motiverade och öva. Hallam (2012 s. 653) skriver att de elever som har förmågan att motivera sig själva är oftast de elever som blir framgångsrika inom sitt instrument och förmodligen är det de elever som anser att öva är en viktig aspekt av spelandet. Sen finns det de som anser att själva övningsprocessen är som att diska (Lehman et al 2007 s.64–65). Att elever som har förmågan att motivera sig själva är de som blir bättre än andra musiker. Detta säger även L2 men med andra ord, att de elever som är väldigt drivna och tar till sig av all musik är oftast de elever som fastar för jazzen. Dock säger L2 att jazzen är något som människan kan lära sig att tycka om och att hen var en av dem. Detta kan kopplas till föräldrar, vänner och lärare som Lehman (2007 s. 52) skriver om, eleven kan bli inspirerad och motiverad till att lära sig spela musik som är främmande för hens sociala krets. Detta pratar även L1 om, att musiker hittar andra musiker som inspirerar till att börja med andra genrer. Det kan vara kamrater som får in varandra på olika musikgenrer (Lehman et al 2007 s. 52). Men familjen och läraren har stor betydelse för elevernas motivation att spela och öva musik. Dock kan öva ses mer som en syssla än något som är ”kul”, John Browning jämför själva övandet med att
diska som majoriteten av oss människor inte tycker är särskilt roligt (Lehman et al 2007 s. 64–65).
Men hur vi än vrider och vänder på det måste eleverna motiveras till att öva för att kunna utvecklas, vissa kanske har lättare för att lära sig saker men de måste fortfarande öva för att få en progress i sitt spelande (Lehman et al 2007 s.62). Övning och motivation kopplas ihop i min mening för det krävs motivation för att öva och genom övning får du motivation. Resultatet ger även en inblick i lärarnas formella övning där lärarna sätter mål till eleverna som ligger utanför deras kunskapsnivå, och för att kunna uppnå målet krävs djup koncentration och fokuserad övning, det gäller alltså att läraren ger eleven övningar, skalor, ackord och så vidare som eleven inte kan för att det ska bli formell övning (Lehman et al 2007 s.65). Den formella övningen kräver också att möjligheten till feedback måste finnas och detta ges ju av lärarna på lektionerna (Lehman et al 2007 s. 65–67).
6.1.4 Värdet i jazzen
Som resultatet visar är lärarna överens om att jazzen har hög status både bland lärarkollegor och i den akademiska världen. Dock säger L1 att status i musik inte syns lika tydligt på gymnasiet, i alla fall inte där hen jobbar. Varför L2 tror att jazzen har högre status är för att den har en högre tröskel. Detta kan vara på grund av de skolor som finns som har jazzundervisning är svåra att komma in på och detta gör att lärare dras till jazz för att förbereda sina elever, som Scheid (2008) skriver. Varför lärarna favoriserar jazzen kan vara på grund av att de vet att eleverna behöver den ifall de vill läsa vidare och detta pratar även Holgersson att musiker som vill lära sig söker sig till kunskapen genom institutioner och utbildningar (2011 s. 8) och då är det bra att ha jazzen med sig. L2 säger även hen att den värderas högt bland akademiker och på hens arbetsplats, men att det finns en liten publik till jazzen som musik. L3 anser att jazzen är den ”fina musiken” och att hen aldrig har hört att någon ska iväg och ”plugga punk”
utan det är jazz som man studerar, om musikern spelar elgitarr.
6.2 Metoddiskussion
Detta avsnittet kommer att diskutera metoden som studien har valt att använda sig av för att besvara syftet. Det kommer att göras genom fyra rubriker som behandlar val av informanter, intervjuer, transkribering och trovärdighet.
6.2.1 Val av informanter
Då gruppen av de människor som studien riktade sig mot var väldigt smal var det inte jättelätt att hitta en stor mängd av informanter. Dock hade studien tur att de informanterna som blev tillfrågade ställde upp på att bli intervjuade. Dock gjorde detta att sökandet av informanterna inte blev bred då bekvämlighetsurvalet gjorde att de första som tackade ja var de lärare som fick vara med i studien. Om studien haft mer tid hade sökandet och tanken bakom informanterna kunnat expanderas. Men på grund av tiden som studien hade så blev det dessa lärare. Studien hade även kunnat bredda sitt sökande av lärare till andra delar av Sverige, då alla lärare kom från södra Sverige hade det varit intressant att höra vad lärare från andra delar avSverige hade haft att säga.
6.2.2 Intervjuer
Då intervjuer är en bra metod finns det fortfarande nackdelar med intervju som metod, och speciellt när en studie bara använder sig av intervju som den enda metod som i detta fall. En svaghet som intervju har som metod är att den ger en begränsad bild av ett fenomen som måste behandlas efter intervjun är gjord, och om möjligheten finns ska intervjuer helst kompletteras med flera metoder (Ahrne & Zetterquist 2015 s. 53). Som nämns innan hade studien begränsat med tid, därför blev studien bara baserad på intervju. En annan svaghet med intervjuer är att det går att tolka det informanten säger fel (Ahrne & Zetterquist 2015 s. 53).
6.2.3 Transkriberingen
När intervjuerna är klara är det transkribering som står på tur att genomföras, och själva transkriberingen går att genomföras på olika sätt. Precis som det finns olika sätt att spela in intervjuer finns olika sorters teknik hur intervjun transkriberas. Antigen används någon sorts av uppspelningsmaskin som kan stoppas för att kunna spela tillbaka vissa sekvenser (Ahrne & Zetterquist 2015 s. 51). Enligt mig finns det inget sätt som är bäst utan den som transkriberar måste finna det sätt som passar individen bäst. Då jag har transkriberat tidigare visste jag vilket arbete som låg framför mig och kunde lättare lägga upp en tidsplan kring transkriberingen. Därför kom inte transkriberingsarbetet som en chock som det kan göra. Tack vare erfarenheten visste jag att tankeljud och omstarter av meningar inte var nödvändigt att transkribera, därför gick processen ännu
snabbare och materialet gick att analysera bättre samt att det blev mer lättläst. Men alla intervjuer skrevs ned så ordagrant som möjligt, med bortfall som tankeljud och omstarter som nämndes innan. En annan viktig aspekt med transkribering, som varit viktigt i hela studien är att hålla informanterna anonyma på grund av etiska skäl.