Elever lär i sociala sammanhang - Pedagogisk grundsyn

6. Resultat och analys

6.1 Pedagogisk grundsyn

6.1.3 Elever lär i sociala sammanhang

I vår undersökning har vi fått fram tre respondenter som talar om sin undervisning på ett sätt som för tankarna till sociokulturell teori, där man ser aktiva barn som lär tillsammans med andra. De förespråkar ett flerstämmigt klassrum som utgår från barnets intresse och de utmanar och erbjuder stöd till eleverna för att hjälpa dem framåt. Alla tre respondenter talar om vikten av att ha en öppen kommunikation i klassrummet, där alla får komma till tals. Dysthe (1996:13) beskriver det flerstämmiga klasrummet som ”ett klassrum där lärarens röst är en av många röster som lyssnas till, där eleverna också lär av varandra och där muntlig och skriftlig användning av språket står i centrum för inlärningsprocessen”. Forskning visar att det även finns risker med ett flerstämmigt klassrum, då vissa elever har svårt att uttrycka sig i grupp och därför lätt missar delar av det sociala sammanhanget (Dysthe, 1996). Respondenten berättar att hon ofta arbetar med halvklasser för att kunna ha möjlighet att se och bekräfta alla barn, hennes erfarenhet är att barnen uttrycker sig lättare i mindre grupper.

Vi kan tydligt se att de här pedagogerna vågar släppa läromedlet och utgå mer från eleverna och deras egna texter. Här kan vi se kopplingar till Malmgrens (1996) beskrivning av funktionaliserad undervisning, där innehållet står i fokus. En av

pedagoger är relativt nyutbildad och känner inte trygghet i att lämna läromedlen riktigt än, men har det som ambition och målsättning. De uttrycker alla tre att det sker mycket när eleverna får arbeta tillsammans och att det är viktigt att de har en skrivglädje och att de vågar producera texter. En av pedagogerna beskriver hur hon arbetar med lustfyllt lärande:

Barnen får skriva om vad de är intresserade av. De skriver väldigt mycket böcker och det kan vara om t.ex. fotbollsspelare. Då går de in på internet och trycker ut fakta och sätter sig vid datorerna och skriver. Alla barn har satt in sina färdiga böcker i en pärm, så det blir som ett helt uppslagsverk om allt från fotbollsspelare till barbiedockor.

Hon menar att det är viktigt att hela tiden ge respons på det eleverna skriver och att de hela tiden känner att de skriver till en mottagare. Eleverna utvecklar då förståelse för språkets uppbyggnad och genom det skapas även en textkompetens som de har stor nytta av i sitt fortsatta skrivande (Lövgren, 2009).

Respondenterna uttrycker att deras ambition är att finnas till hands för eleven som en stöttning. Elever blir genom detta arbetssätt aktiva producenter istället för passiva konsumenter. Respondenterna arbetar med det Malmgren (1996) beskriver som svenska

som erfarenhetspedagogisk ämne, speciellt när det kommer till kommunikation i

klassrummet. De sätter eleverna i många olika sociala situationer där stort fokus läggs på kommunikation och samspel mellan eleverna. I dessa situationer skapas Literacy, dvs att barnen skapar en förmåga att kunna använda det som de läser och skriver, för att skapa ett innehåll (Fast, 2008).

En av pedagogerna ska tillsammans med sina kollegor under hösten 2012 börja på ett nytt läs- och skrivprojekt med hjälp av ASL-metoden som bygger på den analytiska metoden, där man utgår från helheten. Hon berättar om sina tankar kring detta:

Nu ska vi då börja med det här nya att skriva sig till läsning och det ska ju bli jättespännande, verkligen. Där man då utgår ifrån texter, jag tror väldigt mycket på det och det gör man ju även en del i helordsmetoden. Jag tror inte riktigt på det här med a som i apa och b som i boll, då jag tycket det är viktigt att det betyder någonting för dem från första början och att det är det som är de viktiga.

6.2 ASL – datorns användning i undervisningen

När vi tittar närmare på respondenternas svar kring användandet av datorer och tekniska verktyg i undervisningen, kan vi tydligt se ett mönster.

De pedagoger som vi anser ha en behavioristisk inriktning, är mycket restriktiva med datorn i undervisningen och uttrycker att de inte är särskilt insatta i ASL-metoden. Arbete vid datorn används till största del som mekanisk färdighetsträning i undervisningen. En av pedagogerna använder sig av lek- och lärprogram på datorn, som Trageton (2005) ställer sig väldigt kritisk till. Trageton (2005) menar att genom att använda sig av färdiga lek- och lärprogram på datorn, skapas en mekanisk inlärning och eleverna blir passiva mottagare, risken är då stor att eleverna tappar motivationen. Inom behaviorismen kan vi se att struktur i undervisningen och kontroll av eleverna är en viktig del. Pedagogerna uttrycker även ett visst motstånd till att ta in nya arbetssätt, då de upplever det som svårt och arbetsamt.

De pedagoger som vi anser har spår av den konstruktivistiska grundsynen i sin undervisning använder sig till viss del av datorn i undervisningen, som ett inslag i arbetsschemat eller som ett sätt att producera egna texter. En av dessa pedagoger uttrycker sig så här:

Man kan även ha datorn som en del i arbetsschemat och byta ut en viss del, där man får sitta med hörlurar vid en dator och lyssna på bokstavens ljud där istället. Det tycker jag bara är bra och ser verkligen som en tillgång. Men inte bara förkasta det andra som man vet fungerar.

Genom hennes uttalande kan vi se en nyfikenhet på de möjligheter som datorn och tekniska verktyg kan erbjuda, men även en rädsla för att frångå den traditionella undervisningen, med papper och penna. Vid användandet av datorn får eleven individuell möjlighet att själv konstruera kunskap, vilket ligger i linje med det konstruktivistiska synsättet.

De pedagoger som vi anser har ett sociokulturellt arbetssätt använder sig mycket av datorn och tekniska verktyg i sin undervisning och har fått utbildning eller föreläsning i metoden. De belyser även vikten av att hela tiden arbeta i par eller i en social kontext. En pedagog arbetar en del efter ASL-metoden och hon förklarar att hon då tar ett steg

tillbaka och fungerar som en stöttning till eleverna i deras läs- och skrivutveckling, det är istället eleverna som står i fokus och blir producenter. Lövgren (2009) belyser vikten av att elevens texter ska få respons och nå en mottagare, detta kan ske genom e-post, webbsidor, blogg m.m.

En av respondenterna uttrycker att man med hjälp av datorn kan få eleverna att lägga all sin energi på att lära sig läsa och skriva, då de slipper sitta och traggla bokstäver. Många elever är inte motoriskt färdiga när de börjar i första klass, det kan leda till att de tappar tron på sig själva, vilket kan hindra dem i deras läs- och skrivutveckling. Genom att använda sig av ASL-metoden blir eleverna tidigt goda läsare, då de under hela processen läser det som de skrivit och producerat (Lövgren, 2009). En av respondenterna beskriver många fördelar med att använda sig av tekniska verktyg i undervisningen, dock uttrycker hon att problemet är att det inte finns tillgång till så många datorer som hon hade velat. Lövgren (2009) menar att skolorna bör följa med i utvecklingen, då eleverna måste vara förberedda och utbildade för att klara sig i dagens tekniska samhälle.

I det centrala innehållet för svenska, åk 1-3 står det att eleverna både ska klara av att skriva förhand och på datorn (Skolverket, 2011:223). En av respondenterna uttrycker sig såhär kring målet:

Det kan vara problematiskt att släppa pennan helt och hållet, då jag anser att pennan är ett hantverk som är viktigt att behålla.

Flera av de respondenter som vi anser ha ett behavioristiskt och konstruktivistiskt synsätt, uttrycker stor oro över att helt övergå till att skriva på dator, då de anser att skriva förhand är en process alla måste gå igenom. Pedagogerna ser även bekymmer med att de nationella proven ska skrivas i årskurs tre, om eleverna inte har börjat forma bokstäver förrän i årskurs två. De menar att det blir väldigt kort om tid och att det blir svårt att få det flyt i skrivning som krävs för ett bra resultat på de nationella proven, som ännu inte finns datorbaserade. Trageton (2005) har i sin undersökning gjort ett handskrivningstest för att se om elever som använt sig av ASL-metoden har svårare för att forma bokstäver än de elever som lärt sig på traditionellt vis. Testet visade tydligt att det inte var några större skillnader, ASL-eleverna skrev visserligen något långsammare i början, men hade en finare handstil. Det här rättade till sig med åren, då grunden och förförståelsen för bokstäverna redan fanns.

7. Diskussion

Här nedan kommer vi att diskutera hur vår undersökning har genomförts och vilken slutsats vi har kommit fram till. Vi vill även presentera vad vår undersökning kan ge andra pedagoger och oss i vår framtida yrkesroll, samt vilka tankar vi har om vidare forskning.

7.1 Metoddiskussion

Att kategorisera respondenterna efter deras pedagogiska grundsyn kan vara problematiskt, då det enbart är vår syn och tolkning av verkligheten. Vi har under arbetets gång fått kunskaper från litteraturen som vi diskuterat mot våra respondenters svar. Genom att försöka synliggöra respondenternas pedagogiska grundsyn, ville vi se om den möjligtvis låg till grund för de val de gör i sin undervisning. Vi vet inte hur mycket pedagogerna reflekterat kring sin egen undervisning eller hur medvetna de är om vilken pedagogisk grundsyn de utgår från. Genom att följa upp intervjuerna med observationer, hade vår undersökning möjligtvis kunnat gå mer på djupet. Då hade vi inte enbart behövt gå på hur pedagogerna talar om sin undervisning, utan även på vad vi observerat och fått syn på under ett undervisningstillfälle.

Vår undersökning ändrade inriktning från att lägga fokus på de olika läs- och skrivmetoderna, till att istället försöka förstå vad som ligger bakom de metodval som pedagogerna gör i undervisningen. Den här riktningsförändringen känner vi oss väldigt nöjda med, då vi anser att undersökning fått ett större djup och ger ett nytt perspektiv på pedagogens roll i undervisningen.

Då vi genomförde intervjuerna på våra VFT-platser, hade vi en tidigare erfarenhet av några av respondenterna. Vår tanke är att den tidigare inblick vi haft i några av respondenternas undervisning, möjligtvis har påverkat vår analys. Det finns även vissa skillnader i att intervjua nya respondenter och respondenter som man har en tidigare relation till. Om vi istället hade valt för oss helt okända respondenter, hade möjligtvis materialet sett annorlunda ut, då vi inte haft tidigare erfarenheter kring respondenterna.

Användandet av våra enkäter blev inte riktigt som vi tänkt från början. Tanken var att få en bredare undersökning med flera respondenter med fylliga svar. Tyvärr var det många som inte svarade på de enkäter som skickades ut och anledningen till det kan vi bara spekulera i. Möjligen var det bristfällig information på enkäterna, om vad svaren skulle användas till (se bilaga 2), kanske skulle vi istället ha delat ut alla enkäterna personligen för att ge respondenterna mer information om undersökningen. Slutligen valde vi att lägga enkäterna åt sidan och istället fokusera på de respondenter vi redan fått genom våra kvalitativa intervjuer.

7.2 Avslutande reflektioner

Under vår tid på lärarutbildningen har vi läst kurserna barns tidiga läsning och

skrivning ett och två som sidoämne. Under dessa kurser fick vi kunskap om läs- och

skrivundervisningen i skolan och vilka olika metoder som kan användas. Vi funderade dock vidare på varför man som lärare väljer en viss metod och vad som ligger till grund för detta val. Genom att intervjua pedagoger, ville vi få reda på hur de själva talar om sin läs- och skrivundervisning. I några av våra intervjuer framkom tal om nya läs- och skrivmetoder, där datorn och andra tekniska verktyg har en stor och central betydelse. Därför ville vi undersöka vidare hur pedagogerna talar om ASL-metoden och införandet av datorerna i undervisningen.

Syftet med undersökningen var i grunden att ta reda på vilka metoder pedagogerna använder sig av och vad det är som påverkar och formar pedagogernas val av läs- och skrivundervisning. Hur pedagogerna väljer att tala om sin läs- och skrivundervisning, anser vi visar vilken syn de har på lärande. Vi menar att pedagogernas olika sätt att bedriva undervisningen kan vara förenlig med olika pedagogiska grundsyner. Genom att synliggöra dessa grundsyner kan man reflektera över sin egen undervisning och hela tiden göra medvetna val för att eleverna ska nå målen. Vi menar att pedagogerna inte nödvändigtvis är speciellt medvetna om grunden för sina metodval i undervisningen. Att föra reflekterande diskussioner kring pedagogiska grundsyner i arbetslaget, menar vi kan vara utvecklande för både pedagogerna och verksamheten.

Om man ser på läroplanen ur ett historiskt perspektiv, har det hänt mycket. Vi håller med Trageton (2005) om att läroplanen de senaste åren har förändrats, från det

behavioristiska synsättet mot en mer sociokulturell syn på lärandet. Med det här menar vi att man allt mer har lämnat formaliserad undervisning och automatiserad inlärning och inriktar sig mer på ett funktionaliserat sätt att undervisa, där eleverna hela tiden skriver och läser i meningsfulla sammanhang.

Flertalet av respondenterna uttrycker en skeptisk inställning till införandet av datorn och andra tekniska verktyg i undervisningen, då de menar att bokstavsarbetet och handstilen är ett hantverk som man inte helt kan avfärda. De uttrycker att de kan för lite om ASL- metoden för att helt ta den till sig. De pedagoger som däremot är nyfikna på införandet av den nya ASL-metoden, har fått vidareutbildning i eller föreläsningar om datorns användningsmöjligheter i undervisningen. Vi drar slutsatsen att de som har kunskapen och är insatta i den nya ASL-metoden är positiva till att använda den i sin egen läs- och skrivundervisning. De pedagoger som däremot inte är lika positiva till metoden, uttrycker en rädsla för att överge den traditionella undervisningen med papper och penna och framförallt saknar de kunskap om ASL-metoden.

Vi tror att vår undersökning kommer att vara intressant för både blivande pedagoger och för de pedagoger som redan arbetar i verksamheten. Arbetet kan väcka tankar om vilken pedagogisk grundsyn man själv som lärare har. Även hur medveten man är om sina metodval och vad de kan få för konsekvenser för eleverna.

För vidare forskning hade det varit intressant att undersöka om alla skolor har samma möjligheter att införa nya undervisningsmetoder. Skolans resurser tänker vi kan begränsa pedagogernas val av läs- och skrivundervisning.

Att undersöka vidare hur medvetna pedagogerna är om sin pedagogiska grundsyn och vad det har för inverkan på deras undervisning anser vi hade varit av stort intresse. Då hade man fått en djupare förståelse för hur och varför pedagogerna väljer att arbeta på ett visst sätt.

Efter arbetet med vår undersökning har vi börjat reflektera över vår egen pedagogiska grundsyn och vad den kommer att ha för inverkan på vår egen läs- och skrivundervisning i framtiden. Vi anser att det är av stor vikt att välja läs- och skrivmetod efter de elever och den elevgrupp man för tillfället arbetar med. Att vara medveten om sin pedagogiska grundsyn och att kunna diskutera den tillsammans med sina kollegor, tror vi är något som kan ge många fördelar. Utvecklingen och användandet av tekniska verktyg och datorer i undervisningen är något vi tror kommer ha stor inverkan på framtidens läs- och skrivundervisning.

8. Referenser:

Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001). Nya lusboken: [en bok om

läsutveckling]. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1999). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på

egen hand. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Edfeldt, Åke (2006) B. Kullberg & E. Åkesson, sid 7-13 Emergent literacy: femton

svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006. Göteborg: Institutionen

för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. 2., rev. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Kullberg, Birgitta (2006) B. Kullberg & E. Åkesson, sid 47-59 Emergent literacy:

femton svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006. Göteborg:

Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Leimar, Ulrika (1974). Läsning på talets grund. Lund: Liber Läromedel/Gleerup Bokförlag

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, Ingvar (2009). Bornholmsmodellen: vägen till läsning: språklekar i

förskoleklass. 2. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd (2005). Att möta och erövra skriftspråket. Om läs-

och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur

Lövgren, Erica (2009). Med datorn som skrivverktyg: språk, motorik och

bokstavsformer. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Skollagen (2010) Ny skollag: förslag, motiv, beslut. Förskola, grundskola. Stockholm: Svensk facklitteratur

Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma

Thavenius, Jan (1999, sid. 9). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur

Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm, Elanders Gotab

Åkerblom, Hans (1988). Läsinlärning: från teori till praktik: en introduktion. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel

9. Bilagor

I detta avsnitt bifogas den intervjuguide som legat som grund i våra intervjuer. Vi har även valt att bifoga den enkät som delats ut i samband med vår studie.

9.1 Bilaga 1

Intervjuguide

 Hur många år har du arbetat som lågstadielärare?

 Kan du berätta för mig hur ditt arbete ser ut med den inledande läs- och skrivinlärningen?

 Hur skulle du beskriva din användning av metoder i din undervisning?

 Hur kontrollerar du vart eleverna befinner sig i sin läs och skrivutveckling?

 Hur individualiserar du din läs och skrivundervisning?

 Hur har din undervisning förändrats genom åren?

 Hur har du vidareutbildat dig inom området läs- och skrivinlärning genom åren?

 Vad anser du är en lustfylld undervisning?

 Vad anser du om att det allt mer går från papper och penna till dator och skärmläsning?

9.2 Bilaga 2

Enkät

Vi är två lärarstuderande som till hösten ska skriva vårt avslutande examensarbete. Det ämne vi valt att studera närmare är hur pedagogernas arbete med att lära barnen att läsa och skriva ser ut i skolan. Vi vill även ta reda på hur utvecklingen i skolan går från penna och papper, mot dator och skärmläsning.

Vi hoppas på att ni vill hjälpa oss genom att svara på våra frågor.

Med vänlig hälsning,

/Pernilla Andersson (pernilla.89@hotmail.com) och Malin Arvidsson(malin@arvidsson.se)

Hur många år har du arbetat som lågstadielärare?

_____________________________________________________________________

Hur ser ditt arbete ut med den inledande läs- och skrivinlärningen?

_____________________________________________________________________

Hur skulle du beskriva din användning av metoder i din undervisning?

_____________________________________________________________________

Hur kontrollerar du var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling?

_____________________________________________________________________

Hur individualiserar du din läs- och skrivinlärning?

_____________________________________________________________________

Hur har din undervisning förändrats genom åren?

_____________________________________________________________________

Använder du dig av något tekniskt hjälpmedel i undervisningen, så som dator,

smartboard eller skärmläsning?

_____________________________________________________________________

Hur har du vidareutbildat dig inom området läs- och skrivinlärning genom åren?

_____________________________________________________________________

Är det okej om vi kontaktar dig igen om fler frågor finns?

JA NEJ

Kontaktuppgifter med namn och telefonnummer:

_____________________________________________________________________

In document Pedagogers tal om barns tidiga läs- och skrivinlärning, från teori till praktik (Page 32-45)