Elever  med  sämre  motivation

Ytterligare har det visat sig att elever som inte är intresserade också är en svårighet i dagens skola, man kan även kalla det sämre motivation. En oväntad svårighet från min sida. Visst har jag förstått att det finns elever som inte tycker att allt är superkul, däremot hade jag innan min studie genomfördes aldrig förstått att det finns elever som verkligen inte vill lära sig, och att detta är en problematik. Jag är enig med Myrberg som menar att ett av skolans viktigaste uppdrag är att stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva (Myrberg, 2007: 104). För att locka elevernas intresse är enligt Myrberg en viktig förutsättning att verksamheten har tillgång till spännande material, vilket gäller både inom läsning och skrivning (Myrberg, 2007: 105).

Denna förklaring menar jag rimmar illa med Lärare C upplevelser i min studie. Hon menar att det inte enbart går att förlita sig på spännande material, utan att man själv måste hitta andra vägar in i elevens intresse och det är inte alltid så lätt. Detta kopplas till viken av variation i undervisningen som tidigare benämnts i avsnitt två. Jag har ingen erfarenhet av detta men kan tänka mig att många elever tänker ordet skola med en negativ laddning, där man måste lära sig saker och där man inte får bestämma själv vad det är man ska göra. Här har skolan ett problem där jag tror att diskussionen om elevernas delaktighet i sina egna studier måste bli mer öppen.

41 5.5 Slutsats

Förmågan att kunna läsa och skriva är oerhört viktigt för att kunna delta i dagens samhälle. Om en människa saknar språkliga verktyg blir det lätt att den kan hamna utanför då samhället är uppbyggt på att kunna läsa och skriva.

I skolan ställs det stora krav på att lära elever att läsa och skriva. Därför är det enligt mig viktigt att eleverna får en god undervisning i läs- och skrivinlärning redan från start. I studien har det framkommit att det inte finns något krav på hur undervisningen bör se ut eller vara upplagd.

Med andra ord visar svaret på mina frågeställningar att läroplanen saknar tydliga direktiv och det blir upp till varje lärare att göra en fri tolkning av innehållet. Detta medför utifrån studiens resultat att undervisningen kan se olika ut, varje lärare måste hitta ett eget arbetssätt som passar.

Något som utifrån studien visat sig vara viktigt är att arbeta mycket med variation, annars finns risken att undervisningen upplevs som tråkig. Ett sätt kan då vara att försöka arbeta utifrån elevernas intressen då det gör undervisningen roligare och mer motiverande. I ett klassrum finns många elever som alla är olika varandra, både på en personlig men också kunskapsmässig nivå.

Detta medför att alla tycker olika saker är roliga och lär sig på olika sätt, en blandning av olika material är då av stor betydelse. Pedagogiskt material blandat med sång, lek, teater och andra praktiska övningar har visat sig vara bra. Man måste alltid individanpassa utifrån elevernas behov, vilket gäller för såväl starka som svagare. För att lyckas med det som ovan nämnts krävs det en lärarkompetens som klarar av att bemöta eleverna där de befinner sig i sin språkliga utveckling.

Jag anser att studien besvarat forskningsfrågorna där tips och idéer för hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning i årskurs 1 framkommit, vilket också varit mitt syfte från första början. Som vidare forskning skulle jag vilja utveckla min studie genom att studera skillnaden mellan analog och digital undervisning samt hur en nybliven examinerad lärares undervisning kan se ut i förhållande till en lärare med lång yrkeserfarenhet.

42 Referenser

Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 [Elektronisk resurs] : Om lärares möjligheter och hinder. Diss, 2011.

Hämtad 2019-02-20 från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6493.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber.

Centrum för forsknings- & bioetik Vetenskapsrådet 2002. Codex. [Elektronisk resurs] : regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: Centrum för forsknings- & bioetik.

Hämtad 2019-03-19 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2013). Grammatik i teori och lärande praktik: från förskoleklass till åk 3. Ingarö: Columbus.

Felth Sjölund, Ingela (2011). Den magiska kulan 1 Lärarhandledning. 1. uppl. Stockholm:

Natur & kultur.

Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 2. uppl. Stockholm: Hallgren &

Fallgren.

Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.

Karlstad universitet (2018) GDPR för studenter. Hämtad 2019-03-05 från:

https://www.kau.se/forskning/om-forskning-pa-karlstads- universitet/forskningsorganisation/forskningsetisk-kommitte.

Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: att Utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (1 uppl. ss.4757).

Stockholm: Liber AB.

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Liberg, Caroline, Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats, Frykholm, Clas-Uno, Hjort, Madeleine, Nordström, Gert Z, Wiklund, Ulla & Persson, Magnus (red.) (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. [Rev. uppl.] Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling. Hämtad 2019-03-20 från:

https://uu.divaportal.org/smash/get/diva2:349643/FULLTEXT02.pdf.

43

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur &

kultur.

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Skolverket. Hämtad 2019:01-20 från:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813.

Norén, Sofia (red.) (2018). Lära barn att läsa: vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. Andra upplagan Stockholm: LegiLexi.

Hämtad 2019-03.25 från:

https://www.legilexi.org/media/1462/laralasa_stora_komplett-webb.pdf.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Phillips, D. C. & Soltis, Jonas F. (2014). Perspektiv på lärande. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Skoog, Marianne (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Diss. Örebro :Örebro universitet, 2012 Hämtad 2019-03-25 från:

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:453322/FULLTEXT02.pdf.

Skolverket (2016). Läsa och skriva från början. Hämtad 2019-03-29 från:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c744/1553967161782/pdf3724.

pdf

Skolverket (U.Å). Elevers läs- och skrivutveckling – mellanåren. Hämtad 2019-02-20 från:

https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa9861/1516017574935/caro.pdf Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2.

uppl. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Taube, Karin (2013). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 5., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2015). kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.

Delrapport från skolforsk-projektet. Hämtad 2019-03-11 från: http://www.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:813027/FULLTEXT01.pdf.

44 Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev

Hej!

Mitt namn är Elin Englöw och jag läser sista terminen på grundskolelärarprogrammet, fk-3 på Karlstad Universitet vilket innebär att jag just nu skriver mitt examensarbete i ämnet svenska.

Syftet med min studie är att belysa hur verksamma lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. För mig skulle det vara värdefullt med din medverkan i en intervju. Genom att svara på detta mail ger du ditt samtycke till att delta.

I min undersökning har jag valt att använda mig av intervjuer där jag som forskare ställer olika frågor till dig som lärare. Det kommer att vara öppna frågor där inga svar är rätt eller fel. Det är vanligt att följdfrågor ställs. Ett tips från mig är att du redan nu börjar änka på fem saker som du anser är det viktigaste när det gäller det tidiga arbetet med läs- och skrivinlärning. Totalt kommer intervjun att ta ca 30 minuter. Noterbart är att samtalet kommer att spelas in, detta på grund av att jag ska kunna koncentrera mig och hålla fokus under intervjun.

Information om undersökningen: En kvalitativ studie om lärares arbete med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Självständigt arbete på avancerad nivå, 30 högskolepoäng, Karlstad universitet.

Ändamål med behandling av personuppgifter: Undersökningen kommer inte använda sig av personuppgifter. De uppgifter som du lämnar kommer behandlas utifrån ditt godkännande av samtycke som du måste skriva på för att intervjun ska kunna genomföras. Deltagandet i studien är helt frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan utan att ange orsak.

Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Den information som delges kommer raderas i samband med uppsatsens godkännande.

Personuppgiftsansvarig: Enligt dataskyddsförordningen, GDPR (General Data Protection Regulation) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid

45

behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter. Det kommer även finnas en möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Kontaktuppgifter:

Handledare: Annelie Johansson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för språk, litteratur och interkultur. Svenska språket

Student: Elin Englöw, Lärarstudent, Grundlärarprogrammet fk-3 Karlstad universitet Email: Elin_englow@hotmail.com

Telefon: 070-655 37 33

46 Bilaga 2

Frågeformulär av intervjufrågor

1.   Hur arbetar du med läs- och skrivinlärning i årskurs 1?

2.   Kan du nämna fem saker som du anser är absolut viktigast när det gäller arbetet med tidig läs- och skrivinlärning?

3.   På vilket sätt ser du att Lgr 11 stödjer ditt val av undervisning?

4.   På vilket sätt ser du att din undervisning i läs och skrivinlärning tar hänsyn till ett sociokulturellt perspektiv på lärande?

5.   Vilka svårigheter upplever du i arbetet med läs- och skrivinlärning?

6.   Hur möts de svårigheter som uppstår i arbetet med läs- och skrivinlärning?