Eleverna som visade mest positiva resultat

Det var bara 3 elever (7%) som angav att de valde spanska för att de har spansktalande vänner mot (42) 93% som inte har en sådan anknytning. Även om andelen är låg är det intressant att påpeka att de här tre eleverna har visat 100% av överenskommelse med olika positiva påstående: de använder spanska på fritiden (Tabell 7), de är intresserad av kulturen i spansktalande länderna (Tabell 8), de känner sig motiverade (Tabell 9), de vill resa eller reser till spansktalande länder och vill ha kontakt med folket (Tabell 10). De anser också att spanska kan vara viktig när de söker ett jobb (Tabell 11). Detta resultat stämmer överens med Lambert & Gardners integrativa motivationer som anser att attityderna mot det främmande språket och dettas etnografiska grupp är avgörande för att nå framgång i processen att lära sig ett nytt språk. (Lambert 1963 i Reynolds, 2014:47).

6.4.2.1 Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och användning av spanskan på fritiden.

o) Jag valde spanska för att jag har spansktalande vänner eller släktningar.

Antal

elever p) Jag använder mina kunskaper i spanska på fritiden.

Antal elever Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

3 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra

3

Procent 100 % 3 100%

Tabell 7. Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och användning av spanskan på fritiden.

32

6.4.2.2 Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och intresse för Spanien eller Latinamerikas kultur

o) Jag valde spanska för att jag har spansktalande vänner eller släktningar.

Antal elever

q) Jag är mycket intresserad av Spaniens och/eller

Latinamerikas kultur.

Antal elever Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

3 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra

3

Procent 100 % 100%

Tabell 8. Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och intresse för Spanien eller Latinamerikas kultur.

6.4.2.3 Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och motivation

o) Jag valde spanska för att jag har spansktalande vänner eller släktningar.

Antal

elever r) Jag har läst spanska i flera år och jag känner mig fortfarande mycket

motiverad.

Antal elever Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

3 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra

3

Procent 100 % 100%

Tabell 9. Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och motivation.

6.4.2.4 Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och resor o) Jag valde spanska för

att jag har spansktalande vänner eller släktningar.

Antal elever

f) Jag valde spanska för att kunna resa till något spansktalande land och ha kontakt med folket.

Antal elever Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra 3 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 3

Procent 100 % 100%

33

6.4.2.5 Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och vikten av spanskan när man söker ett jobb

o) Jag valde spanska för att jag har spansktalande vänner eller släktningar.

Antal

elever k) Jag läser spanska för att det kan vara viktigt när jag söker ett jobb.

Antal elever Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra 3 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 3

Procent 100 % 100%

Tabell 11. Samband mellan att ha spansktalande vänner/släktingar och vikten av spanskan när man söker ett jobb.

7. Diskussion

De flesta eleverna som svarade på enkäterna tyckte att informationen inför språkvalet var otillräcklig och bara några få fick ”provapålektioner” i spanska, tyska och franska. En tredjedel av eleverna gjorde ett ”kompisval” och en stor andel av dem känner sig omotiverade. Motivationsnivån var överhuvudtaget låg bland eleverna även om många tycker att spanska verkar intressant och roligt och är intresserade av resor till de spansktalande länderna. De flesta skulle välja bort spanska omedelbart om de kunde göra det och hälften har varit nära att hoppa av. Meritpoäng visade sig vara ett avgörande faktor för att fortsätta att läsa moderna språk trots att de flesta elever som ansåg meritpoäng som ett skäl att läsa spanska inte känner sig motiverade just nu. Spanskan är, för de flesta elever, en instrumentell motivation i avseende på att få högre betyg och ha större möjligheter komma in i den utbildning de ska välja för fortsatta studier. Däremot uppfattar eleverna inte spanskan som viktigt när de ska söka ett jobb.

Det blir således nödvändigt att öka elevernas förståelse av att ”det blir allt svårare att förutse människors karriärvägar” samt att ”språkkunskaper i flera språk ger en bra grund för inlärning av fler språk om och när behovet uppstår” (Skolverket, 2011: 11) som är några av de olika punkter som Europeiska kommission anger för att motivera att alla EU-medborgare ska lära sig två språk utöver modersmålet. Lite mer än hälften av eleverna ser nytta med spanskan på grund av resor och det stora antalet spansktalande i världen. Däremot har de flesta elever lite eller inget intresse alls för kulturen i de länderna där spanska talas. Detta påvisar att undervisningen inte lyckats att ”stimulera elevernas intresse för språk och kulturer” (Kursplan moderna språk, 2011) vilken i sin tur kan försvåra olika mål från såväl Läroplanen och i större utsträckning från EU:s flerspråkpolitik som ”ställer högra krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald” (Lgr 11, kap. 1).

Eleverna med spansktalande vänner och/eller släktningar visade ha mycket positiva inställningar: de känner sig motiverade, har intresse för kulturen i spansktalande länder, använder sina kunskaper i spanska på fritiden, har intresse för

34

att resa och ha kontakt med folket och tycker att spanska kan vara viktigt när de söker ett jobb. Detta resultat överensstämmer med Lamber & Gardners begrepp integrativa motivationer där intresse inte bara för målspråket utan också den etnografiska gruppen är viktig när det gäller framgången att lära sig ett främmande språk. En förklaring kan vara att om man har intresse för språket och de kulturella aspekterna som det erbjuder kan lektionerna i sig vara en lärorik upplevelse som kan förstärka motivationens komponenter som the persistance, det vill säga att eleverna kan upprätthålla sitt mål och the effort, det vill säga att eleverna är villiga att anstränga sig för att lära sig. Däremot blir det svårt för eleverna att hålla motivationen tills de har fått sitt betyg om de inte kan njuta av vägen till målet. Drivkraften för att fortsätta läsa spanska på gymnasiet blir för de flesta elever en instrumentell/yttre motivation och ett strategiskt val som ger möjlighet att höja betyget genom meritpoäng. Denna yttre motivation är så stark att eleverna håller sig kvar i kurserna även om de inte är så inre motiverade. Det blir nödvändigt att jobba mer för att väcka och förstärka elevernas intresse i spanska och de kulturella aspekterna som förknippas med språket i avsikt att de ska kunna få en trevligare upplevelse på lektionerna och för att de ska kunna utveckla eller hålla kvar en inre motivation för ett språk som ska följa dem under fyra och upp till sju år. Att väcka elevers intresse för musik, film, tv eller sport från spansktalande länder skulle kunna vara en nyckel för att få eleverna att använda språket utanför skolan och på så sätt komma närmare ländernas kultur.

7.1 Metoddiskussion

Eftersom målet med detta arbete var att få en övergripande bild av en grupp av elever som fortsätter att läsa spanska blev det 22 variabler som användes i undersökningen. En mindre antal variabler hade varit enklare att hantera framför allt när det gäller att hitta samband mellan dem. Därför blev det nödvändigt att välja bara några påståenden som uppskattades innehållsmässigt som mest informativa för att kunna bidra till att kartlägga gruppens åsikter angående spanskan.

Studien har en hög reliabilitet, det vill säga att resultatet ska vara detsamma vid upprepade mätningar oavsett av vem som utför testet. Jag hävdar detta eftersom eleverna inte påverkades av någon situation som kunde ha något inflytande i deras svar medan de jobbade med enkäterna. De fick generell information om studiens syfte men inga detaljer som skulle påverka deras inställning om något av påståendena.

När det gäller resultatvaliditeten, alltså ”huruvida vi mäter det vi påstår att vi mäter” (Esaiasson, 2017 :58) kan man säga att man på ett bra sätt kunde mäta elevernas nivå av överenskommelse eller oenighet med påståendena. Däremot, som vi nämnde ovan, på grund av det stora antalet variabler var man tvungen att välja bara vissa påståenden och välja bort andra för att kunna hitta ett samband mellan dem.

Likaså kan man erkänna att vissa påståenden skulle kunna formuleras bättre såsom ”jag valde att läsa spanska för att jag kan få meritpoäng” som egentligen inte gäller bara spanskspråket utan tyska och franska också.

35 7.2 Idéer om fortsatt forskning

Det är många frågor som väcker intresse när man genomför en sådan övergripande frågeundersökning och man ser ett stort flöde med data som dyker upp men tyvärr utan att kunna få en djupare förståelse eftersom resultaten är i form av procentberäkningar som måste tolkas av forskaren. Något som skulle kunna komplettera den här studien skulle kunna vara en kvalitativ undersökning som skulle ge en kontextuell förståelse där också eleverna skulle kunna fördjupa sina svar och förklara varför de har vissa uppfattningar som till exempel: varför de är så omotiverade om många av dem tyckte att spanskan var intressant och roligt, varför anses inte spanska nödvändigt när man söker ett jobb, varför tror de att spanskan är lättare än franska och tyska, varför har de stort intresse om att resa till spansktalande länderna men samtidigt är de inte så intresserade i deras kultur.

Det vore också intressant att undersöka elevernas låga motivation i spanska utifrån ett didaktiskt perspektiv där faktorer såsom undervisning, lärarstil, arbetsuppgifter, formativ bedömning, etc. skulle visa deras inflytande i eleverna. Denna studie har undersökt hur upplevelser med spanskan har varit för 45 elever som svarade på enkäten och visar bara en liten del av verkligheten av spanska språket i den svenska skolan.

Likaså var studien mycket generell och fördjupar sig inte i något påstående men var och ett är tillräckligt stort och intressant för att kunna inspirera många andra studier om spanskan och moderna språken på gymnasieskolan.

7.3 Slutsatser

Utifrån frågeställningarna som angavs i kapitel 2 kan man dra följande slutsatser: Eleverna som deltog i undersökningen valde att läsa spanska därför att den associeras med (sol)resor, för att det är ett stort språk i världen, och för att den verkar roligare och lättare än franska och tyska.

När eleverna gjorde sitt språkval upplevde de flesta att de inte fick tillräcklig information om de olika språk som erbjöds. De flesta fick inte ”provapålektioner” i något språk alls. Få av de eleverna som deltog i undersökningen gjorde ett ”kompisval” men de flesta som gjorde det känner sig omotiverade. På samma sätt, eleverna som angav att de inte vet varför de valde spanska i grundskolan visade låg motivation.

De flesta elever står kvar i sitt språkval för att kunna utnyttja möjligheten att få meritpoäng och följaktligen kunna höja sitt betyg och ha större möjligheter att fortsätta med sina studier. Enligt resultaten kan eleverna hålla sig kvar i spanska trots att de inte känner sig motiverade längre: de flesta skulle välja bort spanskan omedelbart om de kunde. Eleverna tyckte inte att spanskan ger någon fördel när de söker ett jobb. Den instrumentella motivationen blev således bara att få meritpoäng. Trots det stora intresset för att resa till spansktalande länder och ha kontakt med folket som bor där har bara få elever en integrativ motivation att lära sig spanska:

36

de flesta elever angav att de inte har något intresse för Spanien och/eller Latinamerikas kultur och använder inte sina kunskaper i spanska på fritiden genom TV-program, film, musik eller sport.

Eleverna som visade de mest positiva resultaten, det vill säga som visade hög motivationsnivå på både integrativa och instrumentella motivationer var framför allt elever som har spansktalande vänner eller släktningar.

37

8. Referenser

Alvarez Montalbán F. & Albanesi, L. (2014). La enseñanza del español en Suecia. Tillgänglig:

https://cvc.cervantes.es/lengua/anuario/anuario_04/alvarez_albanesi/p01.htm

[2017-11-04].

Bray B. & McClaskey K. (2016) How to personalize learning. California: Corwin. Tillgänglig: https://books.google.se/books?id=- 4u2DAAAQBAJ&pg=PA176&lpg=PA176&dq=bray+%26+mcclaskey+2016+mo tivation&source=bl&ots=zGYMZwaVpj&sig=gxve81_J3LOjaSn7_TObepJR- V0&hl=es&sa=X&ved=0ahUKEwjyweWtl_nYAhWJhSwKHX1LABgQ6AEITD AE#v=onepage&q=bray%20%26%20mcclaskey%202016%20motivation&f=false [2017-12-05].

Cardelús, E. (2016) Motivationer, attityder och moderna språk: en studie om elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk. Stockholms Universitet. Tillgänglig: https://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:886009/FULLTEXT03.pdf [2017-11-04].

Dörnyei Z. & Ushioda E. (2009) Motivation, language identity and the L2 Self. Channel View Publications. Tillgänglig:

https://ebookcentral.proquest.com/lib/dalarna/reader.action?docID=408815 [2017- 12-02].

Esaisasson, P. et al. (2017) Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.

European Comission, flerspråkighet. Tillgänglig:

http://ec.europa.eu/education/policy/multilingualism_sv [2017-11-24].

Francia, G. (2015) ”Posiblidades y desafíios para la enseñanza del español como lengua extranjera en el contexto escolar nórdico. El caso de Suecia”. Tillgänglig:

http://www.mecd.gob.es/dam/jcr:20d6e19f-2909-4808-941f- 59529c936790/posibilidades-y-desafios-para-la-ensenanza-del-espanol-como- lengua-extranjera-en-el-contexto-escolar-nordico-el-caso-de-suecia--pdf.pdf [2017-11-24]. Gymnasieförordningen, SFS 2010:2039. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/gymnasieforordning-20102039_sfs-2010-2039 [2017-12-11].

38

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kursplan moderna språk (2011) Tillgänglig: https://www.skolverket.se/laroplaner- amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/moderna-sprak [2017-12-11].

Instituto Cervantes (2017) ”El español en el mundo 2017”. Tillgänglig:

http://www.cervantes.es/sobre_instituto_cervantes/prensa/2017/noticias/Presentaci ón-Anuario-2017.htm [2018-01-31].

Instituto Cervantes i Stockholm. Tillgänglig:

http://estocolmo.cervantes.es/se/kultur_spanska/kultur_spanska.htm [2018-01-31].

Larsson, E. & Westberg, J. (2011) Utbildnings historia, en introduktion. Stockholm: Studentlitteratur.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. [2017-12-11].

Reynolds, Allan G. (ed), (2014) Bilingualism, multiculturalism and second language learning: the McGill conference in honour of Wallace E. Lambert. Psychology Press: New York. Tillgänglig:

https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=Tw3sAgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA 43&dq=Attitudes%20and%20Motivation%20in%20Second-

Language%20Learning&ots=dt6uGZbYQ6&sig=_dpIjhlFjQ5LvsKq0JQ7WGo_q So&redir_esc=y#v=onepage&q=Attitudes%20and%20Motivation%20in%20Seco nd-Language%20Learning&f=false [2017-12-10].

Skolverket (2011) Redovisning av regeringsuppdrag angående utveckling av språkvalen moderna språk och svenska/engelska. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2500.pdf%3Fk%3D2500

[2017-11-29].

Skolinspektionen (2010) Moderna språk kvalitetsgranskning 2010. Stockholm. Tillgänglig: [2017-11-30].

Skolverket (2013) Dags för språkval. Stockholm: Wolters Kluwers. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3016.pdf%3Fk%3D3016

39

Skolverket (2012) Internationella språkstudien 2011. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F

skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2832 [2017-12-04].

Skolverket (2014) Att tala eller inte tala spanska: en fördjupning av resultaten i spanska från Internationella språkstudien 2011. Stockholm. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3186.pdf%3Fk%3D3186

[2017-11-24].

Skolverket (2014b) Spanska är störst i gymnasieskola. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2015/nyheter- 2015-1.229449/spanska-ar-storst-i-gymnasieskolan-1.230503 [2017-12-08].

40

9 Bilagor

Bilaga 1. Elevernas svar till enkäter. Årskurs, steg, kön och påstående E) till