Eleverna upplevde dessa begrepp som komplexa och svåra att skilja åt, vilket kan exemplifieras genom ett utdrag ur vårt empiriska material:
Elev 1c: Jag tror inte det finns någon stor skillnad.
Elev 1b: Alltså det finns säkert någon skillnad men kan inte komma fram till vad som är skillnaden riktigt.
Elev 1a: Ja samma.
Enligt vår tolkning uttrycker eleverna här en osäkerhet i om det finns någon skillnad mellan begreppet inflytande och delaktighet, och visar enligt vår tolkning även på att de inte har någon tydlig förståelse för begreppen.
Kulturdepartementet (SOU 2000:1:37) gjorde vad de valde att kalla för en demokratiutredning där de tog fram en triangelmodell som kallas för Det dynamiska medborgarskapet.
Triangelmodellen belyser ett samband mellan huvudsakligen delaktighet, inflytande och
deltagande, vilket ytterligare kan nyansera svårigheten i att skilja begreppen åt. Detta tydliggörs genom en triangelmodell:
Denna triangelmodellen utgår ifrån 3 olika premisser som ska tillgodoses för att elever ska känna delaktighet, inflytande och deltagande. I denna diskussionsdelen, som behandlar våra valda centrala begrepp, inflytande och delaktighet, kommer vi endast fortsätta föra en diskussion om dessa begrepp. Den första premissen som benämns som meningsfullt deltagande, kan vi koppla vi
35
till delaktighet och inflytande eftersom den beskrivs som en upplevd meningsfullhet kring lärande i skolan. Den andra premissen kallas för öppenhet och insyn, vilket kan kopplas till inflytande. Premissen tolkas som att ge eleverna insikt i vad som äger rum och planläggs i fritidsverksamheten. Den sista premissen kallas för politisk jämlikhet vilket utifrån vår tolkning kan ses som en möjlig förutsättning för inflytande och delaktighet hos elever på fritids. Det nämns dock en problematik utifrån Elvstrands (2009) analys av triangelmodellen som kan vara viktig att ta upp i samband med denna premissen, nämligen att skolan med fritids inkluderat, grundar sig i en maktskillnad mellan elever och lärare.
Med detta exempel som följer vill vi ytterligare visa på komplexiteten i korrelationen mellan våra centrala begrepp. Detta är vår tolkning av några olika synsätt på en elevs möjligheter till att utöva inflytande och delaktighet i sociala relationer med andra elever, och hur dessa går ihop med varandra på olika sätt:
En elev utövar inflytande på en annan elev och i sin tur möjligen även en grupp av elever genom att socialt inkludera eleven i en fritidsaktivitet. Eleven som blir socialt inkluderad har sedan flera olika valmöjligheter:
1. Denna kan utöva individuellt inflytande över sin delaktighet genom att vara passivt delaktig i aktiviteten, vilket kan tolkas som att eleven inte vill medverka i aktiviteten, men inte vågar uttrycka detta.
2. Eleven kan utöva inflytande över sin delaktighet i aktiviteten, där denna kan
välja(individuellt inflytande) att antingen vara aktivt delaktig i aktiviteten, eller att inte delta alls i aktiviteten(individuellt inflytande).
3. Det finns även en väg till att gå, där eleven kan utöva inflytande över annan elev, genom att föreslå en annan aktivitet för den andra eleven.
Denna kedja av komplexitet kring begreppen inflytande och delaktighet kan den andra eleven sedan fortsätta att bygga vidare på, genom att eleven blir socialt inkluderad av en annan elev. I analysen av det empiriska materialet använder vi oss av en fenomenografisk analysmodell. Här kommer några exempel ur vår empiriska data om elevers upplevelse av inflytande, som kan
36
belysa korrelationen mellan begreppen vidare:“ Hur man känner sig på skolan, om man känner sig trygg med sina kompisar på skolan.” (Elev 2a).
Denna elevs upplevelse av inflytande tolkar vi som en beskrivning av att bli socialt inkluderad i skolan, vilket utgår ifrån att andra elever eller lärare utövar inflytande över eleven genom att socialt inkludera denna eller inte. Enligt oss uttrycker eleven även en form av individuellt aktiv delaktighet från dess egen sida. Eleven känner efter om hen upplever sig trygg med kompisar på skolan, och utövar sen inflytande över sig själv genom att möjligen bestämma sig för en
förändringsbar inställning gentemot sina kompisar: 1. Jag känner mig trygg med mina kompisar 2. Jag känner mig otrygg med mina kompisar.
Detta kan i sin tur påverka interaktion med kompisarna i framtida sociala sammanhang, vilket blir en form av passivt eller aktivt inflytande över elevens kompisar.
Denna delen tar upp intressanta exempel om elever upplevelse av delaktighet i intervjuerna: “Att man är snäll och vill vara med om de (lärarna) ber om det” (Elev 2b).
Utifrån triangelmodellen och vårt exempel kan denna elevens upplevelse av delaktighet tolkas som en aktiv delaktighet där eleven blir socialt inkluderad av fritidspersonalen. Eleven ser möjligen en förutsättning för att få en positiv social inkludering(eleven får vara med på
aktiviteten). Denna förutsättning uttrycks som “att man är snäll”, vilket från lärarens sida blir en förutbestämd förutsättning, som utifrån elevens upplevelse kan tolkas som att ha en politisk jämlikhet. Den politiska jämlikheten består då i att eleven och läraren möjligen har kommit överens om “att man är snäll” om man ska få tillgång till delaktighet och inflytande i aktiviteten. Detta kan kopplas till Elvstrands (2009) avhandling där hon lyfter att elevers delaktighet och inflytande kan vara villkorat på olika sätt. I studien lyfts olika villkor elever behöver uppfylla för att förvärva inflytande eller få vara delaktiga i olika situationer. Ett exempel är att bete sig på ett önskvärt sätt (Elvstrand, 2009). Kraven kan på så sätt tolkas som elevens uttryck för innebörden av delaktighet, det vill säga att om eleven uppfyller kraven kopplade till delaktighet upplever eleven sig också delaktig i en aktivitet.
37