Elevernas skriftliga svar

Elevernas skriftliga svar på frågorna i arbetshäftet, jag har skrivit det ordagrant efter vad eleverna skrev i sina häften.

Kläder och mode

Fråga: Hur kommer du att klä dig 2070? Hur tror du att ungdomarna i Eslöv kommer att klä sig då?

Erik:

Jag tror att det kommer flyta på som nu. Jag tror att många kommer att gå efter modet och vad som är inne. Jag själv om jag lever då kommer troligen gå i kulturella Ralph Lauren Polo kläder. Stickade tröjor och sådant. Men det kommer ju nya stilar hela tiden. Men ungdomarna i Eslöv kommer nog att gå efter modet.

Jack:

Jag tror att det kommer att bli som på 60-80-talet. Man kommer till att ha långa byxor som sitter högt uppe på en.

Sara:

Eftersom det kommer olika stilar lite då och då så försöker jag följa det. Så vad jag kommer att klä mig i beror på vilket mode som kommer 2070. Ungdomarna kommer nog att följa modet men det kommer även att komma tillbaka till nutidens kläder. Malin:

Jag tror att jag själv kommer att ha det äldre modet lite finare som byxor, kavaj osv. Sånt som man har nu, men även hade förr i tiden. Ungdomarna i Eslöv tror jag följer modet. Hur modet blir vet jag inte men kläder vi klär oss i idag kommer nog tillbaka eftersom vi har kläder från 50-70-talet. Dessutom har man mindre och mindre kläder på sig om man jämför bilderna. Så åt det hållet också.

Melinda:

Jag tror att det beror på vilket modet kommer att vara och man kommer nog att klä sig annorlunda kanske på ett slags sätt som människor inte har klätt sig förut. Kanske deseignerna kommer att designa kläder inspirerat från 60-talet, 70, 80 osv. Det som var mode för 30 år sedan kan vara modernt idag.

Kanske flickor och kvinnor börjar klä sig lite mer med täckande kläder och det kanske männen också kommer att göra. Eller kommer man att klä sig med kläder som inte täcker mycket.

Flyget

Fråga: Hur ser flyget i Eslöv ut idag? Varför ser det inte ut som under kriget tror du? Erik:

Det är väll inget spec med flyget idag. Det verkar ju ha varit populärare förr. I dagens läge flyger man upp och hoppar fallskärm eller har banderoller med någon reklam på. Det kan ju också vara någon som gör lopingar och häftiga svängningar. Under kriget så var det ju lite annorlunda. Till viss del så tränade vissa krigspiloter här. Men idag är de nog lite mer show.

Jack:

Idag så ä det ett mer nöjesfält som man kan hoppa fallskärm ifrån. När det var krig för en ca 60 år sedan så flög man väl mycket så att man skulle ha bra piloter, men det behöver vi inte idag.

Sara:

Idag används det mest till provflygningar, fallskärmshopp m.m. Ofta ser man många fallskärmshoppare i luften. Vill man lära sig att flyga går man till Arlanda eller någon annan flygplats. I kriget som var förr hade dem ju krigsskola och mycket fler flygplan. Malin:

Idag används flygplanen till att ”konstflyga”, att visa vad man kan eller testflyga. Man använder de till att flyga upp fallskärmshoppare.

Om man vill lära sig flyga nu gör man det på sturup, arlanda osv. Eslövs flygfält är till för konstflygning.

Melinda:

För att mycket har ändrats. Nu är man inte i behov att ha många flygare.

Tåg till och från Eslöv

Fråga: Hur går tågen till och från Eslöv idag? Varför tror du att det är så stor skillnad? Erik:

Tågen idag går ju också genom Eslöv. Men alla tåg stannar ju inte här. Typ x2000 kör ju alltid bara igenom. Men de gamla SJ tågen stannar ju någon gång. Pågatågen och Öresundstågen stannar ju troligen mest. Men det går ju också last tåg till och från Eslöv. Nuförtiden har man ju snabbare och smidigare tåg så man stannar fler gånger. T.ex. Höör, Kristianstad och Hässleholm är samma tåg.

Jack:

Till Lund/Malmö och Höör. Jag tror att det är så idag för att folk ofta inte åker till dem andra ställena (onödigt att ha dem).

Sara:

Idag måste man oftast byta i Lund eller Malmö. Det man kan åka till är bland annat Lund(Malmö och Höör.

Malin:

Tågen går till mycket mindre ställen direkt. Förr fanns det många olika spår. Nu går Malmö-Kristianstad och så passerar det ”småstäderna”. Det finns t.ex. INTE

eslöv/kävlinge eller Eslöv/klippan.

Jag tror bilar är orsaken till att så många linjer försvunnit. Melinda:

Idag kan man åka direkt till exempel Lund, Malmö och Höör

Fråga: Hur tror du att vi kommer att resa år 2070 och varför på detta sätt? Erik:

Jag tror att det kommer vara mycket mer sky train eller fler tunnelbanor. Troligen kommer man att ta bort bilarna. För att klimatet håller på att förstöras. Då tror jag att tunnelbanor kommer behövas rätt mycket. Eldrivna sycklar hade varit rätt så coolt. Möjligen elbilar. Batteridrivna fordon kan nog slå igenom.

Jack:

Jag tror att det kommer bli som på filmer, att vi kommer flyga i flygande bilar och att alla andra fordon kommer kunna flyga.

Sara:

Antingen bygger de upp banorna till så kallade skytrain eller blir det till tunnelbanor. För att o man gör på detta sättet blir det mer plats till andra saker.

Malin:

Jag tror man gräver ner som .ex. citytunneln, det blir mer sådana linjer i skåne. Det kan också bli så att det blir vanligare med tåg pga miljön (som förr i tiden)

Melinda:

Jag tror att vi kommer att använda tågen och tunnelbanorna mer. Därför kommer man nog att bygga under marken. En annan anledning till det kommer nog att vara på grund av miljön för att det blir stora konsekvenser till miljön av gaserna som bilarna släpper ut. De kanske kommer att förbjuda bilarna och då kommer människorna att använda tunnelbanan/tåget mer än vad de gör idag.

Tidningsannonserna

Fråga: Vad hittar du för likheter och skillnader i dessa annonser? Utseende, innehåll osv.

Erik:

Det är mycket skillnader. De nya är mycket lättare att förstå. De ser också mycket bättre ut. De nya har också bilder. De använder också äldre ord. De nya är mycket mer

Jack:

Likheterna är att det står vem personerna är. Dem nya artiklarna är mer avancerade och mera information om dem.

Sara:

Likheter: Är att det står vem som har gift sig, dött osv.

Skillnader: I de nya är där bilder, dikter, årtal då de föddes/dag. Malin:

Olikheter: är ju att förr hade man inga bilder och allt är bara ihop kladdat men däremot är dödsfallet finare skrivit man får veta mer om den döde.

Likheter: Är nästan bara namnen och åldern Melinda:

Förr skrev de mer information i annonserna men idag använder man sig av lite text men också bild på personer som fyller år. I dödsannonser förr skrev man hur gammal

personen blev som har dött men idag använder man sig av datum. Och annonserna är snyggare idag.

Fråga: Hur tror du att människor kommer att ta del av denna information år 2070? Erik:

Datorer. Datorer och elektronik kommer troligen ta mycket plats i människans värld. Speciella hemsidor för tidningar och annonser. Kanske tidningar med rörliga bilder. Tidningar gjorda av elektroniken.

Jack:

Jag tror att datorerna kommer att ta över. Att artiklarna lägger in det på någon hemsida där folk kan läsa om det.

Sara:

Elektroniken kommer att ta över. Malin:

Datorer och Internet kommer att ta över. Eller ”tekniska tidningar” med rörliga bilder. Melinda:

Informationen kommer nog att ges ut på Internet. Eller kommer det att fortsättas skrivas i tidningarna men med bättre innehåll kanske lite exakt. Kanske det blir även snyggare.

Biståndshjälp

Fråga: Även idag hjälper vi människor i andra länder. Hur ser denna hjälp ut idag? Vad gör vi? Vilka hjälper vi?

Erik:

Hjälpen idag är ju till fattiga människor och folk som har det riktigt svårt. Det finns till och med tvprogram som man kan skicka pengar genom till fattiga barn/vuxna. Man kan ju också bli fadder och stödja fattiga personer. Hjälpen går nog mäst till Afrika.

Jack:

Idag kan små barn sälja majblommor. O vi vill kan vi donera bort kläder och pengar till företag som sedan skickar det till länder som behöver dem mer än vad vi gör.

Sara:

Vi har organisationer som ”rädda barnen”, ”bröstcancerfonden”. Vi säljer majblommor. Idrottsgala på tv. Vi gör många saker som hjälper andra fattiga länder. Vi hjälper u- länder.

Malin:

Vi hjälper länder som har det jobbigt t.ex. u-länder. Men också barn/folk i Sverige. Vi har olika organisationer som ex. rädda barnen och cancerfonden.

Det finns biståndscenter och i olika program som idrottsgalor och liknande. Melinda:

Vi gör insamlingar till rädda barnen. Det gör barnen också i skolorna de säljer

majblommor och det går till rädda barnen. Idag kan man även bli fadder till ett barn som är beroende av hjälp, i Afrika som exempel.

Man gör även konserter och samlar in pengar och ibland olika radiostationer. Ibland kan man ge pengar i affären vid kassan som går till de fattiga. Idag kan man också ge bort kläder och leksaker som sedan ges till de behövande.

Fråga: Tror du att vi kommer att hjälpa människor i andra länder i framtiden? Varför, varför inte?

Erik:

Absolut. Man kommer att hjälpa människor genom alla tider. Folk vet vad rätt och fel är. Men så mycket man hjälpe dem nu så kommer de nog inte vara så fattiga då. Men det beror på hur mycket hjälp de får nu. Det man gör idag kan förbättra för framtiden och man hoppas ju på att det inte finns fattiga i framtiden.

Jack:

Jag tror att det kommer att bli bättre i framtiden för fattiga barn. Allting utvecklas eller det mesta gör det i alla fall. Jag tror att företag som hjälper fattiga länder och barn kommer att utvecklas och bli större och bättre. Så att flera barn kan få det bättre. Sara:

Ja det tror jag. Vi har lyckats bra nu så varför inte fortsätta? Malin:

Ja det tror jag. Eftersom vi hjälper fler och mer länder nu blir det nog mer i framtiden också. Förr hjälpte man mer norge och länder nära oss. Nu hjälper vi också länder som ligger längre bort som ”afrika-länder”.

Melinda:

Jag tror att vi kommer att ge mer om situationen förbättras här för då får vi mer över. Men om det inte blir bättre här då kommer vi nog inte ge mer till andra. Vi kommer nog att ge mindre för att vi behöver påminnas att det finns de som behöver hjälp.